Högre grad av psykologiskt kapital, med vilket menas till exempel återhämtningsförmåga, optimism och självdisciplin kan förbättra hälsan, motivationen, engagemanget och insatsen hos individen, visar forskningen. (Caza & Cameron, 2007)
5.3.1 Återhämtning
Då det är en psykiskt tung avdelning så är det viktigt med återhämtning. I våra resultat har vi sett att medarbetarna kan göra detta på en mängd olika vis, bland annat genom att stötta varandra, ha ett positivt fokus och genom handledning för personalen. Även frivilliga, gemensamma aktiviteter utanför arbetet kan räknas till saker som kan ge personalen andrum.
En informant säger att ”man försöker hjälpa, om någon har ont i nacken brukar vi massera varandra ibland. Och sen brukar vi gå ut och käka ibland eller göra något annat roligt.”
Ytterligare uttalanden om detta är:
(…) det finns vissa patienter där det samlas mer bekymmer eller tankar än andra, då har vi särskilda sittningar om dom patienterna med all personal, läkare och våran kurator som hör till avdelningen och all personal runt den patienten, alltså det är öppet för dom som känner att dom vill och så pratar vi igenom.
Man kanske inte alltid vet varför man tog vissa beslut om en viss patient.
Även om det är nödvändigt att i sin yrkesroll försöka gå vidare så snabbt som möjligt så måste medarbetarna ibland få lov att vara i ett dystert sinnestillstånd så att det inte på annat sätt slår tillbaka senare, tror vi. En informant vittnar om förståelsen som finns på avdelningen kring detta ”(…) att man ser att någon är ledsen, att man låter den vara i det som h*n är i just då om man säger så, för det handlar ju om döden här också, det är ju sådana patienter.”
Utöver att få utrymme för sina känslor för att orka med arbetet, krävs en fritid som kan ge förnyad kraft och energi. ”Att man har ett annat liv är viktigt. Att man har ett liv utanför sjukhuset. Man bränner sig lätt om inte har varken fritidsintressen eller familj, man måste ha något som bryter fokus, då klarar man sig bättre”, menar en av informanterna.
Medarbetare som aktiverar sig och sköter sin hälsa har också lättare att klara jobbets påfrestningar. Flera av informanterna nämner att många på avdelningen tränar. En informant berättar om detta ”det man gör utanför arbetsplatsen ger energi. (…) Just nu är det ganska många som går och tränar på [n] på vårat gym, och det blir ju också en sån där trend i gruppen
’Ska du gå med och träna’, ja men… (skratt) alla springer och tränar.”
5.3.2 Optimism
Trots svårt sjuka patienter visar personalen på en optimistisk inställning, det är en positiv och lättsam stämning på avdelningen. ”Man kan skämta med folk,” säger en informant när denne beskriver kommunikationen mellan medarbetare på avdelningen. Dessa aspekter anser vi kan sägas utgöra ett psykologiskt kapital som skapar energi att klara av arbetet. Patienter som blivit friska och är på efterkontroll på mottagningen uppmuntras att stanna till även på avdelningen för att personalen där ska få ta del av de goda exemplen.
[Det är] en glad stämning trots att det är en avdelning med väldigt, väldigt svårt sjuka patienter. Och det är ändå så att man på något vis försöker se de möjligheter (…) Det är en glad stämning det är det.
Vi brukar försöka styra in dom [tillfrisknade patienterna] på avdelningen (…) så att dom [medarbetarna]
också får ta del av det där och se att det faktiskt finns patienter som det går bra för efteråt. De som det inte går bra för, de ser man alltid. De kommer tillbaka med sina sjukdomar men de som det går bra för ser man inte alltid. (…) När man känner att det är som mest tungt, att det inte går bra för någon kan man i alla fall peka på att dom här och dom här har varit på besök och dom mår jättebra.
0 1 1
11 10
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
1 Stämmer inte alls 2
3 4
5 Stämmer helt
Figur 10 Svaren på frågan ”Andan på jobbet präglas av lättsamhet och humor.”
Enkätsvaren tyder på liknande tendenser som informanterna redan gett uttryck för, de flesta anser att avdelningen i stor utsträckning kännetecknas av humor och lättsamhet (se figur 10).
Att avdelningen karaktäriseras av positivt tänkande visas även på andra sätt. Till exempel brukar avdelningen ta på sig uppgifter utöver de dagliga sysslorna, trots att de redan har mycket att göra inom den egna verksamheten. De försöker hjälpa till, det kan handla om att bistå sjukhuset eller regionen med kompetens inom något område. Även om detta innebär en extra arbetsinsats menar en av informanterna att detta kan utgöra en källa till ny energi. ”(…) det är också det som ger input, som ger lite energi att man får göra andra saker.” Att avdelningen på detta sätt tar på sig extraarbete, trots redan hög arbetsbelastning, visar på avdelningschefens hoppfullhet, anser vi. Enligt en studie som nämns under ledarskapstemat under stycke 4.3.5 i teorin, kan en sådan hoppfullhet kopplas samman med arbetstagares känsla av tillfredsställelse, vilket gör att de i förlängningen vill stanna kvar på sin arbetsplats.
(Caza & Cameron, 2007)
Studien under temat psykologiskt kapital under stycke 4.3.4, som visar att psykologiskt kapital är en god förutsägare för personalens benägenhet att stanna på arbetsplatsen (Caza &
Cameron, 2007) kan illustreras genom uttalandet nedan.
Ja jag försöker tänka på de som har varit här länge, men de flesta som har varit länge är ganska positiva, jo men de är ganska glada av sig och skrattar mycket och det gör nog att det påverkar tror jag.
Den studie under stycke 4.3.2 i teoriavsnittet under temat social omtanke till följd av individuell dygd som påvisat att individer som känner både hoppfullhet och tacksamhet känner större ansvar (Caza & Cameron, 2007), kan kopplas till avdelningens förmåga att känna hopp och tacksamhet. Vidare tror vi att detta kan ha lett till den ansvarskänsla som råder på avdelningen.
Både patienter och personal [brukar] fokusera på det positiva, även dom som är riktigt sjuka. De försöker leva så mycket de kan eller se det positiva i det hela. Vilket gör att även jag, jag är glad att jag bara är frisk, alltså om man jämför med dom.
5.3.3 Uppskattning
Att det råder en god stämning på avdelningen kan även avläsas i en del patienters syn på avdelningen.
(…) Dom tycker att om dom kommer hit, om dom har varit och legat på en annan avdelning så kommer de hit så tycker de att de kommer hem. ”Gud så skönt att komma hem”, säger dom. Det här är ju inte deras hem men dom känner sig hemma här.
Informantens kommentar visar att patienten uttrycker en nöjdhet med avdelningen och detta tror vi kan få personalen att känna att de gjort ett bra jobb, vilket i sin tur kan ge energi att fortsätta i samma anda. Samtidigt är uttryck för tacksamhet från patientens sida inte något som personalen på avdelningen förväntar sig, då de gör vad som är deras arbetsuppgifter samt att patienterna befinner sig i en så utsatt situation.
(…) de är oftast väldigt tacksamma, det behöver de egentligen inte vara för det är vårt jobb.
Alltså de är ju i en sån otroligt tuff situation så att... Nä men man förväntar sig inte att man få så mycket eller att de ska göra så mycket eller… det är inte deras uppgift på nåt sätt.
Jag menar, många som kommer hit är kanske nyinsjukna - de är ju livrädda. Att man ändå förstår det, man förstår det. Får man nåt snäsigt svar eller att nån arbetar emot en, så att på nåt sätt så förstår jag ändå det.
Jag tar det inte ett dugg personligt.
Även om det inte sägs med ord så kan patienters uppskattning gentemot personalen ändå anas.
Som en informant uttrycker det ”man kan ändå på nåt sätt avläsa på en människa vad de tycker och tänker, man känner även fast de inte säger det rakt ut.” Diagrammet nedan (figur 11) visar att medarbetarna känner att de får uppskattning för sitt arbete från patienter och / eller anhöriga.
Figur 11 Svaren på frågan ”Jag får ofta uppskattning för mitt arbete från våra patienter och anhöriga.”
Anhöriga brukar visa sin uppskattning genom att vilja hjälpa till eller ge tacksamhetsgåvor.
Dom försöker hjälpas åt så mycket som möjligt, när de är här så hjälps de åt och försöker, och dom bäddar och dom vill gärna hjälpa så mycket som möjligt, för dom ser ju också att det är ganska slitigt av och till.
De visar sin uppskattning genom att de kommer med tårtor och blommor, vi försöker styra dem till att skänka pengar till föreningen där vi kan söka bidrag för exempelvis utbildning.
5.3.4 Underlättad arbetsbelastning
Arbetet på avdelningen underlättas mycket av att anhöriga vill hjälpa till i så pass stor utsträckning som de gör. Detta gör att personalen kan ägna sig åt sådant som höjer kvaliteten på vården lite extra.
(…) vi brukar också berömma dom att dom är här för att dom hjälper oss väldigt mycket vi skulle inte klara av att ha sådan här vård med den här personalstatusen om vi inte hade anhöriga som hjälper oss (…) (…) alltså vi är ju väldigt glada för att vi har anhöriga, de hjälper ju oss. De kan ju vara de som dammar på rummet eller hämtar sängkläder. Patienterna är ofta isolerade på rummet här, går och hämtar frukosten, eller lunchen, eller middagen, eller… Det kan ju vara jobbigt som patient att vara isolerad och behöva ringa efter allting, man känner att man är till besvär. Så att på så vis är ju dem behjälpliga inne på rummen. Det är vi ju väldigt tacksamma för.
5.3.5 Högt arbetstempo
Något mer som vi tolkar som att personalen har ett gott psykologiskt kapital är att de flesta kan hantera det höga arbetstempo som råder på avdelningen. Och att en del till och med uppskattar det – ”Det är ju oftare som det är ett högt tempo än det är ett lugnt tempo. Men det passar mig, jag tycker om att ha mycket att göra”. ”Jag tycker att det är bra att när man går till jobbet och det bara rullar på, vips så ska man hem nu, ja ungefär så är det.” Även svaren på frågan ”Arbetstempot passar mig” visar att en stor majoritet av medarbetarna tycker att arbetstempot passar dem i alla fall någorlunda (se figur 12). Det finns också tendenser i svaren som visar att alla inte trivs lika bra i arbetstempot som råder på avdelningen. Att flera av informanterna uttryckte att arbetstempot är högt tolkar vi som att vissa ändå känner sig tidspressade, eller att de flesta någon gång upplever tidspress.
0
Figur 12 Svaren på frågan ”Arbetstempot passar mig.”
Avslutningsvis tror vi att det goda psykologiska kapital som visats i denna del av resultat- och analysavsnittet kan påverka medarbetarnas prestationer, och därmed även ha ett samband med den kompetens och kvalitet som uppvisas på avdelningen. Detta då forskningen under temat psykologiskt kapital (se stycke 4.3.4) påvisat att det finns samband mellan prestationsnivå och psykologiskt kapital. (Caza & Cameron, 2007) Genom att ge personalen utrymme för återhämtning och genom att upprätthålla en positiv anda, kan sjukskrivningstalen och resultatet på avdelningen påverkas i positiv riktning tror vi.