Synen på utvecklingsarbete och utvärdering

Sven hävdar att själva syftet med en utvärdering är att verksamheten ska fungera bättre. ”Men det räcker inte med en utvärdering som visar på något, det handlar ju också om att orka genomföra det man kommit fram till. Det är ofta där som det är tuffare”, säger han. Sven påpekar att det görs en mängd utvärderingsarbete som

bland annat köps in. Men det är svårt att implementera det som är nytt och få det att fungera i en verksamhet som hållit på i flera år. För att utvärdering ska leda till verksamhetsutveckling måste man genomföra en utvärdering som är kontinuerlig och nära själva verksamheten. ”Det vill säga ett slags löpande kontroll så att folk blir vana vid det. Det motverkar att man får en felaktig bild av det som

utvärderas”, menar Sven.

Trots att syftet med utvärdering är att den ska leda till att verksamheten ska fungera bättre, är det stora arbetet att låta utvärderingsresultaten ligga till grund för förändring och utveckling. Utvärdering kan därför inte ses som en självklart integrerad del i verksamhetsutvecklingen i Svens organisation, utan snarare som en utmaning. Utvärdering och verksamhetsutveckling måste därför mestadels betraktas som två parallella fenomen. Sven ger också uttryck för att

implementeringen är komplicerad. Även om Sven påpekar att man måste vara nära verksamheten kontinuerligt för att lyckas, krävs kunskaper i processbaserad verksamhetsutveckling. Annars blir utvärderingen separerad från

utvecklingsarbetet.

Hans säger att det är en from förhoppning att en verksamhet fungerar bättre genom utvärdering. ”Men det måste kopplas till ett handlingsprogram. Det är ju en fara om man bara utvärderar utan att göra något åt det”, hävdar han. Hans menar att det handlar om att hitta ett problem, som man sedan kommunicerar ut till medarbetarna genom att ge förslag på lösningar. Man analyserar varför problemet finns och så försöker man göra något åt det. Det kan handla om att hitta flaskhalsar, synliggöra dem och få bort dem. ”Ett avgörande steg i

verksamhetsutveckling är att ha en mätpunkt för att kunna utvecklas”, säger Hans. Hanna menar att utvärdering kan ”röra runt i grytan”. ”Hade vi inte haft

utvärderingar hade detta varit en lugn och bra arbetsplats, så på det viset blir verksamheten inte bättre av utvärdering. Samtidigt tror jag att kvalitetsmässigt har vi en bättre verksamhet att vänta”, säger hon. Vidare menar Hanna att

verksamhetsutveckling drivs av att ge bättre behandling för patienterna, vilket innebär att organisationen och verksamheten måste förändras utifrån klinikens behandlingsmetoder. För Hedda har en utvärdering betydelse om den mätt rätt saker. ”De framtagna uppgifterna måste vara tillförlitliga och ha relevans. Annars blir de helt ifrågasatta. Det är därför viktigt vad man utvärderar, hur utvärderingen är sammanställd och hur den är gjord”, säger Hedda. Hedda är övertygad om att utvärdering bidrar till verksamhetsutveckling, men påpekar att det är viktigt att ha diskussioner kring resultaten, att det följs upp och att man reflekterar. ”Det viktiga är att diskutera kring resultatet. Vad står det för, vad betyder det? Dialogen och diskussionen är viktig för att reda ut något som kan uppfattas som

motsägelsefullt”, menar Hedda. Sanna är av uppfattningen att det inte är utvärderingen i sig som leder till att verksamheten fungerar bättre, utan det handlar om hur man tar hand om resultatet. Hon menar att man måste berätta om positiva resultat i en utvärdering så att man fortsätter att vara bra på det man är bra på. ”Det kan innebära att man hittar framgångsfaktorer som man kan tyda”, säger hon. Verksamhetsutveckling för Sanna handlar om att man antingen gör något nytt eller att man gör något som man vill uppnå men på ett annat sätt. ”Vi kanske måste motivera vår personal att göra på något helt annat vis. Att jobba på ett annorlunda sätt för att det ska motsvara det behov som finns hos den befolkning vi har”, säger Sanna.

Sanna, Hanna, Hedda och Hans har uppfattningen att man måste göra något av utvärderingsresultatet. Annars ”rörs det bara runt i grytan”, som Hanna uttrycker det. Det måste finnas ett handlingsprogram, som går ut på att veta vad man ska göra åt problemen. Hans menar dock att man ska kommunicera problemen och ge förslag på lösningar. Hans synsätt följer sannolikt av att han arbetar i en

verksamhet som utgår från ett linjärt synsätt på organisation. I det avseendet blir inte utvärderingen en integrerad del av arbetsuppgiften. I stället för att utgå från själva problematiseringen som ett sätt att inhämta kunskap, drivs Hans primärt av att hitta lösningar som kan appliceras på den konkreta vårdproduktionen. Han poängterar också vikten av att ha en mätpunkt att arbeta utifrån i

utvecklingsarbetet. Detta innebär att han inte arbetar utifrån en processkontext, som är avgörande för en fungerande verksamhetsutveckling. Hanna, Hedda och Sanna tycker precis som Hans av att verksamhetsutveckling drivs av att

behandlingen av patienterna ska bli bättre. Hedda trycker på att diskussionen kring utvärderingsresultaten är av stor betydelse, att man följer upp och reflekterar. Det kan vara ett sätt att skapa ett slags processkontext i form av att man tar upp viktiga hurfrågor, som ett sätt att jobba med och bibehålla den gemensamma värdegrunden. Det kan ses som betydelsefullt för en fungerande verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling. Sanna och Hedda anser båda två också att utvecklingsarbetet beror mycket på vad man gör av resultaten. Sanna menar att verksamhetsutveckling handlar om att man gör något nytt eller att man gör något som man vill uppnå men på ett annat sätt. Sannas syn stämmer överens med Moréns (1996 s.26) utgångspunkt i förändringsarbete. Morén menar att det ligger en väsentlig skillnad mellan huruvida man tänker sig att man först ändrar en organisation för att sedan kunna arbeta på ett annat sätt eller att man tänker sig att man genom att arbeta på ett annat sätt faktiskt förändrar organiseringen.

4.2 Utvärderingens syfte