• No results found

Synpunkts- och klagomålshantering

In document Pilevallens dagverksamhet (Page 16-20)

5. Resultat

5.5 Synpunkts- och klagomålshantering

Personalen berättar att de inte har haft några klagomål på verksamheten under åren. Skulle det inkomma eventuella synpunkter eller klagomål så löser man detta. Det finns ingen känd rutin för att hantera sådana uppgifter i

verksamheten.

6 Sammanfattande diskussion

Pilevallens dagverksamhet får höga omdömen av både deltagarna och deras anhöriga. I anhörigenkäten har 89 % av respondenterna svarat att de är nöjda med Pilevallen som helhet och 100 % svarar att de kan rekommendera

Pilevallens verksamhet till andra.

Frågor som behandlar trygghet; både i fråga om de anhörigas egen känsla av trygghet samt anhörigas upplevelse av deras närståendes trygghet när de är på Pilevallen får i det närmsta högsta NKI-betyg (NKI: 96 på båda frågorna).

Gällande känslan av trygghet var detta också ett ord som flertalet av deltagarna använde för att beskriva vad de tyckte om Pilevallen och hur de kände när de besökte verksamheten.

Aktiviteterna på Pilevallen baseras mycket på vardagsnära moment där deltagarna bjuds in att delta och bidra utifrån sina förmågor. Måltiderna är exempel på sådana tillfällen då deltagarna får hjälpa till och vara delaktiga på ett naturligt sätt. Maten betraktas också som ett uppskattat inslag i dagen för många av deltagarna. Förhållningssättet med vardagsnära aktiviteter ligger helt i linje med den forskning som finns idag gällande dementas behov av

småskaliga aktiviteter som minner om ”vanliga” delar av vardagen, sådana som en demenssjuk person kan känna igen och förstå.

Ett annat inslag i vardagen på Pilevallen är en liten utevistelse/promenad i närområdet i vilken hela gruppen som regel deltar. Även aktiviteter i form av att vistas i och få vara en del av lokalsamhället anses vara viktigt för

demenssjuka personers välbefinnande och sociala sfär enligt tidigare forskning.

Ytterligare en viktig aspekt i omvårdnaden om demenssjuka är enligt aktuell forskning kontinuitet i vardagen. Kontinuiteten kan liknas vid en grund att stå på medan utrymme för spontanitet och flexibilitet betonas som särskilt viktigt att ta hänsyn till. För att kunna vara flexibel och situationsanpassad i en dagverksamhet för demenssjuka krävs dock planering och framförallt kartläggning av varje individs behov och förutsättningar samt preferenser gällande aktiviteter. Resultaten i undersökningen visar att personalen på

Pilevallen i viss mån känner att de har bristande tid för planering av de dagliga aktiviteterna. Avsaknaden av tid för dessa arbetsuppgifter riskerar att leda till att aktiviteterna blir för standardiserade och homogent anpassade till gruppen, alltså mindre meningsbärande och stimulerande för varje enskild deltagare.

Beställaren anser därför att utförarens ledning bör skapa tillräckligt med utrymme och tid för planering av aktiviteter samt kartläggning av deltagarnas individuella behov.

Dagliga aktiviteter till personer med demenssjuka ska enligt tidigare forskning vara anpassade till individen i så stor utsträckning som möjligt. Vidare lyfts vikten av att aktiviteterna sker på individuell basis eller i mindre

gruppsammansättningar fram. Att bedriva en dagverksamhet där varje deltagare ges helt individuell aktivering kan emellertid vara svårt att genomföra i praktiken och är inte heller det huvudsakliga syftet med detta synsätt. Istället handlar det om att se att varje individs behov ser olika ut och att

den sociala samvaron ska styras och utgå från individens förutsättningar och inte tvärtom, det vill säga att gruppen styr individen.

Pilevallens aktiviteter utgår i många avseenden från gruppen och dess

förutsättningar. Lokalerna har rumsliga möjligheter att erbjuda aktiviteter för mindre grupper men enligt deltagarna själva och personalen är det inte vanligt att någon önskar dra sig undan på detta sätt, med undantag för att vila en stund i vilorummet. Det händer att deltagarna aktiverar sig själva genom att gå ut en sväng i närområdet men då ofta helt på egen hand, vilket enligt personalen är möjligt på grund av att dessa deltagare inte har insjuknat så långt i sin

demenssjukdom. Om man däremot har försämrats i sjukdomen menar

personalen att det kan vara svårt att fortsätta delta i Pilevallens verksamhet på grund av att man då kan ha ett ökat behov av stöd och kan ha svårigheter med att tillgodogöra sig de gemensamma aktiviteterna. Detta kan enligt personalen också påverka övriga deltagare i gruppen negativt.

Att både anpassa aktiviteterna till en grupp samtidigt som vissa deltagare kan kräva mer stöd och uppmärksamhet än andra är en svår balansgång. En lösning på sådana situationer kan vara att personalen på Pilevallen oftare delar upp grupperna i mindre konstellationer vid aktiviteter för att kunna se och

uppmärksamma varje individs behov i stunden. Skulle gruppen med personer som befinner sig i sjukdomens senare faser växa kan även ett alternativ vara att starta en mindre grupp med deltagare som har lite större behov, detta för att kunna se och stötta dessa deltagare på ett mer personcentrerat vis.

Enligt Staffanstorps kommuns Riktlinjer demensvård ska verksamheterna verka för att ha en tät kontakt med anhöriga. Resultaten av anhörigenkäten visar att undersökningsområdet Delaktighet och kommunikation drar ner anhörigas betyg av verksamheten något. Personalen uppger att de har tänkt införa ett veckoblad till anhöriga för att förbättra informationsöverföringen samt att eventuellt avsätta en öppen tid i veckan då anhöriga kan uppsöka verksamheten på plats om de önskar. Beställaren anser att detta är bra och viktiga åtgärder i arbetet med att informera och engagera anhöriga i verksamheten och att dessa insatser bör verkställas snarast.

Tidigare forskning på området betonar även vikten av att involvera anhöriga i personalens arbete med att lära känna den demenssjuke och dennes tidigare vanor, nuvarande förmågor och önskemål för att på bästa sätt kunna tillgodose

behoven. På Pilevallen är det anhöriga som fyller i deltagarens levnadsberättelse. I arbetet med att upprätta genomförande- och

bemötandeplaner dokumenterar dock personalen helt utan inblandning från anhöriga och den enskilde.

För att kunna uppnå högre delaktighet samt bidra till en mer individanpassad social aktivering bör personalen på Pilevallen bjuda in och låta den enskilde och anhöriga medverka i upprättandet av genomförandeplanerna i så hög grad som möjligt. En positiv bieffekt av detta arbetssätt kan, förutom högre delaktighet och bättre anpassade insatser för den enskilde, också vara att anhörigas välbefinnande kan öka. Detta genom att de dels får vara delaktiga i utformandet av omvårdnaden och aktiveringen, och dels kan få en bättre förståelse för sin närståendes vardag och sjukdom.

För att genomförandeplanerna ska uppfylla sitt syfte krävs att rätt och tillräcklig information dokumenteras i planerna. Detta kräver att personalen besitter den kunskap som krävs för att kunna dokumentera enligt gällande lagar och förordningar. I dagsläget saknas relevanta och tillräckligt utförliga uppgifter i flertalet av genomförandeplanerna. Det är därför beställarens åsikt att utföraren bör undersöka om personalens kunskaper gällande den sociala dokumentationen behöver uppdateras.

Personalen på Pilevallen efterfrågar mer tid och stöd gällande reflektion, handledning och kompetensutveckling. Då tidigare forskning och riktlinjer gällande demensvården visar att personalens välmående och den kvalitet på insatser som utförs är tätt sammanlänkade är sådana satsningar av stor vikt.

Beställaren anser därför att utföraren bör se över personalens förutsättningar på området.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Pilevallen är en verksamhet som levererar insatser av hög kvalitet som både deltagare och anhöriga är mycket nöjda med. Beställaren har dock funnit några områden som kan utvecklas och förbättras för att ytterligare höja och säkra kvaliteten för både deltagare, anhöriga och personalen på Pilevallen.

In document Pilevallens dagverksamhet (Page 16-20)

Related documents