6. Utbildningssystemen 35
6.2 Systemanalys-‐ sökande efter bristande överensstämmelse mellan delsystemen 36
6.2.1 Allmänt
Systemanalysen består i att söka efter bristande överensstämmelse mellan delsystem. Nedan presenteras de brister som återfinns. Alla kunskapsmål/krav tas inte upp vilket gör att analysen inte blir heltäckande. Dock går det att utläsa att målen och kraven inte stämmer överens. Professionell lärarkompetens är svår att definiera vilket gör att målet att bli en professionell lärare att svår att uppnå.
6.2.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
För fokusområdet vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet gäller som tidigare redovisats följande:
Grundskola: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Lärarutbildning: Staten ska som huvudman anordna högskolor för utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet
Krav vad gäller vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är till synes lika. Krav kan betraktas som den del av systemets mål som måste uppnås.
Oavsett vilket av skolsystemen som kan anses ha uppgiften så finns dock följande exempel på brister i kravet på att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund.
• All kunskap som skall läras på grundskolan behandlas inte i på lärarhögskolan. Detta innebär att läraren måste själv skapa den vetenskapliga grunden för utbildningssituationen i det saknade området.
Ex. Kursmålen och kunskapskraven stämmer inte överens och täcker inte alla de områden som eleverna på grundskolan måste lära sig. Vilket gör att i vissa ämnen så saknar lärarstudenterna ämneskompetens och får därmed söka själv efter vetenskaplig fakta.
• Det finns inte heller en gemensam vetenskaplig grund eller bank för de område inom vilken utbildning inte har skett vid lärarhögskolan men där läraren har att undervisa inom grundskolan.
Ex. De vetenskapliga artiklar som studenterna arbetar med är inte kontrollerade för att användas i undervisningssyfte på grundskolan. Det saknas därmed vetenskapligt underlag för en del ämnesområde som grundskoleeleverna ska lära. • Läraren skall transformera fakta i den vetenskapliga källan till den nivå som
eleverna kan ta emot i grundskolan. Här finns det risk att den vetenskapliga grunden förvanskas.
Ex. Då lärarstudenten inte får lära sig att bryta ned den kunskap de får genom de vetenskapliga uppsatserna, leder det till dels att eleverna inte har möjlighet att lära sig på sin egen nivå dels att den vetenskapliga forskningen förvanskas då en den enskilda studenten ska bryta ner informationen.
6.2.3 Mål med kunskapsmål/ krav
Följande mål har uppnått genom lärarutbildningen enligt utdrag från högskolelagen 2006:173
• Göra självständiga och kritiska bedömningar • Möta förändringar i arbetslivet
• Självständigt urskilja, formulera och lösa problem • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå • följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området Utdrag ur SFS 2010:1064:91
Kunskap och förståelse
• visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete.
• visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen
Färdigheter och förmåga
• visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik
Värderingsförmåga och förhållningssätt
• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen Utdrag från grundskolans mål är att varje elev;
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket
samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och
olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande 92
Målen mellan lärarutbildningen och grundskolan stämmer inte överens vilket gör att det blir svårt att uppnå att resultaten i grundskolans höjs. Målet på lärarutbildningen borde vara att studenterna har adekvat kunskap för att ha möjlighet att ge eleverna på grundskolan rätt utbildning.
Högskolornas mål är i huvudsak att studenterna får kunskap om relevant vetenskaplig fakta.
Oavsett vilket av skolsystemen som kan anses ha uppgiften att se till att lärarna har rätt utbildning så finns dock följande exempel på brister i kravet på att läraren skall ha erforderlig kunskap:
- Lärarutbildningens omfattning räcker inte till att ge fördjupad kunskap för alla om alla områden inom ett visst ämne som skall behandlas i grundskolan.
6.2.4 Professionell lärarkompetens
Kravet på lärarutbildningen att uppnå en professionell lärarkompetens är inte explicit formulerat i varken lärarutbildning eller grundskolan. Lärandemålen på högskolan kan tolkas så att genom att studenten når upp till de ställda målen får en professionell lärarkompetens. Dock går det inte att uttyda om en student som når högre betyg innehar en bättre professionell kompetens än en student som endast har godkänt.
Målet med legitimationen är att öka kvaliteten i svensk skola, höja statusen på yrket och tydliggöra lärares och förskollärares behörighet. Legitimationen visar vilka skolformer, årskurser och ämnen som du är behörig att undervisa i.93 Detta betyder inte att genom en
lärare med examen innehar en professionell lärarkompetens utan enbart att de har behörighet i ämnet och får sätta betyg.
Det går inte att hitta något svar i högskoleförordningen eller kursmålen i lärarutbildningen om det finns något mål att ge studenterna professionell
lärarkompetens. Orsaken kan vara att det är svårt att definieravad som menas med professionell lärarkompetens.
Eva Myrberg skriver i sin uppsats ”Effekter av lärarkompetens i Sverige - utveckling över tid, mellan ämnen och mellan olika elevgrupper”, att 10 % av skillnader i elevers prestationer förklaras av en lärarfaktor. Vad denna lärarfaktor innebär är otydligt. Enligt Eva Myrberg så går det att mäta elevprestationer med mått på lärarutbildning men att svaren inte tillräckliga tydliga. Undersökningar har gjorts genom att ställa frågor till lärare om deras utbildning. Frågorna är identiska över tid. I hennes undersökning kommer hon fram till att det inte går att säga att lärarkompetens har en koppling med relationen mellan motivation och prestation hos eleverna.94 Det vill säga om en mer kompetent lärare kan motivera sina elever.
6.2.5 Sammanfattning
En systemanalys har gjorts och kommit fram till ett flertal brister inom alla de tre områden som har undersökts. Den kunskap som ska läras ut på grundskolan ges inte till
93 Skolverket 94 Myrberg, 2014
lärarstudenten vilken borde vara en grundförutsättning för att lära ut. Målen i de olika systemen överensstämmer inte, vilket gör det svårare att uppnå ett positivt resultat. Det är svårt att läsa ut om lärarutbildningen ger en professionell lärarkompetens och på vilket sätt det i så fall mäts.