Pilevallens dagverksamhet

HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG

Kvalitetsuppföljning

Pilevallens dagverksamhet

Alexandra Emanuelsson Utvecklare Gustav Blohm Kvalitetsutvecklare

1. Inledning och disposition ...3

2. Verksamhetens omfattning och syfte...3

3. Metod och genomförande...4

3.1 Intervju med personal ...4

3.2 Anhörigenkät ...4

3.3 Besök i verksamheten samt gruppintervju med deltagare ...5

3.4 Enskilda samtal med deltagare...5

3.5 Granskning av social dokumentation...5

4. Kunskapsöversikt...5

4.1 Personcentrerad omvårdnad ...5

4.2 Individanpassade och meningsbärande aktiviteter...6

4.3 Anhörigas roll ...7

4.4 Personalens förutsättningar...8

5. Resultat...8

5.1 Aktiviteter och stimulans...8

5.1.1 Pilevallens aktiviteter...8

5.1.2 Individanpassade aktiviteter...10

5.1.3 Planering av aktiviteter ...10

5.1.4 Demenssjukdomars olika faser...11

5.1.5 Miljö och lokaler för aktiviteter ...11

5.2 Delaktighet och kommunikation...12

5.2.1 Kontakt med anhöriga...12

5.2.2 Deltagarnas delaktighet...12

5.3 Personal ...13

5.3.1 Bemötande och kompetens ...13

5.3.2 Kompetenshöjning och möjlighet till reflektion...13

5.4 Social dokumentation...14

5.4.1 Genomförandeplan och löpande anteckningar...14

5.4.2 Bemötandeplaner och levnadsberättelser...15

5.5 Synpunkts- och klagomålshantering...16

6 Sammanfattande diskussion...16

7. Förslag till förbättringsåtgärder...20

8.Referenser...21

Kvalitetsuppföljning Pilevallens dagverksamhet

1. Inledning och disposition

Pilevallens dagverksamhet för personer med demenssjukdomar är idag en del av en kommunal resultatenhet.

Enligt avtal ska uppföljningar av verksamheten göras regelbundet av Staffanstorps kommun, fortsättningsvis benämnd beställaren. Denna kvalitetsuppföljning gjordes i huvudsak under våren 2011.

Rapporten inleds i del 2 med en redogörelse av verksamhetens omfattning och följs sedan av en beskrivning av metod och tillvägagångssätt för

undersökningen i del 3. I del 4 presenteras en mindre kunskapsöversikt gällande demensvård och dagverksamhet för demenssjuka. Resultaten av ett antal olika undersökningsområden redovisas sedan i del 5. I del 6 summeras slutligen undersökningen i en sammanfattande diskussion kring resultaten av kvalitetsuppföljningen tillsammans med förslag till förbättringsåtgärder.

2. Verksamhetens omfattning och syfte

Pilevallens dagverksamhet riktar sig till personer som har någon form av

demenssjukdom eller minnessvikt. För att kunna delta i verksamheten krävs ett biståndsbeslut av biståndshandläggare.

Syftet med verksamheten är enligt Staffanstorps kommuns (2008) antagna Riktlinjer demensvård att erbjuda deltagarna social stimulans och aktivering, bibehålla och stärka förmågor genom att bevara det friska, skapa struktur i vardagen samt avlasta anhöriga.

Pilevallen är i dagsläget öppen sju dagar i veckan, från morgon till eftermiddag.

Antalet deltagare som kan besöka verksamheten är max åtta personer per tillfälle. I dagsläget har 13 personer biståndsbeslut om att delta i Pilevallens verksamhet.

3. Metod och genomförande

Material till denna kvalitetsuppföljning har inhämtats på flera olika vis. Nedan redogörs för de olika tillvägagångssätten.

3.1 Intervju med personal

En semistrukturerad intervju med de två undersköterskor som ansvarar för och i huvudsak utför det dagliga arbetet på Pilevallen genomfördes i maj 2011.

Syftet med denna intervju var att få en bild av hur verksamheten fungerar i praktiken, att kartlägga hur riktlinjer och rutiner efterföljs i det dagliga arbetet samt att få reda på hur personalen ser på möjliga områden för utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten.

3.2 Anhörigenkät

Då ett syfte med Pilevallens verksamhet är att avlasta anhöriga till personer med demenssjukdomar är det viktigt att utvärdera hur denna grupp anser att verksamheten fungerar. För att fånga upp de anhörigas uppfattning om vård- och omsorgskvaliteten på Pilevallen genomfördes därför en enkätundersökning bland deltagarnas närmsta närstående under våren 2011 (se resultaten i sin helhet i bilaga 1). Enkätens utformning bestod av en strukturerad del i vilken respondenten skulle betygsätta ett antal positiva påståenden om verksamheten genom att välja en siffra mellan 1 (instämmer inte alls) och 6 (instämmer helt).

Förutom den strukturerade delen lämnades också utrymme i enkäten för en fritextfråga där respondenten fritt kunde lämna synpunkter och kommentarer.

Bland de närstående svarade 75%.

För att komplettera enkätundersökningen gällande Pilevallens nuvarande verksamhet bjöds anhöriga också in till en samtalskväll på temat Framtidens dagverksamhet. Denna samtalsträff syftade till att diskutera huruvida

dagverksamhet för personer med demenssjukdomar behöver utvecklas och i så fall på vilket sätt, ur ett anhörigperspektiv. På grund av för lågt deltagarantal ställdes dock detta diskussionstillfälle in.

3.3 Besök i verksamheten samt gruppintervju med deltagare

Beställarens utvecklare besökte också verksamheten vid tre olika tillfällen och deltog i några av verksamhetens aktiviteter. Vid dessa tillfällen genomfördes ostrukturerade intervjuer med två olika grupper av deltagare i Pilevallen.

3.4 Enskilda samtal med deltagare

Utöver gruppintervjuerna genomfördes semistrukturerade intervjuer utifrån en i förväg fastställd intervjuguide med tre deltagare på Pilevallen. Intervjuerna genomfördes enskilt i avskilda utrymmen inne på Pilevallen.

3.5 Granskning av social dokumentation

Beställaren har också granskat den sociala dokumentationen för varje deltagare på Pilevallen.

4. Kunskapsöversikt

Nedan följer en mindre kunskapsöversikt över viktiga aspekter som lyfts fram gällande demensvård generellt och dagverksamheter för personer med

demenssjukdomar i form av nationella och lokala riktlinjer samt ett axplock ur aktuell forskning på området.

4.1 Personcentrerad omvårdnad

År 2010 gav Socialstyrelsen ut Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. Riktlinjerna syftar till att vara ett vägledande stöd för beslutsfattare och personal i kommun, landsting och region gällande att

organisera och utföra vård och omsorg om personer med demenssjukdomar på ett evidensbaserat sätt, med god kvalitet i fokus. I riktlinjerna finns ett antal rekommendationer vilka har rangordnats enligt en prioriteringsskala för att belysa vilken angelägenhetsgrad verkställandet av insatserna bör ha.

En av Socialstyrelsens tyngre rekommendationer berör vikten av att organisera socialtjänstens insatser till demenssjuka personer utifrån ett personcentrerat omvårdnadsperspektiv. Enligt riktlinjerna innebär detta synsätt att man sätter

personen och inte dennes sjukdom i centrum och att all omvårdnad utgår från den enskildes individuella livsmönster, värderingar och önskemål. I detta synsätt ingår också att personalen strävar efter att lära känna och förstå hur den demenssjuke tidigare levt sitt liv, att värna den enskildes självbestämmanderätt och integritet samt att bjuda in och uppmuntra anhöriga och andra i det sociala nätverket kring den demenssjuke till delaktighet i vården och omsorgen.

4.2 Individanpassade och meningsbärande aktiviteter

Som ett led i det personcentrerade omvårdnadsperspektivet följer

rekommendationen om att socialtjänsten ska erbjuda individanpassade dagliga aktiviteter till personer med demenssjukdomar. Även denna rekommendation prioriteras högt enligt de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2010).

Aktiviteterna ska syfta till att skapa struktur och mening i vardagen samt ge en känsla av tillhörighet och välbefinnande. Vikten av fysisk aktivitet kombinerat med dagliga aktiviteter betonas också, detta då försämrad kognitiv och fysisk förmåga hos många demenssjuka bidrar till ett ökat behov av stöd till att kunna utföra sådana aktiviteter. För att kunna tillgodose behovet av individanpassade aktiviteter och för att kunna avlasta anhöriga till demenssjuka rekommenderas socialtjänsten i varje kommun att erbjuda personer med demenssjukdomar en plats i en dagverksamhet som specifikt riktar sig till denna målgrupp

(Socialstyrelsen, 2010).

Rämgård (2009:8) redovisar i sin forskningsrapport ”Platsens betydelse för dementa” att personer med demenssjukdomar har ett stort behov av att få delta i småskaliga, vardagliga aktiviteter som är flexibla och situationsanpassade efter varje individs förutsättningar och önskemål. När aktiviteterna utgår från varje persons behov i nuet blir de meningsbärande. Rämgård (ibid.) menar vidare att det inte går att enbart utgå från individens tidigare intressen och önskemål: ”Det är vad som är meningsbärande i stunden som ger dementa socialt välbefinnande i vardagen”. (Rämgård, 2009:8 s. 130)

Till behovet av att få individuell aktivering kommer också behovet av stöd och vägledning i vardagen. Personalen måste försöka guida och styra in den

demenssjuka på rätt spår samtidigt som ska försöka tillgodose de önskemål och behov som föreligger för den personen just idag (Rämgård, 2009:8).

Större aktiviteter som utflykter eller stora grupparrangemang har mindre god effekt och blir mindre meningsbärande för en demenssjuk person. Aktiviteterna som dementa deltar i ska helst ske i individuella former eller alternativt i

mindre gruppsammansättningar med rumsliga avgränsningar mellan

grupperna. I större grupper kan dementa människor lätt bli stressade, oroliga och deras kognitiva förmåga kan försämras ytterligare (Rämgård, 2009:8).

Ytterligare en typ av aktiviteter som Rämgård (2009:8) har identifierat som viktig och meningsbärande för personer med demenssjukdomar är den att få komma ut och vistas i lokalsamhället, till exempel genom promenader eller att få gå i affärer och liknande. Dessa stunder bidrar till att demenssjukas sociala rum vidgas och bidrar till ett ökat välbefinnande. Rämgård (ibid.) påpekar dock att det är viktigt att personalen avläser den demenssjukas mående och humör eftersom möjligheten att tillgodogöra sig sådana aktiviteter skiftar mycket från dag till dag.

4.3 Anhörigas roll

När en person insjuknar i en demenssjukdom påverkas i hög grad även de anhöriga och närstående i nätverket omkring denna person. Dessa personer kan vara i behov av olika hjälpinsatser och psykosocialt stöd, exempelvis i form av olika typer av avlösning. Avlösningen kan till exempel arrangeras i form av en dagverksamhet för demenssjuka för att erbjuda andrum och egentid till den som vårdar och stöttar i hemmet (Socialstyrelsen, 2010).

Anhöriga kan också fungera som en mycket viktig informant och resurs för personalen inom demensvården vad gäller att kartlägga och lära känna den demenssjuke personens tidigare liv och vanor, till exempel genom att fylla i en levnadsberättelse över personens liv. Rämgård (2009:8) betonar att det därför är av stor vikt att anhöriga involveras i vårdtagarnas vardag och att deras

synpunkter om hur den demenssjuke uppnår socialt välbefinnande tas tillvara.

Enligt Staffanstorps kommuns Riktlinjer demensvård (2008) ska socialnämnden:

”Verka för att ha en tät kontakt med närstående till personer med

demenssjukdomar för att ge stöd och kunskap för att om möjligt underlätta närståendes roll.”.

4.4 Personalens förutsättningar

Sveriges Kommuner och Landsting redovisar i rapporten Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen (2010) att en av de åtta identifierade framgångsfaktorerna för att uppnå goda resultat inom äldreomsorgen är en välutvecklad

personalstrategi. Detta innebär i praktiken att personalen erbjuds

utvecklingsmöjligheter inom sitt yrke; till exempel i form av ökat ansvar,

förbättrade villkor, formaliserade vidareutbildningar i samarbete med högskola och universitet och andra kompetenshöjande insatser. En viktig åtgärd som lyfts upp i arbetet med kompetenshöjning av personalen är möjligheten att få ta del av handledning, särskilt för de som arbetar med demenssjuka.

Staffanstorps kommuns riktlinjer (2008) fastställer att personalen inom

demensvården fortlöpande ska ges handledning, möjlighet till reflektion samt kunskapsutveckling.

5. Resultat

Nedan redovisas de resultat som framkommit genom intervjuer med personalen, besök i verksamheten, intervjuer med deltagarna i Pilevallen, resultat av anhörigenkäten samt granskning av social dokumentation.

Resultaten redovisas under varje undersökt område.

5.1 Aktiviteter och stimulans

5.1.1 Pilevallens aktiviteter

Aktiviteterna på Pilevallen följer i stort sätt samma mönster varje dag och är anpassade efter att alla i gruppen ska kunna delta. Personalen menar att det är viktigt att inte ändra för mycket på rutinerna då kontinuitet och vanor skapar trygghet för personer med demenssjukdomar. Deltagarnas dagsform är många gånger avgörande för vilken typ av aktiviteter som personalen väljer att ha på programmet. De berättar att de känner deltagarna väl och att de märker om det finns ett förändrat behov som kräver ändring av någon planerad aktivitet.

Dagen inleds alltid med att gruppen äter tillsammans. Normalt sätt går sedan hela gruppen ut och promenerar en sväng i närområdet efter frukosten. Efter

lunchen genomförs en aktivitet för hela gruppen vilken kan variera lite från dag till dag beroende på hur gruppsammansättningen av deltagare ser ut för dagen.

Till exempel kan denna bestå av minnesträning i olika former som exempelvis att lösa korsord, läsa dagens tidning, prata om dagens datum eller årstid samt diskutera gamla ordspråk tillsammans i gruppen. Ibland sker någon form av sittgymnastik eller balansträning i grupp och ibland sjunger gruppen allsång, lyssnar på musik eller deltar i gemensamma aktiviteter ute i Medelpunktens öppna verksamhet. I veckorna finns återkommande stående punkter i

aktivitetsprogrammet, till exempel bingo varje måndag och allsång på Medelpunkten varje fredag. Några gånger om året genomförs utfärder med olika utflyktsmål, då oftast i storgrupp tillsammans med andra vårdtagare i kommunen.

Personalen menar att det är en aktivitet i sig att bara komma till Pilevallen och närvara och att en stor del av de sysslor som gruppen ägnar sig åt handlar om att försöka bibehålla förmågor och det normala i vardagen. Exempelvis ingår som en del i aktiveringen att deltagarna får hjälpa till att plocka bort disk, torka av bord och duka inför måltider. Personalen berättar att de arbetar för att stimulera deltagarna och stärka deras självkänsla genom att varje deltagare får vara delaktig utifrån just sina förutsättningar. Vissa personer kan bara vilja sitta ner och iaktta de andra vid någon aktivitet och då är detta helt okej. Ibland kan personalen uppmuntra och ”pusha” deltagarna lite grann då de vet att någon kan och vill mer än de tar sig för. På detta sätt menar personalen att de kan visa att alla behövs och blir sedda på ett naturligt sätt.

Deltagarna berättar att de känner sig trygga på Pilevallen. Flera deltagare berättar att de trivs med att ”bara vara tillsammans med andra” och att ”det är skönt när man är tillsammans och tar det lugnt och inte stressar”.

Vid samtal med deltagarna beskrivs också maten och de olika måltiderna som riktiga höjdpunkter på dagen: ”Vi får så bra mat här” och ”Maten smakar bättre när man äter tillsammans”.

Någon deltagare nämner också att en stor del av deras vistelse på Pilevallen handlar om att slippa att sitta ensam hemma samt att ha något att fylla dagarna med: ”att ha något avkopplande att göra på dagarna så att man blir trött och sover gott på natten sen”.

Anhöriga har gett området aktiviteter och stimulans höga NKI-betyg. På påståendet om man upplever att Pilevallens dagverksamhet stimulerar och aktiverar sin närstående ges betyget 84 och påståendet om huruvida

aktiviteterna är anpassade efter sin närståendes behov och förmåga får betyget 89. Det som kan tänkas dra ner betyget något kan vara anhörigas önskan om mer fysisk aktivering av deltagarna. I fritextkommentarer framkommer önskemål om till exempel mer och längre utevistelser och utökade gymnastikövningar med hjälp av sjukgymnast eller liknande.

5.1.2 Individanpassade aktiviteter

Personalen berättar att det finns möjlighet att ”dra sig undan” och aktivera sig själv om man skulle ha behov av detta. Det finns tre rum i Pilevallens lokaler som kan nyttjas till detta, varav ett rum används som vilorum i dagsläget. I dessa rum finns böcker, pussel och växtodlingar med mera att sysselsätta sig med. Det finns också möjlighet att kunna gå ut och uträtta individuella ärenden på det närliggande torget, till exempel handla något på konditoriet, gå till frisören eller spela på hästar om man önskar detta. Personalen menar att de har koll på dem som går iväg själva och att dessa inte har några problem att hitta tillbaka till Pilevallen då gästerna generellt sätt inte insjuknat så långt i sin demenssjukdom.

Deltagarna på Pilevallen känner väl till möjligheten till individuella aktiviteter.

De berättar att det finns rum dit man kan gå in om man vill vara för sig själv lite men de säger också att det är sällan man går iväg från gruppen. Vilorummet på Pilevallen används vid ett par tillfällen under beställarens besök på Pilevallen och det tycks vara uppskattat att möjlighet till vila under dagen finns.

5.1.3 Planering av aktiviteter

Pilevallens personal uppger att de anser sig ha för lite tid för planering av verksamhetens dagliga aktiviteter. De menar att tidsbristen bidrar till att man därför ofta väljer att ha aktiviteter som personalen redan är väl insatta i och som inte kräver någon större förberedelse. En förklaring till bristen på tid beror enligt personalen på att de är ute och arbetar i hemvården ett par timmar varje vardag innan deltagarna anländer till Pilevallen.

Enligt personalen innebär detta arbetssätt en ökad stress då det ibland händer att de knappt hinner tillbaka innan deltagarna anländer till Pilevallen på morgonen. I samband med att deltagarna kommer till Pilevallen är det också vanligt att anhöriga hör av sig via telefonsamtal och önskar prata en stund om sin närstående. Personalen menar att det ibland kan kännas svårt att få både tiden och dem själva att räcka till: ”Man tar med sig vad man har upplevt ute i hemvården på morgonen in till Pilevallen, detta tar ju tid från verksamheten”.

När personalen arbetar ute i hemvården besöker de olika vårdtagare och det är inte alltid de utför insatser hos vårdtagare som deltar i Pilevallen eller som har demenssjukdomar/minnessvikt. Personalen har framfört att de önskar besöka deltagare i Pilevallen i första hand för att öka kontinuiteten, detta hoppas personalen blir verklighet snart.

5.1.4 Demenssjukdomars olika faser

Demenssjukdomar och dess symptom kan yttra sig olika beroende på hur långt man har insjuknat i sin sjukdom. Enligt personalen på Pilevallen blir det

problematiskt när någon försämras mycket i sin sjukdom i förhållande till resten av gruppen. Detta märks oftast genom att denna person är i behov av mer stöd än övriga, till exempel gällande att gå på toaletten eller att få hjälp med att kunna äta. Enligt personalen kan det vara svårt för denna person att kunna fortsätta delta i Pilevallens verksamhet eftersom övriga deltagare i gruppen då påverkas i stor utsträckning. I dagsläget finns ingen möjlighet att dessa personer kan delta i dagverksamheten på sina individuella villkor, i exempelvis en egen grupp för personer som har försämrats och har lite större hjälpbehov.

5.1.5 Miljö och lokaler för aktiviteter

För att skapa ytterligare stimulans och trevnad berättar personalen att de arbetar mycket med stämningen och miljön inne på Pilevallen. Vid måltider tänder personalen elektriska ljusstakar och man har blommor på borden.

Lokalerna är inredda med gamla saker och prydnader som tavlor med motiv från ”äldre dar” som deltagarna kan känna igen och minnas kring. På ett antal ställen i lokalerna finns tydliga klockor med dagens datum för att underlätta för deltagarna att kunna orientera sig tidsmässigt.

Lokalerna har inga särskilda skyltar som indikerar till exempel var toaletten finns eller andra fysiska markörer som kan hjälpa till med rumsorienteringen.

Personalen anser att detta inte är nödvändigt då deltagarna inte har några problem med att hitta till toaletten och liknande eftersom de flesta befinner sig i tidiga faser av sin demenssjukdom.

5.2 Delaktighet och kommunikation

5.2.1 Kontakt med anhöriga

Resultaten i anhörigenkäten visar att den del som fått något lägre betyg i undersökningen är den som berör delaktighet och kommunikation, då främst gällande områdena information om verksamheten (NKI: 71) och

informationsöverföring till anhöriga (NKI:71). I en av fritextkommentarerna framförs önskemål om att få vara mer informerad genom exempelvis ett aktivitetsblad till anhöriga om vad som händer på dagarna i Pilevallen. Detta eftersom deltagarna ibland har svårt att själva redogöra för vad man har ägnat sig åt för aktiviteter på Pilevallen.

Personalen på Pilevallen berättar att det i dagsläget saknas strukturerade

former för informationsöverföring och kontakt med anhöriga. Personalen ringer upp och ”rapporterar” till de anhöriga som inte själva har hört av sig till

verksamheten på ett tag. Andra har man mer tät kontakt med, oftast via telefonsamtal. Personalen har själva diskuterat att skriva och dela ut någon form av veckoblad över vilka aktiviteter som är inplanerade för att göra anhöriga mer delaktiga och informerade.

En annan form av anhörigkontakt som personalen har pratat om att införa är att ha en fast tid i veckan då anhöriga är välkomna att hälsa på verksamheten, ett slags ”öppet hus” för att få komma och se vad deltagarna ägnar sig åt och även kunna prata lite ostört med personalen och kunna framföra önskemål och synpunkter vid behov.

5.2.2 Deltagarnas delaktighet

För att få reda på vad deltagarna vill göra och delta i för aktiviteter på

Pilevallen brukar personalen fråga dem om deras önskemål. Enligt personalen

nedtecknas dessa önskemål sällan eftersom personalen känner varje deltagare väl. Personalen understryker vikten av att anhöriga berättar och informerar om vad den enskilde kan tänkas ha för önskemål och behov, eftersom de oftast känner deltagaren bäst.

Vid planering av aktiviteter och eventuella utflykter på Pilevallen involveras sällan deltagarna. Enligt personalen beror detta på att deltagarna lätt kan bli stressade och oroliga om de får information om kommande händelser för långt i förväg.

5.3 Personal

5.3.1 Bemötande och kompetens

I samtal med deltagarna på Pilevallen framkommer att dessa är mycket nöjda med personalen i verksamheten. Personalen beskrivs som ”mycket snälla och omtänksamma” och ”alltid trevliga och glada” och deltagarna berättar att de trivs bra med att vara på Pilevallen tack vare dem.

Personalens bemötande och kompetens har även fått mycket höga NKI-betyg av anhöriga enligt enkätresultaten (se bilaga 1).

Personalen på Pilevallen består av två undersköterskor som har läst en veckas påbyggnadsutbildning i demenskunskap. Båda undersköterskorna har arbetat på Pilevallen i princip sedan starten av dagverksamheten 2003. Det finns en fast utsedd vikarie som går in för personalen vid frånvaro samt vid semestrar.

Personalen tycker att det är viktigt att det är samma person som vikarierar för att upprätthålla kontinuiteten för vårdtagarna. Personalen arbetar inte efter kontaktmannaskap utan de menar att alla i personalen känner varje deltagare lika bra.

5.3.2 Kompetenshöjning och möjlighet till reflektion

I fråga om vidareutbildning och kompetenshöjning framkommer att personalen har efterfrågat ytterligare påbyggnad på den utbildning i demenskunskap som de har idag. Detta har dock inte kommit till stånd ännu. Personalen deltar

ibland i föreläsningar eller kortare kurser men önskar ytterligare kompetenshöjning/vidareutbildning.

Personalen berättar vidare att de anser det vara viktigt att det finns tillräckligt med tid till reflektion och handledning eftersom de som personal måste kunna hantera många olika typer av situationer som kan uppstå. En undersköterska ur personalstyrkan ska inom kort påbörja extern handledning men personalen menar att det finns behov av mer utrymme för reflektion, till exempel tillsammans med demenssjuksköterskan i kommunen.

5.4 Social dokumentation

Enligt socialtjänstlagen 11 kap. 5 § ska verkställandet eller genomförandet av beslut om hjälp- och stödinsatser, vård och behandling, vilka åtgärder som vidtagits, andra faktiska omständigheter och händelser som har betydelse dokumenteras. Verkställighetsdokumentationen består av en upprättad genomförandeplan samt löpande anteckningar för varje vårdtagare. På Pilevallen använder personalen även dokumentationsmallar i form av bemötandeplaner samt levnadsberättelser.

Pilevallens dokumentation sker både i det digitala dokumentationssystemet Treserva samt i pappersform. I Treserva upprättas genomförandeplaner samt löpande anteckningar. I pappersform finns bemötandeplaner och

levnadsberättelser vilka förvaras i en individuell pärm för varje deltagare i verksamheten.

Personalen på Pilevallen har relativt kort erfarenhet av att dokumentera i

digital form. Dokumentationssystemet Treserva togs i bruk vid slutet av år 2010 och i samband med detta fick samtliga personal utbildning i systemet.

Personalen på Pilevallen uppger att de började upprätta genomförandeplaner i mars 2011 och att de inte är helt vana vid systemet ännu.

5.4.1 Genomförandeplan och löpande anteckningar

Genomförandeplanen är avsedd att fungera som en överenskommelse mellan den enskilde och personalen om hur den enskilde önskar att det beviljade biståndet ska konkretiseras. Den enskildes behov ska framgå i denna plan och det rör sig både om fysiska, sociala, psykiska och existentiella behov.

Genomförandeplanen syftar också till att fungera som ett arbetsredskap för personalen för att på ett strukturerat vis kunna planera, genomföra, följa upp och utvärdera insatserna tillsammans med den enskilde. Om den enskilde inte kan medverka i upprättandet av planen, till exempel till följd av

demenssjukdom, ska anhöriga eller god man involveras.

Löpande anteckningar syftar till att få en aktuell bild av den enskildes situation samt eventuell utveckling av denna situation. Anteckningarna ska beskriva det som är viktigt och ska inte vara mer omfattande än nödvändigt. Ämnen som kan behandlas i löpande anteckningar är till exempel när den enskilde tackar nej till erbjuden insats, kontakt av vikt med anhöriga, den enskildes

upplevelser, utflykter och besök eller eventuella klagomål och synpunkter.

Vid granskning av genomförandeplanerna och anteckningarna för vårdtagarna på Pilevallen framkommer att några deltagare helt saknar upprättad plan.

Informationen i de genomförandeplaner som finns är i flera fall knapphändig och det saknas uppgifter som behandlar den enskildes delaktighet och

inflytande i vardagen på Pilevallen, till exempel i form av önskemål om

aktiviteter, vårdtagarens förmågor och dennes behov. Uppgifter om anhörigas eventuella delaktighet vid upprättandet av genomförandeplanerna saknas likaså. Även tidpunkt för uppföljning och utvärdering av

genomförandeplanerna saknas i majoriteten av de granskade planerna.

Personalen uppger att de själva upprättar deltagarnas genomförandeplaner samt sätter mål i dessa utan att den enskilde eller anhöriga är delaktiga.

För majoriteten av deltagarna finns relevanta löpande anteckningar som kan behandla deltagarnas dagsform eller andra händelser av vikt; till exempel om de varit mer oroliga en dag eller har haft förhinder att komma till Pilevallen.

5.4.2 Bemötandeplaner och levnadsberättelser

Bemötandeplanen är ett redskap som syftar till att ge information och kunskap om den demenssjuke för att kunna bidra till ett respektfullt och individanpassat bemötande. Planen består av en mall över den enskildes olika förmågor och behov avseende exempelvis tankeförmåga, minne, språk, upplevelser, matsituation, förflyttningar, toalettbesök med mera. Genom att

bemötandeplanen följs upp var tredje månad kan personalen använda planen

som ett verktyg för att kunna identifiera ändringar i behov och beteende samt eventuella försämringar.

Vid granskning av bemötandeplanerna framkommer att dessa innehåller vissa uppgifter om just förmågor, behov och önskemål - det vill säga sådan

information som istället saknas i de flesta av genomförandeplanerna. Även bemötandeplanerna skapas dock endast av personalen på Pilevallen, utan den enskildes eller anhörigas delaktighet. Bemötandeplaner finns upprättade för en majoritet av deltagarna (plan saknas för tre deltagare).

Levnadsberättelsen fyller enligt personalen en viktig funktion i arbetet med att lära känna deltagarna på Pilevallen. Planen upprättas genom att anhöriga till deltagarna får fylla i uppgifter om den enskildes levnadshistoria; exempelvis kan den innehålla vad den enskilde tidigare arbetat med, tyckt om att göra på fritiden, barndomsminnen och så vidare.

5.5 Synpunkts- och klagomålshantering

Personalen berättar att de inte har haft några klagomål på verksamheten under åren. Skulle det inkomma eventuella synpunkter eller klagomål så löser man detta. Det finns ingen känd rutin för att hantera sådana uppgifter i

verksamheten.

6 Sammanfattande diskussion

Pilevallens dagverksamhet får höga omdömen av både deltagarna och deras anhöriga. I anhörigenkäten har 89 % av respondenterna svarat att de är nöjda med Pilevallen som helhet och 100 % svarar att de kan rekommendera

Pilevallens verksamhet till andra.

Frågor som behandlar trygghet; både i fråga om de anhörigas egen känsla av trygghet samt anhörigas upplevelse av deras närståendes trygghet när de är på Pilevallen får i det närmsta högsta NKI-betyg (NKI: 96 på båda frågorna).

Gällande känslan av trygghet var detta också ett ord som flertalet av deltagarna använde för att beskriva vad de tyckte om Pilevallen och hur de kände när de besökte verksamheten.

Aktiviteterna på Pilevallen baseras mycket på vardagsnära moment där deltagarna bjuds in att delta och bidra utifrån sina förmågor. Måltiderna är exempel på sådana tillfällen då deltagarna får hjälpa till och vara delaktiga på ett naturligt sätt. Maten betraktas också som ett uppskattat inslag i dagen för många av deltagarna. Förhållningssättet med vardagsnära aktiviteter ligger helt i linje med den forskning som finns idag gällande dementas behov av

småskaliga aktiviteter som minner om ”vanliga” delar av vardagen, sådana som en demenssjuk person kan känna igen och förstå.

Ett annat inslag i vardagen på Pilevallen är en liten utevistelse/promenad i närområdet i vilken hela gruppen som regel deltar. Även aktiviteter i form av att vistas i och få vara en del av lokalsamhället anses vara viktigt för

demenssjuka personers välbefinnande och sociala sfär enligt tidigare forskning.

Ytterligare en viktig aspekt i omvårdnaden om demenssjuka är enligt aktuell forskning kontinuitet i vardagen. Kontinuiteten kan liknas vid en grund att stå på medan utrymme för spontanitet och flexibilitet betonas som särskilt viktigt att ta hänsyn till. För att kunna vara flexibel och situationsanpassad i en dagverksamhet för demenssjuka krävs dock planering och framförallt kartläggning av varje individs behov och förutsättningar samt preferenser gällande aktiviteter. Resultaten i undersökningen visar att personalen på

Pilevallen i viss mån känner att de har bristande tid för planering av de dagliga aktiviteterna. Avsaknaden av tid för dessa arbetsuppgifter riskerar att leda till att aktiviteterna blir för standardiserade och homogent anpassade till gruppen, alltså mindre meningsbärande och stimulerande för varje enskild deltagare.

Beställaren anser därför att utförarens ledning bör skapa tillräckligt med utrymme och tid för planering av aktiviteter samt kartläggning av deltagarnas individuella behov.

Dagliga aktiviteter till personer med demenssjuka ska enligt tidigare forskning vara anpassade till individen i så stor utsträckning som möjligt. Vidare lyfts vikten av att aktiviteterna sker på individuell basis eller i mindre

gruppsammansättningar fram. Att bedriva en dagverksamhet där varje deltagare ges helt individuell aktivering kan emellertid vara svårt att genomföra i praktiken och är inte heller det huvudsakliga syftet med detta synsätt. Istället handlar det om att se att varje individs behov ser olika ut och att

den sociala samvaron ska styras och utgå från individens förutsättningar och inte tvärtom, det vill säga att gruppen styr individen.

Pilevallens aktiviteter utgår i många avseenden från gruppen och dess

förutsättningar. Lokalerna har rumsliga möjligheter att erbjuda aktiviteter för mindre grupper men enligt deltagarna själva och personalen är det inte vanligt att någon önskar dra sig undan på detta sätt, med undantag för att vila en stund i vilorummet. Det händer att deltagarna aktiverar sig själva genom att gå ut en sväng i närområdet men då ofta helt på egen hand, vilket enligt personalen är möjligt på grund av att dessa deltagare inte har insjuknat så långt i sin

demenssjukdom. Om man däremot har försämrats i sjukdomen menar

personalen att det kan vara svårt att fortsätta delta i Pilevallens verksamhet på grund av att man då kan ha ett ökat behov av stöd och kan ha svårigheter med att tillgodogöra sig de gemensamma aktiviteterna. Detta kan enligt personalen också påverka övriga deltagare i gruppen negativt.

Att både anpassa aktiviteterna till en grupp samtidigt som vissa deltagare kan kräva mer stöd och uppmärksamhet än andra är en svår balansgång. En lösning på sådana situationer kan vara att personalen på Pilevallen oftare delar upp grupperna i mindre konstellationer vid aktiviteter för att kunna se och

uppmärksamma varje individs behov i stunden. Skulle gruppen med personer som befinner sig i sjukdomens senare faser växa kan även ett alternativ vara att starta en mindre grupp med deltagare som har lite större behov, detta för att kunna se och stötta dessa deltagare på ett mer personcentrerat vis.

Enligt Staffanstorps kommuns Riktlinjer demensvård ska verksamheterna verka för att ha en tät kontakt med anhöriga. Resultaten av anhörigenkäten visar att undersökningsområdet Delaktighet och kommunikation drar ner anhörigas betyg av verksamheten något. Personalen uppger att de har tänkt införa ett veckoblad till anhöriga för att förbättra informationsöverföringen samt att eventuellt avsätta en öppen tid i veckan då anhöriga kan uppsöka verksamheten på plats om de önskar. Beställaren anser att detta är bra och viktiga åtgärder i arbetet med att informera och engagera anhöriga i verksamheten och att dessa insatser bör verkställas snarast.

Tidigare forskning på området betonar även vikten av att involvera anhöriga i personalens arbete med att lära känna den demenssjuke och dennes tidigare vanor, nuvarande förmågor och önskemål för att på bästa sätt kunna tillgodose

behoven. På Pilevallen är det anhöriga som fyller i deltagarens levnadsberättelse. I arbetet med att upprätta genomförande- och

bemötandeplaner dokumenterar dock personalen helt utan inblandning från anhöriga och den enskilde.

För att kunna uppnå högre delaktighet samt bidra till en mer individanpassad social aktivering bör personalen på Pilevallen bjuda in och låta den enskilde och anhöriga medverka i upprättandet av genomförandeplanerna i så hög grad som möjligt. En positiv bieffekt av detta arbetssätt kan, förutom högre delaktighet och bättre anpassade insatser för den enskilde, också vara att anhörigas välbefinnande kan öka. Detta genom att de dels får vara delaktiga i utformandet av omvårdnaden och aktiveringen, och dels kan få en bättre förståelse för sin närståendes vardag och sjukdom.

För att genomförandeplanerna ska uppfylla sitt syfte krävs att rätt och tillräcklig information dokumenteras i planerna. Detta kräver att personalen besitter den kunskap som krävs för att kunna dokumentera enligt gällande lagar och förordningar. I dagsläget saknas relevanta och tillräckligt utförliga uppgifter i flertalet av genomförandeplanerna. Det är därför beställarens åsikt att utföraren bör undersöka om personalens kunskaper gällande den sociala dokumentationen behöver uppdateras.

Personalen på Pilevallen efterfrågar mer tid och stöd gällande reflektion, handledning och kompetensutveckling. Då tidigare forskning och riktlinjer gällande demensvården visar att personalens välmående och den kvalitet på insatser som utförs är tätt sammanlänkade är sådana satsningar av stor vikt.

Beställaren anser därför att utföraren bör se över personalens förutsättningar på området.

Sammanfattningsvis kan konstateras att Pilevallen är en verksamhet som levererar insatser av hög kvalitet som både deltagare och anhöriga är mycket nöjda med. Beställaren har dock funnit några områden som kan utvecklas och förbättras för att ytterligare höja och säkra kvaliteten för både deltagare, anhöriga och personalen på Pilevallen.

7. Förslag till förbättringsåtgärder

Avslutningsvis vill beställaren sammanfatta de viktigaste förslagen till

förbättringsområden som framkommit i samband med kvalitetsuppföljningen:

• Ge personalen mer utrymme för kartläggning av varje deltagares behov och önskemål samt mer tid till planering av Pilevallens aktiviteter.

• Se över möjligheten att oftare genomföra aktiviteter i mindre grupper av deltagare för att kunna ge mer personcentrerad och situationsanpassad aktivering.

• Skapa vid behov en mindre grupp av deltagare som har insjuknat längre i sin demenssjukdom för att kunna erbjuda även dessa vårdtagare en social och meningsbärande aktivering i vardagen.

• Förbättra informationsöverföringen och kommunikationen med anhöriga, exempelvis genom att införa veckoblad över Pilevallens aktiviteter samt att bjuda in till en öppen besökstid för anhöriga.

• Förbättra deltagarnas och deras närståendes möjlighet till delaktighet i Pilevallens verksamhet genom att dessa erbjuds att medverka i

upprättandet av genomförandeplanerna.

• Ge personalen de verktyg och förutsättningar som är nödvändiga för att kunna dokumentera på ett säkert och lagstadgat sätt.

• Se över och aktualisera rutin för klagomål- och synpunktshantering.

• Se över personalens behov av reflektion, handledning och kompetenshöjande insatser.

8.Referenser

Rämgård, Margareta (2009:8): Platsens betydelse för dementa – En studie av demensvården i tre skånska kommuner. FoU Skåne och författaren, Skriftserie 2009:8.

Socialstyrelsen (2010): Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 – stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, artikelnummer 2010-5-1.

Socialtjänstlagen SoL (2001:453).

Staffanstorps kommun (2008): Riktlinjer Demensvård. Antagna av Socialnämnden.

Sveriges Kommuner och Landsting (2010): Framgångsfaktorer inom äldreomsorgen – En analys utifrån kommunernas resultat 2009. Öppna jämförelser analys.

Västerås, Kombinera AB.