Synen på det motsatta könet

I intervjuerna med eleverna framträdde skillnader mellan könen först när vi konkret frågade om flickor och pojkar upplevde att de behandlades rättvist på skolan. Båda könens svar visar på att de flesta lärare behandlar dem rättvist, men att det finns avvikelser. Trots att killarna hörs och syns mer uppfattar både flickor och pojkar att flickorna har mer stöd av läraren. Flickorna menar att pojkarna ta mer plats i klassrummet, men att det kan variera mellan olika klasser och också mellan olika individer. Båda könen är eniga om att pojkarna får mer

uppmärksamhet i vissa ämnen, framför allt inom gymnastik.

Vidare kan vi konstatera att båda pojkarna och flickorna påstå att flickor behandlas rättvisare av lärarna. Båda könen är överens om att de i allmänhet löser konflikter på olika sätt.

Pojkarna slåss och går mer på handgripligt tillväga medans flickorna pratar, retas eller fryser ut. Men samtidigt hävdar både könen att det finns undantag och båda flickorna påpekar att de också kan slåss, liksom pojkarna kan retas. Flickorna betonar själva att de har besvärligare än

pojkar att vara i en grupp utan att prata ”shit” om varandra bakom ryggen. Vem som har störst inflytande över skolan är det väldigt svårt att svara på. Utifrån vårt resultat

visar det sig att pojkarna tycker att flickorna styr medans flickorna menar att det är pojkarna

som har uppmärksamhet och därför mer makt. Är man flicka, sportintresserad och klär sig i sportiga kläder menade flickorna då att man

uppfattas som en pojkflicka. Att vara en pojkflicka verkade dock inte innebära några problem för flickorna. För att vända på genusperspektivet valde vi då att fråga hur de ställde sig till en flickpojke, och huruvida man överhuvudtaget kunde vara det? Till detta påstående verkade eleverna ställa sig ganska oförstående, en av pojkarna yttrade att man kunde vara en flickpojke, men då var man bög. En av pojkarna tyckte att man kunde vara det, men att det ändå inte var rätt att vara det. På frågan vad som definiera en flickpojke var det att man var feminin, bögig och känslig. Connell (2002) skriver att i den västerländska kulturen är den sexuella njutningen ofta uppbyggd kring en polarisering av genus.

De flesta av oss attraheras av antingen män eller kvinnor, men inte både och. Tvetydigheter i genusindelningen brukar bli föremål för motvilja eller förlöjligande. Ändå är det inte så ovanligt med tvetydigheter i genusindelning. Det finns maskulina kvinnor och feminina män. Det finns kvinnor som älskar andra kvinnor, och män som älskar andra män. Det finns kvinnor som är familjeförsäljare och män som är hemmapappor. Det finns kvinnor

51

som är soldater och män som är sjuksköterskor. Genusrelaterad tvetydighet kan lika gärna väcka fascination och åtrå som motvilja (2002:15).

En av pojkarna poängterade att man faktiskt kunde vara känslig utan att vara bög.

Beaktansvärt var också att när flickorna pratade om en pojkaktig tjej pratade de om intressen som t.ex. hockey och brottning, men direkt när de kom in på diskussionen kring en flickpojke klarlades istället sexualitet och en ifrågasatt manlighet.

52

7. Slutdiskussion

När det gäller diskussionen kring likheter och skillnader mellan hur flickor/pojkar betraktar varandra ser vi att de traditionella föreställningarna kring hur kön gestaltas i allra högsta grad existerar. Genom vår undersökning har våra insikter om hur elever tänker och tycker om var- andra blivit så mycket tydligare än vi någonsin trodde de skulle bli. Vi hade så många tankar innan detta arbete. Vi tänkte bland annat hur ska vi få eleverna intresserade och engagerade i vårt arbete med dem? Hur ska vi få en bra diskussion med eleverna, kommer det finnas ut- rymme för att hinna med allt vi vill hinna med? Alla dessa tankar som fanns innan vi började arbetet med eleverna var som bortblåsta under själva arbetet. Övningarna som vi gjorde med eleverna och de efterföljande diskussionerna nådde nivåer som vi aldrig kunnat tro de skulle nå. Vi kom på oss själva att vi under lektionerna där vi arbetade med eleverna alltid var lika förvånade över hur mycket de har inom sig och på vilket gripande sätt de fångade oss med sin inlevelse och djupet i deras tal. Flera av eleverna öppnade sig för oss dels under diskussioner- na vi hade med dem och även under intervjuerna vi gjorde. Det var en öppenhet som jag inte kunde föreställa mig om att vi skulle få uppleva under vårt arbete. Det kändes som att någon drog ur en propp från eleverna och sedan vågade de öppna sig för oss på ett sätt som vi aldrig upplevt i våra tidigare skolerfarenheter.

Det som gjorde ett starkt intryck på oss var hur eleverna såg på pojkar respektive flickors roll i samhället. Att flickorna upplevde att det i många fall för dem är svårare att få ett bra arbete, många flickor känner press på sig att prestera i bra i skolan. Flickorna upplevde även att många arbeten med låg status som förskollärare, städerska bland annat är arbeten där det arbetar mest kvinnor. Elevernas tankar kring jämställdhet väckte även tankar hos oss som höll i diskussionerna. Tankar som slog oss var att det som eleverna säger stämmer, men att vi på något sätt vant oss vid det här samhället och bara lever vidare i det. Eleverna tog vid ett flertal tillfällen upp med oss att de aldrig tidigare i skolan arbetat med frågor kring

jämställdhet i samhället. Det kan mycket väl varit frånvaron av samtal om jämställdhet som ledde till att så många ville prata och öppna sig kring detta ämne.

Att just låta eleverna prata och ge dem chansen till det är något som vi tror gynnar eleverna och att det och att det leder de till en positiv utveckling. De tankar som kom fram under dessa lektioner vi arbetade med eleverna var tankar som skulle väcka nya tankar hos vilken pedagog som helst. Det var även en stark känsla som framkallades inom oss när flera gånger utav de

53

elever som till en början inte sagt något. De började prata och öppna sig för klassen i

diskussionerna. Där är också något som vi pedagoger måste lära oss att hantera. Hur får vi alla elever att känna sig delaktiga i en diskussion?

Flera elever sa till oss att dessa övningar och efterföljande diskussioner hade de behövt göra för länge sedan. De menade att våra övningar och efterföljande diskussioner var något som rensade luften i klassen. Svaret på våra frågeställningar är därmed att pedagogiskt drama kan vara en mycket användbar metod för att arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor. Under intervjuerna som vi gjorde var alla positiva till att ha fått deltagit i detta projekt och de sa även att det stärkt klassen och att de kommit närmare varandra. Även om det fortfarande fanns splittringar så framkom det från flera elever att de pratat även på rasterna om det som kommit upp under diskussionerna och att många i klassen upplevde en godare stämning i klassen än de någonsin gjort tidigare. Genom att skapa en positiv och öppen stämning i klassen så gynnar det eleverna i all form av undervisning. Genom de metoder som vi använde oss av i denna studie fick vi svar på våra frågeställningar och just på denna grupp kändes det som våra metoder fungerade väl. Sen vet vi av erfarenhet att på en annan grupp kanske våra metoder inte alls hade passat in och gett ett så positivt resultat som det gav på denna grupp. Som blivande lärare känner vi att denna studie har gett oss mycket nya erfarenheter om vad läraryrket innebär. Vi har sett att vilken positiv inverkan det har att skapa en miljö i

klassrummet där eleverna vågar öppna sig och utrycka vad de tänker och tycker. Att ge eleverna utrymme till att diskutera sina känslor, tankar med mera är något som vi känner har stor betydelse för att skapa en bra och trygg miljö i skolan.

När det gäller våra observationer kan vi ifrågasätta om vi har observerat och tolkat likadant från gång till gång. Under intervjutillfälle har vi försökt att påverka eleverna så lite som möjligt i deras svar. Vi har ställt öppna frågor och barnen har fått den tid de behöver till att svara. Genom att vi har använt oss av mätinstrument: intervjuer, observationer och

dramaövningar så ökar vi validiteten i vårt resultat.

De caset vi använt oss av anser vi varit relevant för vårt syfte, i efterhand har vi insett att vi kunde ha kompletterat med flera case. Vi är nöjda med de värderingsövningar vi haft och känner att det resultat vi kommit fram till är på god väg, men har begränsats av den korta tidsperioden.

54

Det skulle ha varit intressant att se ett resultat från en längre tidsperiod. Där man kunde ha använt sig av fler elever och dramaövningar, samt med fler observations- och

intervjutillfällen. Intervjufrågorna kunde ha utökats och till observationstillfällen kunde man ha tagit hjälp av en videokamera.

55

Litteraturlistan

Allard, Michael, (2001): Att arbeta med case i skolan, Lund: Studentlitteratur, 2001; (Lund: Studentlitteratur) 1. uppl.

Ambjörnsson, Fanny, (2004): I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Stockholm: Ordfront

Connell, R. W (2003): Om genus, Göteborg: Daidalos, 2003 (Uddevalla: MediaPrint Uddevalla)

Bengtsson, Lars, (1999): Att arbeta med case, Malmö: Liber ekonomi, 1999; (Malmö: Daleke grafiska) 1:a uppl.

Bell, J. (2000). Introduktion till Forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur

Byréus, Katrin, (2001): Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för

frigörelse och förändring, Stockholm: Liber, 2001; (Trelleborg: Berling Skog) 2., [rev.] uppl.

Egidius, Henry, (1999): PBL och casemetodik : hur man gör och varför, Lund : Studentlitteratur, 1999 (Lund : Studentlitteratur)

Ekstrand, Gudrun & Lelinge, Balli (2007) Klassen som gud glömde, Malmö : Gleerups Utbildning AB, 2007

Erberth, Bodil, Rasmusson,Viveka (1991) Undervisa i pedagogiskt drama, Lund Studentlitte- ratur

Josefson, Helena (2007) Genus lärarbok: hur du kan arbeta med genus, Stockholm : Natur och kultur, 2007 (Västra Frölunda : Intellecta Docusys) 1. uppl.

Kvale, Steinar, (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, 1997; (Lund: Studentlitteratur)

56

Repstad, Pål (2007): Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Lund: Stu- dentlitteratur, 4., [rev.] uppl.

Svaleryd, Kajsa (2003) Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn

och unga, Stockholm: Liber (Trelleborg: Berling Skog) 1:a uppl.

Svenning, Conny (2003) Metodboken: samhällsvetenskaplig metod och metodutveckling:

klassiska och nya metoder i informationssamhället: källkritik på Internet Eslöv: Lorentz,

(Malmö: Prinfo/Team offset & media) 5:e uppl.

Steinberg, John M. (1994): Aktiva värderingar för 2000-talet, Solna Ekelund 1994

57

Bilaga A

Vilka fakta har vi i detta case?

Vilka förklaringar finns till det som händer?

Vad är problemet?

Hur tror du det kändes för offren och deras familjer?

Hur tror du det kändes för Oskar och hans familj?

Hur påverkades deras liv?

Kunde någon agerat annorlunda?

58

Bilaga B