Synen på utvärderingens inriktning

”En utvärdering ska ju vara efter behovet i verksamheten”, säger Sven. Han fortsätter: ”Men traditionellt har utvärdering handlat om projekt och då är det ju de som både utvärderar och finansierar det.” Risken är då att den som delar ut pengar vill veta en sak, medan de som utför själva arbetet vill veta något annat. ”Så den som betalar styr ju ganska mycket”, påpekar han. ”Om en utvärdering visar på bra resultat kan den öka verksamhetens legitimitet. Folk i kommunal verksamhet är inte så vana vid att den ordinarie verksamheten blir granskad, så därför kan problem uppstå om det visar sig att resultaten inte är så bra”, säger han. ”Det kan finnas en risk att man är nervös och inte kan vara öppen och ärlig när man granskas, vilket gör att hela utvärderingen motverkas”, tillägger han. Enligt Siv påverkas en utvärderings inriktning av verksamhetens mål. Det vill säga genom utvärderingen tittar man på om man gör det man ska göra och om det finns något man kan göra bättre. Hon menar att det är viktigt att låta folk utifrån titta på vad man sysslar med i verksamheten. ”Man uppfattas som mer seriös om man låter folk kika in och är beredd att göra saker åt det som visas i utvärderingarna. Det visar ju att man faktiskt är intresserad av det man gör”. Vilket förhållningssätt man har och hur man driver sin organisation är väldigt viktigt för hur man ser på utvärdering enligt Siv. ”Jag tror mycket det är en ledningsfråga”, säger hon. Hans anser att genom att de har att göra med väldigt komplexa system, utvärderar man både det som är lätt att mäta och sånt som kan vara viktigt men svårt att mäta. Mycket inom det medicinska området passar in i en linjär organisationsform såsom standardiserade operationer. ”Det är nästan som att tillverka en bil” säger

Hans. Sen finns det mjuka data som är svårare, som handlar om hur patienter trivs och om de känner sig nöjda. Utvärderingen inriktas på det som är intressant att mäta ur verksamhetens synvinkel, men även efter hur pass möjligt det är att mäta, menar han. ”Man dras ju gärna dit där det finns färdiga instrument för att mäta”, säger Hans. ”Det är ju hårda data som går att sälja till sjukhusledningen, politiker och allmänheten. I besparingstider när man ska motivera sin existens blir det ju allt högre krav på hårda data”, fortsätter han. ”Sen är det ju den här

krånglighetsfaktorn. Det får inte ta mer än vad det ger. En del avdelningar är överbelastade med projekt, mätningar och enkäter. Man får ha fingertoppskänsla”, påpekar Hans. Han fortsätter: ”Många tycker att det är för mycket utvärderingar. Att man inte har tid. Tycker folk att det är inspirerande är det lätt att få det gjort. Tycker folk att det är ointressant och arbetskrävande i förhållande till det man får ut, blir det mycket svårare att driva det”.

Sven, Siv och Hans menar att man ska utgå från behovet eller vad som är

intressant att mäta i en utvärdering. Men man måste anpassa den efter vad som är möjligt att mäta då man har att göra med väldigt komplexa system. Utvärdering hänger därför ihop med vilket förhållningssätt man har till och hur man driver sin organisation. Detta visar att utvärderingens inriktning hänger intimt samman med den organisationsstruktur och organisationskultur som råder i verksamheten. Därför kan man säga att utvärderingens syfte är helt kontextberoende. Siv menar ju att utvärderingens inriktning mycket är en ledningsfråga. Om medarbetarna tycker det är inspirerande att göra en utvärdering, är den lätt att genomföra. Men om man tycker att den är ointressant och arbetskrävande blir det mycket svårare att driva att man ska genomföra den. Det kan också finnas en risk att

utvärderingen inte blir så bra därför att man inte är så van att bli granskad, vilket kan hänga ihop med att man inte vågar vara tillräckligt öppen och ärlig. Syftet med utvärdering beror alltså mycket på vilka förutsättningarna är i verksamheten. Det är därför inte alls självklart att utvärderingen kan ha ett syfte från början, utan det verkar snarare vara så att utvärderingen måste anpassas till verksamheten efter hand. Således varierar utvärderingarna mycket beroende på ledningens riktlinjer. Hanna talar om att utvärderingsinstrumenten måste vara användbara. En del instrument i form av bland annat enkäter tar alldeles för lång tid att fylla i menar hon. Utvärderingarna på Hannas klinik avser nästan uteslutande att titta på behandlingsresultat, som går ut på att ta reda på vilka som var nöjda med en viss behandling. ”För detta använder vi de befintliga resurser som finns, så därför använder vi den teknik vi har”, säger hon. Enligt Hedda går utvärdering ut på att ta reda på vad resultatet blir av insatta resurser, det vill säga om man nyttjar de medel man har på bästa sätt. ”Vad är det vi får för de insatta resurserna. Ur ett större perspektiv är det syftet med en utvärdering”, säger Hedda. Det ställs enligt Hedda stora krav utifrån på att verksamheten ska fungera på ett visst sätt. ”Det vi tittar på i organisationen är där det finns uppenbara brister eller där vi tror att vi skulle kunna göra effektivitetsvinster eller förbättringar”, säger hon. I Sannas verksamhet är utvärdering något som används för att ta reda på ”saker”.

Utvärdering är viktigt därför att man på det sättet kan tillgodose de behov man har i stället för att man har en föreställning om något eller att omvärlden har det. ”Man behöver veta rätt mycket”, säger Sanna. Olika föreställningar som cirkulerar i media kan vara viktiga att motverka och dessutom vara anledningen till att det finns ett behov av att göra en utvärdering. ”Jag vill ha fakta och sen göra det om igen. Man behöver veta; gör vi rätt, upplever man att det här är bra?”, säger hon. ”Gör man en utvärdering vill det ju till att alla förstår vikten av att man gör rätt så

att det blir rätt kvalitet på utvärderingen. Slarvar man när man fyller i eller inte förstår, får det ju konsekvenser. Så det är ju också mycket hur man gör

utvärderingen som det hänger på”, tillägger hon.

Utvärdering handlar enligt Hedda om att uppfylla krav utifrån. Utvärderingarna är därför användbara när man kan ta reda på vad resultatet blir av insatta resurser eller om man nyttjar de medel man har på bästa sätt. Detta kan ses som ett uttryck för att Hedda är en del i ett större sammanhang där det inte är hon själv som formulerar syftet med utvärderingarna. Således används utvärdering i

verksamheten huvudsakligen för att ha kontroll. Vad det alltså handlar om är att kunna visa att verksamheten fungerar på ett visst sätt, för att kunna rätta till brister och göra effektivitetsvinster. I Hannas verksamhet fyller utvärdering en liknande funktion. Utvärderingarna måste vara användbara och kunna tillämpas på de behandlingsformer man har, så att det kan bli bättre. Hos Sanna handlar utvärdering om att ta reda på fakta så att man vet att man gör rätt. På det sättet liknar även hennes verksamhet Heddas. Det primära med utvärdering är att ta reda på saker i syfte att få större kontroll.

4.3 Utvärderingens genomförande