7 Vägledning för kommunernas tillsyn
7.3 Synpunkter och förbättringsförslag
Överlag har handläggarna givit många synpunkter och förslag på förbättringar. På frågan om det finns något som handläggarna vill lyfta fram som särskilt bra med de allmänna råden eller handboken så är det framförallt strukturfrågor som berörs, till exempel att de innehåller lagom mycket text.
För att få handläggarnas uppfattning om vad i de allmänna råden och handbo- ken som kan uppdateras eller kompletteras har de fått besvara om de anser att viss information saknas som borde finnas med. En knapp tredjedel ser en sådan brist och har beskrivit olika luktrelaterade frågor, vägledning i olika avfallsslag och processrelaterade frågor. Även i den öppna frågan om det finns något i de allmänna råden respektive handboken som handläggaren vill ändra för att bättre passa de behov som finns så framförs synpunkter inom dessa områden.
För tydlighetens skull är samtliga synpunkter och förbättringsförslag presente- rade utifrån en grov indelning i fem olika sakområden: Struktur på vägledningen, Avfallsslag, Lukt, Processer samt Tydlighet och behov av bindande regler.
7.3.1 Struktur på vägledningen
Flera handläggare påtalar att vägledning alltid behövs och att branschspecifika allmänna råd och handböcker därför är av stort värde. En handläggare skriver:
”Nationellt vägledande dokument är på lång sikt grundläggande för ett trovä[r]digt till- synsarbete”
En annan handläggare tycker att texten är mycket tydlig och formuleringarna är enkla att förstå, men detta anförs också som ett område där de allmänna råden och
handboken kan förbättras. Formuleringarna kan bli tydligare eftersom beskrivning- ar som ”renas till en godtagbar nivå”, eller ”utifrån de lokala förutsättningarna” anses svåra att tillämpa. Även fler underrubriker skulle förtydliga för läsaren anser en handläggare.
De allmänna råden och handboken (det anges inte vilken som avses) uppges även innehålla lagom mycket text och är därför lätta att ta fram vid behov. Den koncentrerade formen med sammanställningar av råd uppskattas och föreslås kun- na utvecklas med mer information i tabeller eller diagram, med faktaunderlag att kunna räkna på. Exempel som ges på sådana data är gas som facklas:
”Vad innebär det miljömässigt. Komposterat avfall, hur mycket energi tillförs för att få 1 kg färdig kompostjord.”
Det efterfrågas exempel på villkorsformuleringar och förelägganden om skyddsåt- gärder, liksom: ”Mer exempel på olika tekniker och lämpliga skyddsåtgärder i samband med dessa.” Informationen skulle kunna utformas mer beskrivande, me- nar flera handläggare, med exempel på verkliga anläggningar, vilka försiktighets- mått man bör ta och de krav som kan ställas, till exempel med illustrativa bilder eller foton. Vägledningen skulle även kunna utformas för mer praktisk tillämpning, som till exempel tillvägagångssätt vid temperaturkontroll i en öppen kompostering och maxhöjden på kompoststrängar, gärna med hänvisningar till domar eller till- stånd.
7.3.2 Lukt
Problemet med lukt från komposteringar är en fråga som flera handläggare efter- frågar mer vägledning om. Hur kan man förebygga och motverka dålig lukt? Vilka krav kan man ställa på verksamhetsutövaren när problemet har uppstått och vilka luktbegränsande åtgärder finns det? En handläggare saknar information om effekter av parfymering. Mer information efterfrågas om behovet av kemikalier och dess miljökonsekvenser och ”[t]ydligare redovisning av erfarenheter kring luktolägen- heter, omfattning och orsaker.”
I de allmänna råden föreslås att det införs en tabell med lämpliga minimi- skyddsavstånd beroende på behandlingsteknik ”och som man sedan adderar ytterli- gare skyddsavstånd till beroende på vindriktning, områdets karaktär, och så vidare”
Informationen skulle även kunna kopplas mer till vilken typ av avfall som be- handlas.
7.3.3 Avfallsslag
Frågan om vilken kravnivå som är rimlig beroende på det avfall som behandlas återkommer i handläggarnas kommentarer. Flera handläggare efterfrågar vägled- ning utifrån avfallsslag. Ett par frågor gäller ”mindre kvalificerat avfall”. Vilka krav är till exempel skäliga att ställa på en anmälningspliktig trädgårdskompost ”med tanke på den mindre risken för olägenhet jämfört med kompostering av av- loppsslam och mat”. En annan handläggare har hört att hästgödsel räknas som en animalisk biprodukt och undrar: ”Duger strängkompostering eller måste dom ha en
sluten kompostering??” En av handläggarna anser att minimikrav bör ställas i de allmänna råden på anläggningar som behandlar mindre än 2000 ton naturgödsel samt park- och trädgårdsavfall.
Både för hästgödsel och avloppsslam upplevs det otydligt vilka regelverk som gäller. Osäkerhet om hästgödsel ska räknas som en ”animalisk biprodukt” eller inte och vilka regler som gäller för rötning av avloppsslam från enskilda avlopp har framförts av ett par handläggare.
7.3.4 Processer
I handboken efterfrågas mer teknisk information, uppdelat utifrån avfallsslag med ”konkreta och utförliga beskrivningar av processer, processtyrning [och] skyddsåt- gärder”. En handläggare saknar information om hur man kontrollerar och ställer krav för att minska metanläckage i en biogasanläggning. Andra önskemål är mer vägledning om vad man bör tänka på vid en nyetablering av torrötning, liksom behandling av rejektvatten och lakvattenhantering från rötning. Även hänvisningar efterfrågas till vad tidigare erfarenheter av lakvattenhantering tyder på, i likhet med vad som redan nu står om kompostering av behandlat avloppsslam.
En handläggare tycker att informationen kring mellanlagring är tydlig och någ- ra tycker att smittskyddsinformationen är bra, till exempel Tabell 1 i bilagan till de allmänna råden. Hygienisering och lagring nämns även som områden som dock skulle kunna beskrivas mer.
En handläggare saknar ”relevanta klassningar enligt bilagan till FO om miljö- farlig verksamhet och hälsoskydd” och vilka certifieringar som finns. Handlägga- ren önskar även mer vägledning om framställningen av jordförbättringsmedel – ”vad finns det för krav och vad bör krävas/beaktas i tillsynen?”.
Det efterfrågas även en diskussion ”om vanliga inhibitorer, som allvarligt kan störa exempelvis en komplex komposteringsprocess, och som måste avskiljas dess- förinnan”.
7.3.5 Tydlighet och behov av bindande regler
På frågan om riktlinjerna i de allmänna råden är tillräckligt tydliga och konkreta svarar hälften ja. Drygt var tredje handläggare är osäker och sex personer (16 pro- cent) har svarat att riktlinjerna inte är tillräckligt tydliga och konkreta. Av dessa har en kommenterat detta med att:
Riktlinjer blir ju av nödvändighet allmänt hållna och är inte alltid användbara vid en bedömning i det enskilda fallet. Därför behövs fler olika exempel på anlägg- ningar och vilka krav som kan ställas.
Att hälften av dem som känner till de allmänna råden uppfattar dem som till- räckligt tydliga kan möjligen även återspegla att närmare en tredjedel av samtliga 53 personer som har svarat på enkäten inte ser något behov av bindande regler för biologisk behandling. Osäkerheten i denna fråga är dock mycket stor, eftersom hälften inte har tagit ställning.
Svarsalternativ Antal svar Fördelning %
Ja 9 18,0
Nej 16 32,0
Vet inte 25 50,0
Totalt 50 100,0
Figur 12: Svarsfrekvens på frågan ”Ser du något behov av mer bindande regler för biologisk behandling (till exempel i form av en förordning)?”. Samtliga 53 personer som har svarat på enkä- ten har fått frågan.
I en öppen följdfråga om hur de ser på bindande regler för biologisk behandling har några få kommenterat framförallt fördelar med att införa det. Ingen av kommenta- rerna förklarar dock varför så många är osäkra. En kommentar är att bindande reg- ler skulle göra det lättare för tillsynshandläggarna att ställa krav. Detta är betydel- sefullt eftersom det finns en ovilja i branschen att satsa på dyra tekniska lösningar när man inte tjänar så mycket på verksamheten. Samma handläggare ger ett annat skäl till att införa bindande regler: han/hon anser att kunskapen är ganska låg i branschen gällande skyddsåtgärder.
Bindande regler skulle också underlätta en lika tillämpning av regelverket, vil- ket ger en större förutsebarhet för verksamhetsutövarna: ”Ibland finns det utrymme för egna tolkningar, vilket kan leda till viss förvirring för verksamhetsutövarna då olika handläggare agerar på olika sätt.” Om kraven är tydliga så underlättar det även tillsynsarbetet för handläggarna menar en annan, eftersom branschen då vet vad som gäller.
Ett område nämns uttryckligen som borde regleras. Det skulle kunna ställas hårdare krav på att lukt inte får förekomma och att kompostering ska ske i sluten form. En annan handläggare går längre och skriver att:
”Det borde vara ett krav att anläggningar är inbyggda och har ett kontrollerbart luftut- släpp när de ligger nära bostäder.”
Ett annat sätt att reglera verksamheten är att utgå ifrån funktionskrav, en slags mi- nimikrav på produkten, och lämna åt verksamhetsutövaren att utforma hur behand- lingen ska gå till:
”Man kan sedan själv utforma hur anläggningen ska se ut, men resultatet ska kunna vi- sas och klara till exempel gränsvärden, för att få användas/avyttras på marknaden.”
Krav skulle då kunna ställas i förhållande till vilken användning som produkten ska ha, exempelvis om det är komposterat slam för sluttäckning av deponier, eller kompostjord såld till allmänheten.