Föräldrasamverkan
Vid frågor knutna till hur föräldrarna ser till informationen från skolans sida kan vi skönja ett tydligt mönster. Sex av sju tycker sig få för lite information om vad som händer i skolan. Det gav oss en tankeställare om hur vi framledes skall bli bättre på att kommunicera med ”hemmen”. Föräldrarna skall inte behöva läsa i tidningen om det är något allvarligt som hänt i eller kring skolan. En del elever är myndiga och då bestämmer de själv om de vill att föräldrarna skall ha full insyn. Ibland är det en balansgång om vad och hur vi skall möta vissa problem som ofta uppstår. Vi vill ha förtroendet kvar hos eleverna men samtidigt vet inte alltid ungdomarna sitt eget bästa. Ett veckobrev har kommit som förslag.
Lika många alltså sex av sju tycker att det är svårt att få tag på skolans personal om man har frågor eller att man vill lämna information. Det råder delade meningar om lärarna skall
31
vara tillgängliga på sin fritid. Någon tycker att vi skall vara tillgängliga om en akut situation uppstår. Det uppskattas att vi är nåbara via mail.
En så kallad studieverkstad för ungdomarna skulle kännas tryggt och bra var de flesta övertygade om. Det är klart att det vore ett stöd för föräldrarna om skolan ombesörjde så att deras barn fick läxorna gjorda i skolan av kunnig pedagogisk personal. Dock ifrågasätter en förälder om lärarna verkligen skulle orka med detta också! I så fall bör detta schemaläggas och då är det en organisatorisk fråga. Fem av sju håller med om att deras barn ser fram emot att gå till skolan, vilket vi tycker är positivt.
Nedan åskådliggör vi med hjälp av diagrammen hur föräldrarna svarade på några av frågorna.
Det vore bra med en lärarledd studieverkstad i anslutning till skoldagen för att få hjälp med läxor och annat som hänt under
dagen. 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5
Instämmer helt Instämmer till stor del
Instämmer till viss del
Instämmer inte alls
Kommentar: Det kan kännas bra om det finns. Det blir en trygghet. Orkar de verkligen med längre skoldag?
32
Det är bra om man får tag på elevernas lärare på deras fritid.
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5
Instämmer helt Instämmer till stor del
Instämmer till viss del
Instämmer inte alls
Kommentar: Det finns mail, en lärare måste ha sin fritid efter 18.00 (Det skulle vara om det är AKUT, ni har inte jour)
Vi får för lite information om vad som händer i skolan.
0 1 2 3 4
Instämmer helt Instämmer till stor del
Instämmer till viss del
Instämmer inte alls
Kommentar: Vi får alltid information som är viktig. Ex. det som står i tidningen nu, om det hänt något. Delvis p.g.a. att vår dotter är myndig.
Skulle vilja ha mail på fredag eftermiddag, och en sammanfattning av veckan. Mycket dåligt med information.
Elevernas trivsel
33
Trivsel är något som diskuteras överallt. Vi ställde frågan om ungdomarna trivdes i skolan, både till dem själva och till deras föräldrar. Glädjande nog så tyckte såväl elever som föräldrar att trivseln är bra på skolan. En elev avvek från frågan. Utifrån de nationella och de lokala styrdokumenten har vi till uppgift att skapa bra förutsättningar för elevernas studier. Här är trivselfrågan viktig. Tycker man om skolan och ser fram emot att gå till skolan, så blir givetvis resultaten bättre. En stor utmaning är att se varje elev och försöka ge henne/honom goda förutsättningar för att lyckas. Alla elever följer sin individuella studieplan. Det är glädjande att flertalet av föräldrarna svarade att deras ungdomar ser fram emot att gå till skolan. Om eleverna ger en positiv bild av sin skola i hemmet blir även föräldrakontakten bra. Alla elever tycker att de har bra klasskamrater. Det är också en trivselhöjande faktor.
Självklart förekommer småkonflikter och lite tjafs vilket är helt normalt bland
gymnasieungdomar. Det viktiga är att uppmärksamma när något händer och att ta tag i det på en gång. Det tycker vi att vi gör. Vid skolstarten får alla elever en liten skrift om skolans trivselregler. Den går alla elever igenom med sina mentorer och de får även skriva på en lapp att de tagit del av trivselreglerna.
Jag trivs i skolan
0 1 2 3 4
Instämmer helt Instämmer till stor del
Instämmer till viss del
Instämmer inte alls
34
Jag har bra klasskamrater
0 1 2 3 4 5
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls
Min dotter/son trivs bra i skolan
0 1 2 3 4 5
Instämmer helt Instämmer till stor del
Instämmer till viss del
Instämmer inte alls
Kommentarer: Tycker inte om när det är bråkigt i skolan, vill gärna ha lugn och ro, vilket det kan vara lite si och så med.
35
Min dotter/son ser fram emot att gå till skolan.
0 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4
Kommentar: Man får kommentarer att det till och från är stökigt i klassen. Känner ibland att han inte ”hör hemma” i klassen.
36
Analys
Det som är mest intressant i vår studie är om förväntningarna på pedagogerna infrias i första hand från eleverna och föräldrarna. Framför allt hos eleverna. Trots att det inte i egentlig mening krävs vidare formell kompetens än gymnasielärarbehörighet hos lärarna finns det ändå en stark vilja och intresse för vidareutveckling. Tidigare forskning, vilket framkommer under litteraturgenomgången, definierar en utvecklingsstörning som en nedsättning i
intelligens, och svårigheter att klara av vardagslivet självständigt. I undersökningsmaterialet framgår det att ett stort engagemang från lärarnas sida bidrar till att eleverna trivs bra i skolan. Det synes gott att motivationen för att möta elevernas behov är starkt. Förändringar som sker i verksamheten och elevernas roll har undersökts bl. a. av Molin (2004) vilket också har varit centralt i vår undersökning. Det är viktigt att reflektera kring gymnasiesärskolans funktion och syfte. Även Ahlberg (2009) för en diskussion kring specialpedagogisk forskning, som vi tagit till oss. Bl.a. står det att läsa att kommunikationen mellan elever och lärare är avgörande för att förstå den enskilde elevens sociala såväl som lärandemässiga situation i skolan.
Forskningsresultat pekar på att goda relationer är betydelsefulla för elevers skolframgång, men mindre ofta analyseras vad dessa goda relationer består av. I vår studie utläser vi att eleverna trivs med sina lärare och klasskamrater vilket också Ahlberg framhåller som en viktig faktor för att uppnå bra resultat i skolan. Läraruppdraget idag är väldigt mångfasetterat. Det är viktigt för anhöriga med information om vad som händer i skolan. I vår studie har föräldrarna inte krav på lärarna att de skall vara nåbara efter skoldagens slut. Däremot tycker eleverna att det är bra om lärarna går att nå på fritiden. Samtidigt är de förstående och tycker att lärarna har rätt till sin fritid. Det är en grundförutsättning som Gustavsson (2004) skriver i sin rapport Lärande och framtidsutsikter, att personal som arbetar inom gymnasiesärskolan är engagerad, och känner engagemang för sitt uppdrag. Det bekräftas genom intervjun med skolledarna som framhåller engagemang som en av de viktigaste aspekterna för en lärare som arbetar inom gymnasiesärskolan.
Hur ser det ut efter skolan? Skolan ska medverka till att förbereda eleverna till ett bra vuxenliv efter avslutad skolgång. I Molins (2004) Att vara i särklass diskuteras oron för framtiden. Färdigheterna i socialt samspel – koder etc. är minst lika viktigt för eleverna som teoretiska kunskaper (matematik, svenska, engelska). En av skolledarna trycker på betydelsen av hur viktigt det är att tro på ungdomarnas förmåga. ”Man måste se vad de är duktiga på, och inte enbart till deras handikapp och problem.”
37
I Lpf 94 står följande att läsa om gymnasiesärskolan ”Gymnasiesärskolan skall utifrån varje
elevs förutsättning fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid”. I (Vernersson 2007) står det att alla som
arbetar med barn och ungdomar bör i sin utbildning tillägna sig grundläggande kunskaper om specialpedagogik och få förståelse för vad ett specialpedagogiskt förhållningssätt innebär. Skolledarna i vår undersökning hävdar betydelsen av att lärarna har kunskap om
38
Diskussion
Vi har valt att låta utvecklingsmöjligheterna belysas med några av de tankar/åsikter som framkommit genom intervjuer och enkäter, några av de styrdokument som finns, Vernerssons (2007) tankar om specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Vi har också tagit till oss Ogdens Beteendestörningar hos barn och ungdomar, diskuterat om – Vad en
utvecklingsstörning egentligen är, individuella skillnader. Vi har jämfört vår arbetssituation med vad/hur som Granlund (2001) definierar utvecklingsstörning. Med stöd av rapporten kan vi konstatera att social kompetens eller adaptivt beteende varierar. Olika aspekter i begreppet utvecklingsstörning ges olika tyngd beroende på vad klassificeringen/diagnosen skall
användas till. Vi visar också på förändringar för vad den nya gymnasiesärskolan kommer att representera och ser med spänning och förväntan fram emot att det öppnas upp fler
valmöjligheter för ungdomar i gymnasiesärskolan i form av ett större utbud på
programinriktningar. Vi tyckte att vi fick ganska uttömmande svar på våra frågor i alla grupperna som deltog i vår undersökning. I studien framkom det att förväntningarna på lärarna, genomsyrades av att det viktigaste i arbetet med ungdomar med särskilda behov är engagemang, ansvar och medmänsklighet, före ”rätt” utbildning. För att komma dithän tror vi att livets erfarenhet i vissa fall är bra men inte alltid tillräckligt. I kombination med utbildning, kunskap och insikt kan vi instämma. Vi tycker att man kan utläsa mellan raderna att det ”tas för givet” att lärarna har ”rätt” utbildning. Vi som är inne i verksamheten vet att det pågår ständiga pedagogiska diskussioner mellan lärarna som arbetar i gymnasiesärskolan. Flera av lärarna studerar vid sidan av arbetet på högskola, och har ett brinnande intresse för pedagogik i synnerhet specialpedagogik. Vi känner att vi som pedagoger har en del att tillföra när det gäller att sporra eleverna till att tro att de kan lära sig mer. Det undgår knappast eleverna att de vid olika tillfällen är utsatta för diverse ”experiment”, som lärarna förskansat sig och vill omsätta i verkligheten. I Ahlbergs, (2009). Specialpedagogisk forskning, står just att läsa i kapitlet möjligheter och hinder för lärande att lärprocesser fokuseras, och där barn och ungdomar befinner sig i komplicerade lärsituationer, kan definitioner av avvikelser vara en del av vardagen.
Kollegers tankar om hur behovet av en specialpedagog knuten till gymnasiesärskolan är ganska starkt överensstämmande med hur vi själv ser på det. Dels har ofta en specialpedagog de verktyg och kompetens som behövs för att hjälpa de barn/ungdomar med särskilt behov.
39
Tyvärr saknas det ofta ekonomiska resurser för att anställa fler pedagoger, vilket vi tycker är en otrolig förlust. Genom att utöka personalstyrkan med fler pedagoger tror vi att eleverna enklare skulle kunna nå sina individuella mål och på det sättet känna en större trygghet och den säkerhet som medföljer naturligt för de flesta människor som utökar sin kunskapsbank. För den personkretsen med speciella behov är det av yttersta vikt, och även ur samhällsekonomiskt perspektiv, att ge så mycket som möjligt från skolans sida i form av utbildning under deras skoltid. Det är en stor investering som görs från kommunernas sida i form av skolpeng för eleverna till respektive skola som skulle kunna ”gå tillbaka” till kommunerna framöver genom en eventuell anställning i kommunen. Vi hävdar människors lika värde, rätt till utbildning men vi har en skola som präglas av segregation och har gjort under många decennier. För elever med svårigheter måste den undervisande läraren ha förståelse för att arbetet med den typen av elever kräver större individualisering i undervisningssituationen. Skolledningar måste också bli varse att det är mer resurskrävande med de elever som behöver mer hjälp, varför det borde enligt oss vara självklart att satsa mer pengar på pedagoger med specialkompetens.
Det erbjuds fler kurser inom högskolan för att möta de pedagoger som önskar att arbeta med elever med särskilda behov. Detta är en välkommen utveckling.
I Utbildningsdepartementets pressmeddelande från januari 2011, står att läsa om den framtida gymnasiesärskolan som en likvärdig utbildning för elever med utvecklingsstörning (SOU2011: 8). Utredaren Eva Wallberg föreslår att det skall finnas ett brett utbud av utbildningar för elever i gymnasiesärskolan och att eleverna skall kunna välja utbildning och skola på motsvarande sätt som elever i gymnasieskolan. Utredaren förslår vidare att rätten att alltid tas emot i gymnasiesärskolan för en elev som gått ut grundsärskolan ska gälla endast om eleven tillhör särskolans målgrupp. Konsekvenserna av att tas emot i gymnasiesärskolan på felaktiga grunder kan bli påtagliga och livslånga t.ex. genom att möjligheterna till fortsatta studier påverkas. I vår inledning togs upp skolinspektionens utredningar om kommuner som placerat elever fel, varför det är ytterst viktigt att tydlighet om direktiv synliggörs så att inga misstag begås. I den framtida gymnasieskolan ges ökade valmöjligheter och ett breddat utbildningsutbud förslås. Ett trettiotal nationella inriktningar är på förslag, vilket ger en ökad tydlighet om gymnasiesärskolans innehåll. Genomförs detta så ligger det helt i linje med vad och hur det skall se ut även för gymnasiesärskolan, enligt oss. Trendutvecklingen i samhället Molin (2004) visar att det har gått från regelstyrning till målstyrning, från centralisering till decentralisering, från landstingsansvar till kommunalt ansvar. Just
40
huvudmannaskapsförändringen beskrivs som en generell decentraliseringstrend i samhället. Grundidén var att förändringen skulle leda till bättre livsvillkor och ett ökat samhällsdeltagande för personer med utvecklingsstörning. Vi tror att det skiljer sig åt väldigt från kommun till kommun hur ansvarstagande man är. Tanken och idén är ett gott syfte. Tankar kring förändringar i gymnasiesärskolan bottnar oftast i att göra det så bra som möjligt för eleverna. Begreppet en skola för alla med stöd av styrdokumenten har det i olika
kommuner prövats olika metoder för att tillgodose allas lika värde.
Inkluderings/exkluderingsprocesser har startats. Möllås (2009) belyser om gymnasieskolan är till för alla – en utopi eller verklighet? Vi önskar att det var så, men med lite insikt så ser vi att det är en bit kvar till att nå en skola för alla. Samhällsstrukturer med starka historiska rötter, speglas och reproduceras i gymnasieskolan, vilket också kan bli till hinder för enskilda
elevers lärande och delaktighet. Man måste vara medveten om de eventuella konsekvenser det medför om man sammanför alla elever under samma tak. Det krävs anpassning av
undervisningen till elevernas förmåga i form av professionellt stöd och kompetens. Då i synnerhet anses specialpedagogiken vara en angelägenhet för hela skolan Eftersom det ytterst är föräldrarna som ska ge sitt medgivande till att deras barn ska gå i särskola är det viktigt att information och kommunikation fungerar mellan de olika aktörerna, och att konsekvenserna av valet är viktigt. Särskolans betyg kan inte sökas vidare på till en eventuell högskola. Skolledarnas svar på frågan om kvalifikation – specialpedagog – och lämpligt karaktärsdrag hos lärarna som är inne i gymnasiesärskolan är klart intressant. Som chef så är det ju önskvärt med så utbildad och kvalificerad personal som möjligt. Det framkommer dock genom
intervjun att ”de måste vara människor”, med empatisk förmåga och hjärta! Det tycker vi är varmt och ett passande sätt att uttrycka sig på för en skolledare.
41
Referenslista
Artikel, Sydsvenska Dagbladet, 2011-02-03 IQ-test dålig grund för att placera barn på särskola
Ahlberg, Ann (2009). Specialpedagogisk forskning, Lund: Studentlitteratur. Asmervik, Sverre, Ogden, Terje, Rygvold, Anne-Lise, (2001). Barn med behov av
särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur.
Axelsson, Thom, (2007). Rätt elev i rätt klass - begåvning och styrning 1910-1950 Linköping studies in arts and science, 0282-9800 ; 379. Linköping Universitet, Tema Barn.
Bakk, A, Grünewald, K. (2000). Omsorgsboken. Stockholm: Liber.
Bengtsson, Hans, Svensson, Krister (2002). Ansvar och sekretess. Malmö: Liber Fischbein, Siv, (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Forskningsprogrammet CHILD, ISB, Mälardalens Högskola. Tillgänglig 2011-03,03;
www.mdh.se/isb/forskning/pedfo/child/
Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Malmö: Brain Books AB Gardner, Howard (2001). Intelligenserna i nya perspektiv. Finland: Brain Books GySär (2002), Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program,
Stockholm: Skolverket
Granlund, Mats, (2001). Vad är utvecklingsstörning? FUB: s forskningsstiftelse ALA. Gustavsson, Lars-Åke (2004). Lärande och framtidsutsikter i gymnasiesärskolan i
Linköpings kommun. Tillgänglig 2011-03-03;
http://www.linkoping.se/Global/Om%20kommunen/Fakta.
Gytz Olesen, Sören, Möller Pedersen, Peter, (2004). Pedagogik i ett sociologiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisningen. Stockholm: Skolverket Jadne, K. (2003). Sammanfattning av Begåvningsnivåerna G Kyhléns/K Göransson och
kommunicera mera M Granlund/C Olsson. Fortbildningsstencil
Kvale Steinar & Brinkmann Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
42
Molin, Martin, (2004). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i
gymnasiesärskolan. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för
beteendevetenskap/Institutet för handikappvetenskap
Möllås, Gunvie, (2009). ”Detta ideliga mötande” – En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik. Jönköping: School of Education and Communication, Jönköping University
Nilholm, Claes (2003), Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur Normell, Margareta (2004). Pedagogens inre rum. Lund: Studentlitteratur Omsorgslagen (1967:940)
Pedagogisk uppslagsbok (1996). Stockholm: Libris
Persson, Bengt, (2007), Svensk specialpedagogik vi vägskäl eller vägs ände? Stockholm: Vetenskapsrådet
Skolverket (2002). Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program,
Kursplaner och kommentarer. Gysär 2 002:02
Stukat, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Malmö: Liber Trost Jan, (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Vernersson, Inga-Lill, (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1985:1000) Skollagen (1985:1100)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur
Östlund, Daniel, Rosenqvist Jerry (2006). En utvärdering av särskolan och
resursskolorna i Lunds kommun. (Institutionen för beteendevetenskap). Kristianstad:
43
Bilagor
Jag trivs i skolan
0 1 2 3 4
Instämmer helt Instämmer till stor del
Instämmer till viss del
Instämmer inte alls
Kommentar: Jag vet inte vad som är fel men trivs inte just nu.
Jag har bra klasskamrater
0 1 2 3 4 5
44
Jag har bra lärare
0 1 2 3 4 5 6 7
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls
Det är viktigt att mina lärare har bra utbildning
0 1 2 3 4 5
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls
45
De lärare jag har uppfyller de förväntningar jag har på dem
0 1 2 3 4 5
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls
Det är bra om mina lärare går att nå på min fritid.
0 1 2 3 4
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls
Kommentar: Om det är något viktigt Lärarna skall ha sin fritid
46
Det skulle finnas en studieverkstad där man kan sitta med sina läxor efter skoldagen. 0 1 2 3 4 5
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls
Kommentar: Det skulle vara bra med läxhjälp
Om man behöver hjälp är det bra om det finns en plats att vara på.
Det är bra om mina föräldrar får reda på vad som händer på skolan. 0 1 2 3 4
47
Jag får för lite information om vad som händer på skolan.
0 1 2 3 4
Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls
Kommentar: Informationen kommer för sent. Vill ha med lapp hem eller mail.