Synen på matematik och kunskap i ämnet

I samtalen med lärarna och eleverna så framkommer det att den sociomatematiska normen i de gymnasiefriskolor jag besökte är lik i flera avseenden den som beskrivs i skolinspektionens rapporter (2010 & 2016) samt Jäder (2015) och Wester (2015).

I frågan vad eleverna anser matematiken är för något och vad kunskap i ämnet är så var det vanligaste svaret att de tycker att matematik handlar främst om att hantera siffror och att lära sig räknereglerna.

”Jag tänker på siffror och massa räknesätt och så.

Kunskap i matte är att man kan lösa uppgifter utan några svårigheter. Och en duktig matteelev kan skilja mellan vilka räknemetoder den skall använda vid olika tillfällen.” (Elev A3)

”Massa svåra tal. Det är regler” (Elev B4)

”Du skall kunna räkna dig fram till ett svar.” (Elev B1)

”Många siffror.” (Elev C2)

Deras beskrivning är lik den som Ljungblad och Lennerstad (2012) ger att undervisningen i matematik domineras av lära sig att räkna och eleverna anser att det viktigaste är att få rätt svar på uppgifterna.

Under diskussionen så dyker det upp flera negativa associationer med ämnet. Några elever beskriver ämnet som tråkigt och jobbigt.

33

”På lektionerna måste man verkligen anstränga sig. Alltså, det är inte kul.” (Elev C3)

En elev associerar till att matematiken är ett ämne som kräver en särskild hjärnkapacitet.

”Du skall ha bra minne för att kunna matte.” (Elev B3)

Boaler (2017) beskriver en kultur inom det amerikanska utbildningssystemet där flera lärare och elever tror att inte alla kan lära sig matematik på en hög nivå på grund av olika

hjärnkapacitet. Något som Boaler påpekar att så är verkligen inte fallet utan hon menar på att i stort sett samtliga människor kan lära sig matematik på en avancerad nivå. Däremot så har kulturen i ämnet länge varit sådan att det är endast de särskilt begåvade eleverna som kan lära sig ämnet på en högre nivå. Något som också framkommer i mina intervjuer.

Skolverkets rapport om lust att lära (2001-2002) konstaterade att alltför många människor har negativa erfarenheter av matematik som leder till känslor av misslyckande och ibland till och med ångest.

Boaler (2011) beskriver också liknande observationer när hon studerade amerikanska

matematikstudenter på olika skolor i landet. Där framkom det att elever som lär sig matematik genom att memorera lärarens algoritmmetoder och där ett passivt inlärningssätt dominerar, där förståelse, resonemang och logiskt tänkande inte existerar, uttrycker i högre grad negativa tankar om ämnet.

Några elever jag intervjuade uttryckte att de gillade ämnet men att det helt och hållet berodde på att de uppskattade lärarens och dennes undervisningsmetoder.

Lärarnas syn på ämnet innehåller en del likheter med elevernas men också stora skillnader. Två utav de tre lärarnas syn på ämnet innehåller också beskrivningar likt elevernas som att ämnet handlar om att kunna begrepp och procedurer. Däremot så skildrar alla lärarna ämnet även ur ett bredare perspektiv. En lärare beskriver ämnet som ett verktyg, en annan som övning av logiskt tänkande och den tredje tänker att matematik finns i allt runt om kring oss så som naturen och samhället.

Lärare C skiljer sig i avseendet på vad denne anser att matematik är för något. Denne

beskriver ämnet som sagt med övning i logiskt tänkande och gör inga kopplingar till att ämnet handlar om att lära sig begrepp och procedurer utan förmedlar istället en bild av ämnet där kunskap i matematik är förståelse för hur världen fungerar och där matematiken blir ett användbart verktyg. Dock är svaren från elevgruppen till lärare C väldigt lika de andra två

34

elevgruppernas i avseendet på synen på och kunskaper i ämnet. Lärare B ser matematiken utifrån två olika synvinklar, en i sin yrkesroll och en från sin egna personliga syn.

”Skolämnet matematik jag ser det som något som är styrt uppifrån, skolverket och centrala innehåll och kursplaner och så. Om jag tar ut mig ur rollen som matematiklärare, min personliga tanke om matematik då tänker jag att matematik finns i allt.” (Lärare B)

I intervjuerna framkommer det att samtliga tre lärare att de försöker förklara och visa nyttan med matematiken och att arbeta med att motivera vikten av att lära sig ämnet.

Alla tre ansåg att det var viktigt att förklara varför och hur matematiken kan användas i vardagslivet och yrkeslivet.

Eftersom elevernas personliga syn kontra lärarens skiljer sig så mycket så skulle det kunna tolkas som att för att elevernas inställning till ämnet och kunskap i ämnet så behöver läraren arbeta mer aktivt i det avseendet. Det räcker alltså inte enbart att undervisa ämnesstoffet utan förståelsen kring vad ämnet är och vad kunskap i ämnet är, är minst lika viktig för att påverka elevens inställning och uppfattning om ämnet.

Däremot så säger flera elever att de nu bättre förstår vad de skall ha matten till i framtiden. De eleverna som läser ekonomiprogrammet säger att de ser kopplingen mellan ekonomiyrket och matematiken.

”Det är mer användbart nu. Man kan se vad man skall ha det till i framtiden. När man var liten så ifrågasatte man mer vad skall jag ha det här till.” (Elev B3)

”Det mesta är ju till för att det skall vara användbart i framtiden. De ämnena som företagsekonomi där lär vi oss att räkna på företagsekonomi och där använder vi vissa grundregler som vi fått ifrån matte 2 och så där.” (Elev C2)

Elevernas syn kan också påverkas av i hur stor utsträckning som läraren lyfter de sju

matematiska förmågorna och kopplar dem till de olika delarna i undervisningen. Eleverna från lärare A och C säger att de ibland tar upp de olika förmågorna i samband med prov och inför och efter nationella provet i matematik. Eleverna nämner att det ibland förekommer

diskussioner kring de sju förmågorna och kunskapskraven och att de får feedback på vad de göra för att förbättra sina kunskaper i en viss förmåga. Eleverna till lärare C nämner också det centrala innehållet och kunskapskraven till matematikkursen går att hitta på deras digitala

35

plattform men att det inte är något som de nästan aldrig kollar på.

Lärare A och C bekräftar i sina intervjuer att de vid valda tillfällen presenterar ämnesplanen och dess innehåll för eleverna.

Eleverna till lärare B nämner att de inte tror att de har gått igenom varken de sju matematiska förmågorna eller kunskapskraven. Detta bekräftas även av lärare B som beskriver att hen istället arbetar med förklaringar och exempel på vad en matematisk redovisning på de olika betygsnivåerna.