Malmö högskola
Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle
Samhälle
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Komplexa relationer
Kopplingen mellan lärarutbildningen och grundskolan
Complex relations
The connections between teacher education and elementary school
Kristian Jönsson
Lärarexamen 270 högskolepoäng Samhällsvetenskap och lärande 2014-12-08
Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Lars Pålsson Syll
Förord
Arbetet grundar sig i min egna kritiska inställning till högskolans utformning. Under mina snart 4 år som student på högskolan så upplever jag att utbildningen inte har levt upp till de förväntningar som jag hade.
Jag vill tacka de som har varit delaktiga för att färdigställa denna C-uppsats. Min flickvän, som har haft tålamod trots att jag inte varit så kontaktbar de senaste veckorna. Jag vill även tacka min nyfödda son som har hjälpt mig mentalt att färdigställa uppsatsen. Jag vill även tacka Bengt och Sofia för att de har varit mina kritiska granskare och hjälpt mig att föra arbetet framåt.
Kristian Jönsson 2014-12-08
Sammanfattning
Skolverket pekar på fyra orsaker till de allt sämre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering.1 För att nå bättre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna på högstadiet fick genom Lgr 11(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav på sig att kunna ämnet. I den nya lärarutbildningen har studenterna mål de ska uppnå. Då lärarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krävs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som är uppsatta i Lgr11.
I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lärarna att undervisa utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att detta ska kunna vara möjligt måste studenterna få kunskaper om hur och vart de kan hitta information som är vetenskapligt bestyrkt Detta arbete har gjort en undersökning hur den vetenskapliga grunden kopplas mellan lärarutbildningen och högstadiet.
Att vara professionell kräver gedigen kunskap om det arbete som ska utföras. Genom att problematisera begreppet ”professionell” möjliggörs en förståelse om lärarstudenter är tillräckligt professionella (d.v.s. tillräcklig kunskap) inför läraryrket när de examineras från lärarutbildningen.
Studenternas vetenskapliga uppsatser syftar det till att utveckla det vetenskapliga skrivandet samt öva färdigheter i vetenskaplig metod. Dessa uppsatser har dålig eller ingen koppling till verksamhet och undervisning i skolan. Studenternas vetenskapliga arbeten borde handla om utvecklingen av lärarutbildningen för att studenterna ska bli bättre rustade och professionella lärare. Genom att använda frirumsteorin, så finns det en möjlighet att uppnå ett syfte med uppsatser genom att appliceras dem på verkliga projekt. Frirumsteorin kan användas av både grundskolan och högskolan för skolutvecklingen. Genom ett samarbete mellan skolorna möjliggörs en professionell ingång till läraryrket.
Sökord: lärarutbildning, grundskola, vetenskaplig grund, professionell, kunskapskrav
Abstract
The School Agency points to four reasons for the deteriorating school performance; decentralization, individualization, differentiation and residential segregation. In order to achieve better results in school, the government implemented proficiency in elementary school. Students in the lower education received by LGR 11 (Curriculum for primary schools, pre-school class and the leisure) demands to know the subject. The new teachers education the student’s only have goal they need to achieve. When teaching students is going to train future citizens, it is required that students have the knowledge that relates the requirements in the elementary school.
The governing documents for the college and elementary school, teachers are assigned to teach on a scientific basis and proven experience. For this to be possible, it must be part of the teaching in the School of Education so that students are prepared for this. This work has made a study what is actually meant by a scientific basis. In what way is scientific research at the university linked for the education in elementary school?
Being a professional requires thorough knowledge of the work to be performed. By problematize the concept makes it possible to understand if students are professional enough (i.e. have profound knowledge) facing the teaching profession when they graduate from the university.
Students write essays on scientific founding at the college but it receives no purpose except that education is based on scientific grounds. By using freespace theory, there is a possibility to achieve an object of the papers by applying them in real projects. Both the school and college for school development can use the freespace theory. Through a partnership between the schools makes it possible to achieve a professional entrance into the teaching profession.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8
1.1 Svaga resultat i grundskolan ... 8
1.1.1 Bostadssegregering ... 8 1.1.2 Decentralisering ... 9 1.1.3 Individualisering ... 9 1.1.4 Differentiering ... 9 1.2 Förändringsförslag ... 10 1.3 Problematisering ... 10
1.4 Syfte och frågeställningar ... 12
1.4.1 Syfte ... 12 1.4.2 Avgränsningar ... 12 1.5 Författarens referensram ... 12 1.6 Disposition ... 12 2. Metod ... 14 2.1 Val angreppsätt ... 14 2.2 Genomförande ... 15 2.3 Datainsamling ... 16
2.4 Generaliserbarhet -‐ diskussion förväntat resultat ... 17
3. Teori ... 18
3.1 Allmänt ... 18
3.2 Systemteori och systemangreppssätt ... 19
3.2.1 Allmänt ... 19
3.2.2 Systemteori i skolvärlden ... 20
3.3 Frirumsteorin ... 21
3.3.1 Bakgrund till frirumsteorin ... 21
3.3.2 Frirumsteorin ... 21
3.4 Sammanfattning ... 22
4. Utvecklingen av lärarutbildning och grundskola ... 23
4.1 Allmänt ... 23
4.2 En hållbar lärarutbildning ... 24
4.4 Universitetskanslersämbetet ... 25
4.5 En ny lärarutbildning ... 25
4.6 Lärarnas Riksförbund ... 26
4.7 Malmö högskola ... 27
4.8 Högskoleverket ... 27
5. Faktorerna vetenskaplig grund, kunskapsmål/kunskapskrav och professionell lärare ... 28
5.1 Inledning ... 28
5.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ... 28
5.3 Kunskapsmål och kunskapskrav ... 29
5.4 En professionell lärare ... 32
6. Utbildningssystemen ... 35
6.1 Beskrivning av systemen ... 35
6.2 Systemanalys-‐ sökande efter bristande överensstämmelse mellan delsystemen ... 36
6.2.1 Allmänt ... 36
6.2.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ... 36
6.2.3 Mål med kunskapsmål/ krav ... 37
6.2.4 Professionell lärarkompetens ... 39
6.2.5 Sammanfattning ... 39
7. Lärarutbildning och grundskola i praktiken ... 41
7.1 Lärarutbildningsstudenternas syn ... 41
7.2 Politikernas syn ... 42
7.3 Sammanfattning ... 44
8. Analys och resultat ... 45
9. Förslag till förbättring ... 47
9.1 Allmänt ... 47
9.2 Med oförändrad systemstruktur ... 47
9.3 Förbättringsförslag ... 48
10 Vidare forskning ... 51
Litteraturförteckning ... 52
1. Inledning
1.1 Svaga resultat i grundskolan
Kunskapsnivån mätt i PISA-undersökningar hos svenska 15-åringar sjunker i förhållandet till övriga ungdomar inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). PISA (Programme for International Student Assessment) undersöker återkommande vilken kunskapsnivå 15-åringar ligger på. PISA studerar vart tredje år elevers kunskaper i matte, naturvetenskap och läsförståelse. Undersökningen genomförs genom prov där eleverna ska kunna sätta sina kunskaper i ett sammanhang. De testas på att tolka information och problemlösning. År 2014 medverkade 44 länder och den genomsnittliga nivån låg på 500 poäng. Sveriges hamnade på 491 poäng.2 Sverige ligger nu under genomsnittet för OECD-länderna. I en del av de länder t.ex. Tyskland och Tjeckien, som låg under Sverige i tidigare undersökningar har kunskapsnivån höjts medan nivån för svenska 15-åringar dalar.3 De underliggande orsaker till det sjunkande resultatet har intensivt debatterats. Skolverkets rapport pekade på att de sjunkande resultaten beror på strukturella förändringar i samhället4 såsom bostadssegregering, decentralisering, individualisering och differentiering5:
1.1.1 Bostadssegregering
Bostadssegregeringen under 1990-talet ledde till att fler elever med likartade social bakgrund hamnade på samma skola. Det blev mer tydligt att vissa områden fick en mer koncentrerad andel människor med ekonomiska svårigheter och språksvårigheter. När friskolereformen kom till 1992 valde de föräldrar som hade möjligheten att flytta sina barn till andra skolor. Forskarna är oeniga om ”skolsegrationen” kan relateras till ”boendesegrationen”6, men skolverket skriver i sin slutsats att boendesegrationen har bidragit till att skolsegrationen har ökat. Detta ledde till att segregationen blev allt tydligare och resultatskillnaderna mellan skolor ökade markant.
2 Skolverket, 2014 3 Ibid
4 Skolverket, Vad påverkar resultaten i svensk skola?, 2009, s 14 5 Ibid, s 17- 29
1.1.2 Decentralisering
Från att ha haft ett av västvärldens mest centraliserade skolsystem, har det svenska skolsystemet blivit ett av det mest decentraliserade skolsystemen sedan införandet av kommunaliseringen 1991. Statens ekonomiska och organisatoriska styrning av skolan flyttades över till kommunerna. Detta har medfört att resurstilldelningen till skolan varierar mellan kommunerna. De skolor som ligger i socio-ekonomisk segregerade områden har inte blivit tillräckligt kompenserade, vilket har lett till att dessa skolor har hamnat ännu längre utanför.
1.1.3 Individualisering
Införandet av en ny skolreform 1994, Lpo94 (1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet), ledde till att eleverna fick ta ett ökat ansvar för sitt eget arbete, detta eftersom lärarna fick lägga mer tid på administrativt arbete. Individualiseringen gjorde att spridningen av elevresultaten ökade. Eftersom ansvaret låg hos eleverna, blev skolresultaten mer beroende av föräldrarnas utbildningsnivå.
1.1.4 Differentiering
Differentieringen av elever är en annan orsak till de låga skolresultaten.7 Med differentiering menas ”skapandet av skillnader inom något som först varit enhetligt”.8 En jämförelsestudie har gjorts med syftet att jämföra betydelsen mellan sen och tidig differentiering har för påverkan på elevers skolresultat. Resultatet visade på att en tidig differentiering ledde till ökad ojämlikhet.9 Då Sverige har en sen differentiering avviker det från rådande mönster. Detta tyder på att skolans sätt att undervisa och organisera har lett till en ny typ av differentiering.10
7 Ibid, s 23
8 Nationalencyklopedin
9 Skolverket, Vad påverkar resultaten i svensk skola?, 2009, s. 24 10 Ibid, s 25
1.2 Förändringsförslag
För att uppnå bättre resultat i skolan tillsatte regeringen en utredning 2007. Utredningen med namnet ”Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan”11 kom bland annat fram till
att statens implementering av målsystemet och betygsystemet inte var tillräckliga. Lärarna hade inte tillräckliga kunskaper om 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) och lärarutbildningen saknade kursinnehåll som innehöll kunskaper om det nya styrsystemet. Det gjordes en jämförelse med de andra nordiska ländernas läroplan med särskilt fokus på Finland eftersom de finska skolresultaten ligger högt i PISA undersökningar. För att åstadkomma en förändring föreslog utredningen införande av kunskapskrav. Inför Lgr11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) efterliknades Finlands läroplan där det bland annat finns ett centralt innehåll.
Nuvarande regering (oktober 2014) avser att höja lärarlönerna, satsa på mindre klasser samt minska det administrativa arbetet för lärarna och därigenom åstadkomma förbättrade skolresultat.12 Kunskapskraven för att bli antagen på lärarutbildningen ska skärpas, och ytterligare utredningar skall göras i syfte att utröna om skolverksamheten skall centraliseras. Oberoende vem som styr skolan så ska lärarna enligt en annan utredning, med Leif Lewin som utredningsman, ges rätt förutsättningar för att bedriva undervisning. Hans resultat i utredningen visar på att kommunalisering var ett misslyckande.13
1.3 Problematisering
Olika mer eller mindre väl underbyggda förslag till förändringar av skolsystemet har framförts i debatten. Några av de vanligaste är följande:
• Mindre klasser14
Mindre klasser ger färre elever på lärare. Med färre elever per lärare förväntas bättre studieresultatet. Klasstorlekens påverkan på studieresultaten är exempelvis beroende av kvaliteten på de lärare med vilken mängden lärare ökar.
11 Statens offentliga utredningar, Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan, 2007, s 1 12 Socialdemokraterna, 2014
13 Leif Lewin, Staten får inte abdikera, 2014, s 336 14
• Högre lärarlöner15
Här är föreställningen att högre lön skapar förutsättningar för att få fler bättre lärare och därmed bättre skolresultat
• Minska lärarens administrativa arbete16
Mindre administration borde ge mer tid i klassrummet vilket även förväntas ge bättre skolresultat.
• Förstatligande av grundskolan17
Här föreställningen att resurserna bli större och jämnare och då särskilt till skolor som är i behov av större resurser. Effekten skulle bli bättre skolresultat särskilt till de svagare eleverna.
Gemensamt för dem tycks vara att det förekommer uppgifter i olika rapporter och utredningar som pekar på att det enskilda förslaget inte entydigt ger önskat resultat. De tre första åtgärdsförslagen är till sin natur operativa och kan vidtas omedelbart av respektive skolledning (under förutsättning att resurser och befogenheter tilldelas skolledningen). Det sistnämnda åtgärdsförslaget skapar ökade möjligheter att likforma skolverksamheten över hela landet men det grundläggande problemet finns kvar nämligen vilka åtgärder skall vidtas föra att förbättra skolresultatet.
Lärarens påverkan på elevernas studieresultat är en viktig faktor som inte brukar ifrågasättas. Om läraren har nödvändig ämneskunskap och kan förmedla denna på ett bra sätt till eleverna så bör det finnas goda chanser till att skolresultaten höjs. Mot denna bakgrund är det viktigt att de lärare som rekryteras genom lärarutbildningen ges rätt ämneskunskap och kompetens att agera som professionella lärare. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anges att verksamheten skall vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Ger lärarutbildningen denna kompetens? Ett uppenbart krav är att lärarutbildningen och grundskolan samverkar för att lärarstudenterna skall få den efterfrågade kompetensen.
15 Ibid
16 Regeringen, 2013 17 Folkpartiet, 2014
1.4 Syfte och frågeställningar
1.4.1 Syfte
Avsikten med arbetet är att analysera kopplingen mellan lärarutbildningen och grundskolan. Specifikt skall studeras samverkan eller bristen på samverkan mellan de både utbildningssystemen med avseende på faktorerna vetenskaplig grund, kunskapskrav kontra mål, samt professionell lärare.
• Hur ställs kraven på vetenskaplig grund på lärarutbildning och grundskola • Hur formuleras krav på kunskap och mål för lärarutbildning och grundskola?
kunskapskrav/mål
• Hur formuleras kraven på professionell lärare i lärarutbildning och grundskola?
1.4.2 Avgränsningar
Detta arbete fokuseras kopplingen mellan grundskolan samt det samhällsvetenskapliga lärarprogrammet på Malmö högskola.
1.5 Författarens referensram
Bland annat mot bakgrund av att systemangreppsätt kommer att användas ges en kort beskrivning av författarens referensram. Jag går för närvarande det sista året på lärarutbildningen och har därmed fått en praktisk insyn i lärarutbildningen. Då jag har haft svårt att se relationen mellan de två olika organisationerna, (högskolan och grundskolan) har uppsatsen ämne blivit naturligt att skriva om.
1.6 Disposition
I det inledande avsnittet har de svaga resultaten i den svenska grundskolans konstaterats. I avsnitt 1.2 redovisas olika förslag till förändringar som förväntas leda till bättre studieresultat i grundskolan. Trots lärarfunktionens stora betydelse för studieresultaten tycks få åtgärder vara riktade på att förstärka kompetensen hos lärarkåren. En fråga som aktualiseras i sammanhanget är att om lärarutbildningen idag
uppfyller de krav som ställs på lärarrollen i grundskolan. I avsnitt 1.4 redovisas syftet med att arbete nämligen analysera kopplingen mellan systemet för lärarutbildning och systemet för grundskolan. Specifikt skall studeras samverkan eller bristen på samverkan mellan de både utbildningssystemen.
I kapitel 2 redovisas metodvalet och angreppssätt, huvudsakligen systemangreppsättet för att uppnå syftet och den bakomliggande teorin för detta angreppssätt samt konsekvenserna av valt angreppssätt.
I kapitel 3 ges en övergripande beskrivning av systemteorin eftersom den ligger till grund för valt angreppssätt. Vidare presenteras i kapitel 3 den så kallade frirumsteorin som är tänkt att få skolor att utvecklas på områden som inte styrs av lagar och regleroch antas kunna bidra med en modell för utveckling trots förekommande hinder och komplexa relationer.
I kapitel 4 redovisa i korthet den historiska utvecklingen och en beskrivning av skolsystemen. Denna ligger till grund för valda systembeskrivningar.
I kapitel 5 görs en beskrivning av de faktorer som undersöks i detta arbete. Kapitlet problematiserar vad som menas med vetenskaplig grund, hur väl kunskapsmål och kunskapskraven stämmer överens och vad som menas med professionell lärare.
I kapitel 6 appliceras systemangreppsättet på skolsystemen och några delar av systemens bristande överensstämmelse identifieras. Vidare diskuteras möjligheterna att med stöd av frirumsteorin föreslå förbättringsförslag. Vidare i kapitel 6 diskuteras iakttagna systemproblem och förslag till förbättringar. Vidare diskuteras generaliserbarheten av genomförd analys och lämnade förslag.
I kapitel 7 beskrivs studenternas och politikernas syn på kopplingen mellan lärarutbildningen och grundskolan.
I kapitel 8 presenteras en analys och resultatet av undersökningen. I kapitel 9 beskrivs förändringsförslag.
2. Metod
2.1 Val angreppsätt
Det vore frestande att välja ett aktörssynsätt vid genomförandet eftersom jag studerar vid en lärarutbildning. Möjligheterna att generalisera resultatet av ett sådant angreppssätt är mycket begränsade därför väljs detta bort.
Att välja analytiskt angreppsätt för att lösa uppgiften vore en väg. Med detta angreppssätt skulle en empirisk studie baserad på intervjuer och/eller enkäter av personer verksamma i skolsystemen som belyser de olika perspektiven i kopplingen mellan båda skolverksamheterna behöva göras. Detta alternativ bedömdes dock som allt för resurskrävande och risken för omfattande bortfall bedömdes även vara alltför stor. Ett försök gjordes trots allt men då bekräftades tyvärr farhågan om omfattande bortfall, se mer härom i avsnittet ”Datainsamling”.
Det analytiska synsättet användes dock för att få in information som krävdes för att göra beskrivningen av systemen och om kopplingen mellan komponenterna i systemen. Genom att kombinera olika metoder för att täcka in olika infallsvinklar, möjliggörs att undersökningen får olika slags information som kan analyseras. Bättre resultat kunde förmodligen erhållas genom att även använda intervjuer.
Problemet som skall studeras består av flera system med tillhörande komponenter och relationer. Det är därför naturligt att välja systemangreppsättet. Det valda angreppsättet används i första hand för att strukturera problemet men även som ett sätt att analysera relationerna. Mot denna bakgrund inleds teorikapitlet med en beskrivning av systemteorin.
2.2 Genomförande
Första steget användning av systemangreppsätt är att skaffa en förförståelse om problemet vilket gjordes genom en övergripande litteraturstudie. Den egna erfarenheten bidrar även till förförståelse av problemen. En litteraturstudie innebär att en sammanställning görs av befintlig forskning inom ett valt område.18 Genom att studera vetenskapliga artiklar, genom att läsa, tolka dem har det möjliggjorts att analysera det aktuella ämnet. Litteraturstudien har genomförts genom sökning via internet samt genom bibliotek. Litteraturgenomgången görs för att få en grundförståelse vilken vetenskaplig forskning som har gjorts och får en vidare förståelse för hur systemen fungerar.
Främst har rapporter från regeringen, skolverket och universitetskanslersämbetet (UKÄ) analyserats. Denna litteraturstudie redovisas i kapitel 4.
Steg 2 i arbetet innehåller en fördjupning av kunskaperna i systemteori så att systemangreppsättet kan användas för problemformuleringen. Denna kunskap redovisas i kapitel 3.
I steg 3 görs en övergripande problembeskrivning med hjälp av systemteorin vilket redovisas i kapitel 6.
Steg 4 studeras “frirumsteorin” som behandlar förändringen av de system som beskrivits i kapitel 6.
I steg 5 sammanfattas och diskuteras erhållna resultat vilket redovisas i kapitel 8. I figur 2.2 redovisas i översiktlig beskrivning av genomförandet.
18 Margareta Nilsson, Den systematiska litteraturstudien, 2005, s 22
Förförståelse Kunskapsfördjupning Problembeskrivning Systemförändring Sammanfattning
2.3 Datainsamling
Det analytiska synsättet ger en vidare bild på undersökningens pålitlighet.19 Ett
analytiskt angreppssätt används för att bryta ner ett problem till mindre delar för att det ska vara möjligt att förstå och lösa det.20 Ett analytiskt synsätt är en form av kognitiv grundsyn. Innebörden av detta är att den är kunskapsinriktad, samt att läsinlärningen fokuserar på förståelse. Utgångpunkten är helheten och texter används i sin helhet då det är läsförståelsen som är det primära.21
För att förstärka reliabiliteten d.v.s. pålitligheten, så har även en kvantitativ undersökning gjorts i form av en skriftlig enkätundersökning. Fördelen med skriftliga enkätundersökningar är att den tillfrågade själv kan välja vilken tidpunkt enkäten ska fyllas i.22 Genom att söka upp undersökningsgruppen på plats, kan det bidra till att fler svarar på enkäten.23 En möjlig orsak till att enkätundersökningen för detta arbete inte gav fullgott resultat, kan bero på att gruppen inte förstod vad som stod i frågeformuläret. Detta gör att tillfredsställande resultat blir svårare att uppnå. En annan orsak som bidragit till att analysen av enkäten varit svår, är att undersökningsgruppen inte varit tillräckligt bred.
Frågorna formades som slutna frågor, d.v.s. svarsalternativen var skriva på förhand.24 Fördelen med denna form är att vissa tycker det är lätt att besvara samt att det ökar säkerheten för att notera rätt svar.25 Enkätfrågorna är tagna från respektive kursmål och rangordnade i variabler som mäts i ordinalskala mäts med en skala ex. mycket lite till mycket stor. Nackdelen är att det finns risk att vissa svarande anser att det finns andra svarsalternativ som bättre stämmer överens med frågan. Därför utformades enkäten med en öppen fråga, där de svarande hade möjlighet att formulera ett eget svar på vad de anser om kopplingen mellan högskola och grundskola.
19 Annika Eliasson, Kvantitativ metod från början, 2006, s 14 20 Harich & Bangerter, 2012
21 Hans Åkerblom, Läsinlärning från teori till praktik: en introduktion, 1988, s 14 22 Ibid, s 29
23 Ibid, s 29 24 Ibid, s 37 25
Läsaren bör ha i åtanke att användning av sekundärdata alltid förmedlar ett budskap och kan var vinklat.26 I nedanstående kapitel används enbart sekundärdata. Materialet har kontrollerats mot andra dokument för att analysera trovärdigheten i dokumentet.
Ett email skickades till de ledande partiernas via deras kontaktformulär på respektive hemsidor med frågan om det ser något problem med kopplingen mellan högskolan och grundskolan. Alla partier kontaktades.
I kapitel 7.2 publiceras svaren från de partier som återkom med svar. Svaren är otydliga och visar på att partierna antingen inte ser det som ett problem eller att de inte förstår frågan.
2.4 Generaliserbarhet - diskussion förväntat resultat
Systemangreppssättet används för att beskriva den objektiva verkligheten.27 Först görs en analys av problemet d.v.s. problemformulering. I nästa steg görs en typbestämning vilket som är systemen och samtidigt beskrivs och förklaras sambandet mellan systemen.28 Genom att förklara sambandet går det att upptäcka eventuella problem där sambandet är otydligt. De båda systemens mål jämförs för att upptäcka om det finns brister i måluppfyllelsen. Lösningen på problemet är att eliminera dessa brister.29 Resultaten av det valda angreppssättet kommer att finna flera olika lösningar på problemet. Det innebär att detta arbete inte kommer kunna visa den bästa lösningen. Däremot kommer resultat av arbetet visa på en eller flera vägar att uppnå en förbättring d.v.s. minska effekten på de sjunkande skolresultaten
26 Arbnor and Bjerke, Ibid, s 258 27 Ibid, s 313
28 Ibid, s 316 29 Ibid, s 319
3. Teori
3.1 Allmänt
Detta kapitel behandlar de underliggande teorierna för valt angreppssätt. Upphovsmannen till den generella systemteorin kommer från biologen Ludwig von Bertalanffy (1901-1972) som anser att delarnas relation till varandra har avgörande betydelse för att helheten ska fungera. Det finns tre anledningar till systemsynsättets uppkomst; 30
1. Otillfredsställelse med tillämpningen av klassiska analytiska metoder på samhällsproblem. Ex kraftig teknisk utveckling, förståelse för samhälleliga utvecklingsprocesser
2. Behov av interdisciplinära angreppssätt för att lösa komplexa samhällsproblem. 3. Vetenskaper gick från teknikorienterade till problemorienterade.
Nedanstående kapitel tar upp två olika teorier som ligger till grund för analysen. Först ges en övergripande förklaring till systemteori och hur den kan applicerar på högskolan och grundskolan. Systemangreppsättet har använts för att kunna beskriva problemet och leta efter bristande överensstämmelser mellan delsystem och system.
Den andra teorin som använts i arbetet är utvecklad av Gunnar Berg, och benämns ”Frirumsteorin”. Teorin kan användas för att synliggöra den komplexitet av den formella och informella styrningen som påverkar skolans form.31 Genom att analysera dessa två teorier parallellt, så undersöks relationen mellan högskolan och grundskolan.
30 Ibid, s 319
3.2 Systemteori och systemangreppssätt
3.2.1 Allmänt
Ursprunget från biologins område syftar begreppet system på självreglerande system, d.v.s. system som förändrar sig själva genom återkoppling.32 Genom att förstå att det
finns en relation mellan beteende och struktur så blir det lättare att förstå hur system fungerar.33 På så sätt går det att undersöka olika system för att förstå roten till varför de producerar dåliga resultat och kan på så vis förändra utgången. Ett system är en serie av saker – människor, celler, molekyler osv som är sammanlänkande på så sätt att de skapar ett eget beteendemönster över tid.34
Systemteori är en användbar teori när det gäller systemet skola. Skolan betraktas här som ett socialt system d.v.s. när minst två personer kommunicerar med varandra utgör de ett socialt system. I ett socialt system finns mål och vägar till målet.
Genom att studera organisationer som ett system innebär att se hur de olika delarna är beroende av och har relation till varandra. För att detta ska kunna vara möjligt är det viktigt att förstå hur system fungerar. Detta kan göras genom att se systemet från olika perspektiv och förstå relationen systemet har till sin omvärld. Vidare måste det finnas en förståelse vilket samband och hur systemet påverkar varandra. Systemets historia och hur det har utvecklats samt att förstå hur ett system ska bli så effektivt som möjligt. Att se mönster och sammanhanget går det att förstå varför vissa situationer uppkommer.
Utformningen av en systemmodell görs en förklaring till den yttre styrningen samt relationen till den och varför en avgränsning görs.35 Detta beskrivs mer i kapitel 5.
Det finns två former av styrning inom ett system. Den inre styrningen består av hur människor samverkar med varandra. I den yttre styrningen måste systemet anpassa sig till omgivningen. Skolan måste anpassa sig till de regler som är uppsatta av staten.
32 Wikipedia, 2013
33 Donella H. Meadows, Thinking in systems, 2008, s 1 34 Meadows, Ibid, s 11
3.2.2 Systemteori i skolvärlden
Ett system måste innehålla tre ting: faktorer, sammanlänkning och funktion (syfte).36 Ett system kan delas upp i mindre beståndsdelar s.k. subsystem. Ett system är hierarkiskt uppbyggt. De faktorer som är högre upp i hierarkin är överordnade de som är på den lägre nivån d.v.s. de reglerar (kalibrerar) underställda nivåer.37
Skolan hör till de organisationer som är svårast att kalibrera.38 Oscar Öquist som skrivit (Systemteori i praktiken, 2008) menar att hur kraftiga signalerna än är som skickas ned i systemet så kan den enskilda läraren hävda sitt oberoende inom klassrummets väggar.
För att tydliggöra vad som menas med faktorer, sammanlänkning och funktion (syfte), så beskrivs ett skolsystem. Ett skolsystem är uppbyggt av byggnader, studenter, bibliotek, böcker osv. Detta är faktorerna i systemet. En faktor behöver inte vara något som går att ta på, utan en faktor kan även vara akademiskt skicklighet eller skolstolthet.39 Med sammanlänkning menas betyg, examinationer, kunskapskrav, budget osv. Målet eller syftet med skolan är att eleverna får kunskap som de kan föra vidare till andra system.
Effekterna av de olika systemkomponenterna kan ses enskilt. Donella H. Meadows som har skrivit ”Thinking in systems, 2008” anser att genom att enbart förändra faktorerna så påverkas inte effekterna på systemet nämnvärt. En högskola är fortfarande en högskola även om det tillkommer nya studenter. Förändras sammanlänkningen på en högskola, så tenderar det att inte vara en högskola längre. Om t.ex. studenter ger betyg på lärarna. Likaså så har en förändring i syftet en stor betydelse för effekterna på systemet.40
Eftersom varje system är hierarkiskt uppbyggt, betyder det att det överordnade systemet reglerar system på lägre nivåer. Vilket betyder att ett beslut högt upp i systemet desto mer abstrakt är den informationen som ligger till grund för beslutet.41
36 Meadows, Ibid, s 11
37 Oscar Öquist, Systemteori i praktiken, 2003, s 19 38 Ibid, s 20
39 Meadows, Ibid, s 14 40 Ibid, s 16
3.3 Frirumsteorin
3.3.1 Bakgrund till frirumsteorin
Teorin innebär att skolan ska ses som en statlig och samhällelig institution och skolor som enskilda organisationer. Teorin kan användas som ett underlag för att öka förståelsen för vad som är skolans styrkällor.42 Begreppet styrkällor handlar om den formella och informella styrning och ledning som formar skolans verksamhet.43 Styrning talar om vad som skall uträttas, men inte på vilket sätt. Ledning å andra sidan handlar om det faktiska arbetet.
Berg, menar att det inte är konstruktiv att lyfta fram enskilda problemlösningar som t.ex. mindre klasser, betyg i lägre åldrar, osv eftersom komplexiteten bottnar i att staten och samhället har olika uppdrag gentemot skolan. Det är därför bättre att lyfta fram skolans samlande komplexitet och analysera orsakerna till denna och utifrån detta diskutera skolans utveckling.44
3.3.2 Frirumsteorin
Berg menar att det finns två osynliga gränser som styr skolan. Dessa kallar han för yttre och inre gräns. Den yttre gränsen styr skolan som institution och den inre gränsen styr skolan som organisation. Med detta menas att staten styr de övergripande målen i skolan och rektorerna styr vilka regler som gäller för sin skola. Mellan dessa två områden finns ett frirum där skolutveckling kan ske. Berg beskriver detta som frirumsmodellen. Kortfattat kan frirumsteorin beskrivas så här: Utvecklingsgrupper bildas på skolan. Genom utbildning och analyser, arbetar de fram förslag till skolutveckling. Förslagen presenteras för arbetslaget som i sin tur ger synpunkter. Synpunkterna används för att utveckla en slutversion. Utvecklingsprogrammet implementeras i skolan för att slutligen analyseras och utvärderas.
Vidare skriver Berg att denna strategi kan användas för att få en tydligare koppling mellan lärarutbildning och grundskolan. Lärarstudenter kan arbeta tillsammans med
42 Berg, Ibid, s 26 43 Ibid, s 27 44 Berg, Ibid, s 31
utvecklingsgruppen genom att ta fram relevant forskning för att föra skolutvecklingen framåt. De erfarenheter som studenterna får genom skolutvecklingsprogrammet och forskningen kan de använda i uppsatser på utbildningen. Genom att arbeta tillsammans så skapar det ett möte i frirummet, där ingen är underordnad den andra.45 För att möjliggöra att systemkonstruktionen går att genomföra i praktiken görs en kulturanalys d.v.s. ta fram grundläggande värderingar som fungerar som ett filter där olika föreställningar och ambitioner sorteras.46 Om det verkliga systemets kultur inte är gynnsam för förändring, blir det omöjligt att genomföra någon systemkonstruktion.47
3.4 Sammanfattning
Förtydligande av begreppet system, är att ett system är en mängd komponenter och relationerna mellan dessa. För att beskriva de ömsesidiga relationerna mellan två system, så kan en systemmodell utvecklas. Denna modell beskrivs i kapitel 6. Modellen använder en hög förstoringsnivå d.v.s. få detaljer beskrivs.48 Denna systemanalys används för att göra en beskrivning hur systemen hänger ihop. Systemanalysen används som underlag för att göra en ny systemkonstruktion där eventuella lösningar på problemet behandlas.
45 Ibid, s 56
46 Arbnor and Bjerke, Ibid, s 140 47 Ibid, s 140
4. Utvecklingen av lärarutbildning och
grundskola
4.1 Allmänt
Som underlag för en system beskrivning lämnas här en kortfattad beskrivning av den historiska bakgrunden.49
Det första universitetet i Sverige uppfördes i Uppsala år 1477. På den tiden var intresset främst att tillhandahålla kyrkan med präster. Under Sveriges stormaktstid på 1600-talet behövdes ämbetsmän som kunde kommunicera med främmande länder och utbildningar förnyades för att tillgodose behovet. Under 1800-talet höjdes kvalitén på utbildningarna och inträdeskraven skärptes.50 I slutet av 1800-talet grundades två kommunala högskolor vars inriktning låg mot naturvetenskap. I början av 1900-talet utvecklades fler yrkesutbildningar till exempel lärarhögskolor. Under mitten av 1900-talet inriktade fler universitet och högskolor mot forskning. Alla skulle ha möjlighet att studera vid högskolor, det var det politiska målet i slutet av 70-talet, många yrkesskolor fick då högskolestatus. Detta ledde till att fler studenter kunde studera på högskola.51
Lärarutbildningen har under de senaste 20 åren reformerats tre gånger, 1988, 2001 samt 2011.52År 1977 blev lärarutbildningen en del av den akademiska högskoleutbildningen. Genom LUT 74 (Lärarutbildningsutredningen 1974) uppstod enhetslärare. En enhetslärare skulle inte enbart vara kunskapsförmedlare utan ansvara för elevens personlighetsutveckling.53 Enhetsläraren skulle även ha större ämnesbredd. Utbildningen fick två inriktningar; enhetslärare och ämneslärare. Skillnaden mellan de olika inriktningarna var dels längden på utbildning dels ämnesdjupet. De som skulle bli 1-7 lärare studerade 3,5 år medan 4-9 lärare studerade 4,5 år. Pedagogik och metodikkunskaperna skars ner och läraren fick mer ämnesdjup. De som skulle bli 4-9
49 Ibid, s 257 50 UKÄ, 2014 51 Ibid
52 Elisabet Rudhe, Varför ständigt ny lärarutbildning?, 2013, 53 Ibid
lärare blev mindre specialiserade eftersom de läste fler ämne.54 En gemensam lärarexamen för förskola, grundskola och gymnasiet startade 2001. Det fanns ingen fast kombination utan studenterna valde själva inriktningar. Högskoleverket kritiserade denna utbildningsform eftersom studenterna gavs för stor valfrihet. Vidare saknades ämnesdjup samt vetenskaplig grund. Efter utredningen ”En hållbar lärarutbildning” presenterade utbildningsdepartementet en ny reform ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”.55 Denna nya reform innebar att alla lärarstudenter läste enbart två terminer tillsammans och lärarutbildningen innehåller nu fyra lärarexamina; förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen samt yrkeslärarexamen 56
4.2 En hållbar lärarutbildning
Rapporten är en del av en utredning för att lämna förslag till en ny lärarutbildning. Utredningen startade 2007 och färdigställdes ett år senare. Den slutgiltiga rapporten som lämnades in fick namnet ”En hållbar lärarutbildning”. Departementet har analyserat olika perspektiv för att komma fram till de nya förslagen som nämns i rapporten. De har bland annat gjort en analys av de regelverk som styr högskole- och skolväsendet, studerat hur andra länder genomför sina lärarutbildningar samt haft en dialog med olika myndigheter och organisationer. De gjorde även en enkätundersökning riktad till de studenter som hade gått den dåvarande lärarutbildningen.57 Även den historiska bakgrunden av lärarutbildningen var underlag för de nya förslagen.
Utredningen hade fyra utgångspunkter;
§ Lärarutbildningen ska vara en akademisk yrkesutbildning
§ Lärarutbildningen ska präglas av långsiktighet, professionalitet, effektivitet och hög kvalitet
§ Lärarutbildningen ska ge de blivande lärarna en gedigen grund som under yrkeslivet byggs på med kontinuerlig kompetensutveckling
§ Lärarutbildningens attraktionskraft och status behöver höjas. 58
54 Ibid
55 Utbildningsdepartementet, Bäst i klassen - en ny lärarutbildning, 2010, s 9 56 Rudhe, Ibid
57 Statens offentliga utredningar, En hållbar lärarutbildning, 2008, s 131 58
4.3 Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande
skola
I en rapport som heter ”Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola” skriver Bengt Persson att de nya reformerna har genomförts för tätt inpå varandra. Effekterna av en ny reform har således inte kunnat analyseras. Lärarutbildningens har ett ansvar de elever i grundskolan som har svårt att klara av skolans krav.59
4.4 Universitetskanslersämbetet
Universitetkanslerämbetet (UKÄ) är en statlig myndighet som granskar svenska universitetsutbildningar för att kontrollera dess kvalitet. Deras verksamhet omfattar tre områden enligt förordning (2012:810) med instruktion för Universitetskanslersämbetet paragraf 1;
1§ Universitetskanslersämbetet ansvarar för uppgifter i fråga om kvalitetssäkring, granskning av effektivitet, uppföljning, tillsyn och chefsutveckling. De uppgifter som Universitetskanslersämbetet ansvarar för är:
1. Universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1424)
2. Enskilda anordnare av utbildning som kan leda fram till en examen som får utfärdas enligt lagen(1993:792) om tillstånd att utfärda examina, och
3. Enskilda anordnare av utbildning på högskolenivå som får statsbidrag.60
UKÄ fortsätter med den årliga utgivningen om lägesbeskrivningen om högskolesektorn som tidigare gavs ut av Högskoleverket. Rapporten ger en helhetsbild om hur det svenska högskolesystemet fungerar.
4.5 En ny lärarutbildning
Utifrån utredningen om en ny lärarutbildning ” En hållbar lärarutbildning” överlämnade regeringen en proposition till riksdagen som fick namnet ”Bäst i klassen – en ny
59 Persson, Ibid, s 7
lärarutbildning”. I propositionen föreslås en förändring av lärarexamen och ska därmed ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Vidare föreslås att på de universitet och högskolor där lärarexamen utfärdas ska det finnas ett organ som ansvarar för lärarutbildningen. 61
4.6 Lärarnas Riksförbund
Lärarnas Riksförbund har gett ut en rapport för att ta undersöka vad studenter anser om lärarutbildningen. Rapporten utkom i mars 2006. Denna rapport är den som tydligast visar på de brister som finns på lärarutbildningen och därmed kopplingen till grundskolan. Rapporten tar bland annat upp att lärarutbildningen ska ge nyexaminerade lärare den kunskap som är central för läraryrket och vikten av att studenterna inte uppfattar kursernas innehåll som irrelevant.62
De områden som måste förbättras enligt rapporten är att lärosätena ser över sin lärarutbildning och att det ska satsas mer på exempelvis konflikthantering och betygsättning, föräldrakontakt och utvecklingssamtal.63 Rapporten tar även upp betydelsen av att den teoretiska kunskapsinlärningen som ges på lärarutbildningen måste integreras med praktiken.
I ett remissyttrande till utbildningsdepartementet skriver Lärarnas riksförbunds studerandeförening sina synpunkter om betyg från årskurs 6 i grundskolan. I detta remissyttrande ifrågasätter LRF (Lärarnas riksförbund) förslaget att införa betyg från årskurs 6 och påståendet att förslaget inte skulle innebära en ökad arbetsbelastning för lärare.64 En nyexaminerad lärare måste ha goda kunskaper i betyg och bedömning. Det måste enligt LRF läggas en god grund för lärarstudenter för att höja kvalitén i arbetet med betyg och bedömning. Därför måste det finnas en tydlig koppling mellan
61 Utbildningsdepartementet, Ibid, s 5 62Lärarnas riksförbund/Lärarförbundet,
En rapport om lärarstudenternas åsikter om lärarutbildningen, 2006, s 3
63 Lärarnas riksförbund/Lärarförbundet, Ibid, s 3 64 Lärarnas riksförbund studerandeförening,
undervisningen på lärarutbildningen och praktiken.65 LRF anser att nyexaminerade lärarstudenter har bristfälliga kunskaper i bedömning och betygsättning.
4.7 Malmö högskola
Malmö högskola presenterar sin lärarutbildning med inriktning mot samhällsvetenskap och lärande genom en katalog som heter Samhällsvetenskap och lärande. I presentationen beskrivs vad som är tanken med utbildningen samt en beskrivning av innehållet. Strukturen för kurserna i huvudämnet utgår från två områden enligt presentationen. Det ena området handlar om demokratifrågor och det andra fokuserar på en hållbar samhällsutveckling.66 Det finns, enligt presentationen hela tiden en koppling
mellan innehåll, stoff och mål. Didaktiken är starkt knuten till kursinnehållet.67 Presentationen ger en bra överblick hur Malmö högskola har tänkt att lärarutbildningen ska vara. Tanken var att jämföra den presentationen med upplägget inför lärarutbildningen 2011. Se kapitel ”Datainsamling”. Det mest centrala i den utbildningsvetenskapliga kärnan, (UVK) som till exempel didaktik, betygsättning samt styrdokument integreras med andra ämnen inom utbildningen. 68
4.8 Högskoleverket
2005 gav Högskoleverket ut en utvärderingsrapport om den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor. Rekommendationerna från Högskoleverket var bland annat att lärosätena bör se över lärarprogrammets uppläggning, att utbildningen täcker väsentliga moment samt öka kravnivåerna i utbildningen.69
65 Ibid, s 2
66 Malmö högskola, Samhällsvetenskap och lärande, 2001, s 4 67 Ibid, s 4
68 Malmö högskola, 2011 69 Ibid, s 244
5. Faktorerna vetenskaplig grund,
kunskapsmål/kunskapskrav och
professionell lärare
5.1 Inledning
Arbetet fokuserar på faktorerna vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, kunskapsmål/kunskapskrav samt professionell lärare. I följande kapitel lämnas en bakgrundsbeskrivning till respektive faktor.
5.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Det första fokusområdet inriktas på kravet att arbetet i grundskola och lärarutbildning skall baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, se följande lagparagrafer:
Skollagen kap 1 § 5
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
(SFS 2010:800 skollag 1 kap)
Högskolelagen 2§
Staten ska som huvudman anordna högskolor för
1. utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet
(1992:1434)
Att skolan ska vila på vetenskaplig undervisning, innebär att den ska vara baserad på forskning.
Skolverket ansvarar för skolan och ska främja att alla barn får • tillgång till utbildning
• en likvärdig skola
• god kvalité och trygg miljö i skolan • bättre kunskapsresultat
Skolverkets förmedlande uppgift innebär att de ska sprida vad det finns för tillgänglig forskning.
En studie som högskoleverket har gjort, visar på att studenter och lärare har olika syn på betydelse av forskning inom studier. Lärare och utbildningsansvariga anser att studier baseras på en vetenskaplig grund medan studenter känner sig osäkra på om forskning ska vara något prioriterande.70 Studenter ser vikten av koppling till arbetslivet mer betydelsefullt än kopplingen till vetenskap.
Inom medicinutbildningen har det under en 30års period vuxit fram ett ämne ”omvårdnadsvetenskap” som har varit ett lyckats genomförande. Det är det ämne som är den viktiga forskningsanknytningen. Ett sådant gemensamt ämne som knyter an forskningen i utbildningen finns inte lärarutbildningen. Ett försök görs genom forskningsområdet ”utbildningsvetenskap”.71 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tar över högskoleverkets uppdrag från och med 2013. De huvuduppdrag som UKÄ har innefattar;
• Kvalitetsutvärdering av högre utbildning som examenstillståndsprövning • Tillsyn av universitet och högskolor i Sverige
• Uppföljning och analys72
Genom att utvärdera högskolor och universitet försäkras att utbildningar vilar på en vetenskaplig grund.
5.3 Kunskapsmål och kunskapskrav
Det andra huvudområdet handlar om kunskapskrav och kunskapsmål. Lgr11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) utvecklades efter kritik mot Lpo94. Utbildningsdepartementets utredning från 2007 om tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan lämnar förslag på till hur målsystemet kan förtydligas och utvecklas. I Lgr11 förtydligas målen genom införandet av kunskapskrav. På högskolans kurser har
70 Högskoleverket, Utbildning på vetenskaplig grund- röster från fältet, 2006, s 8 71 Ibid, s 9
studenterna mål som de ska uppnå. Därför genomförs en analys vad de olika begreppen står för.
Genom att studera relationen mellan kunskapsmålen på högskolan och kunskapskraven på grundskolan, blir det möjligt att undersöka om lärarstudenter examineras med väsentliga kunskaper om ämnet. 2006 beslutade regeringen att göra en översyn av grundskolans mål och uppföljningssystem.73 Avsikten med utredningen var att skapa bättre resultat genom att göra skolas uppdrag tydligare. Bakgrunden till utredningen låg i svårigheter att förstå målsystemet därför skulle ett nytt målsystem utvecklas.74 I Lpo94 fanns i läroplanen och kursplanen både mål att sträva mot och mål att uppnå. Utredningen kom fram till lärarnas kunskap om hur de skulle arbeta med målen var begränsade. Leif Davidsson (f.d. Departementsråd och utredare) anser att kursplanen var otydliga och ”flummiga”. Han anser att uttryck som t.ex. att utveckla förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning utifrån ett ekologisk tänkande, är för allmänna och oprecisa.75 Han vill istället se att
målen ska vara konkreta och ämnesinriktade. Eftersom målen i kursplanen var otydliga, föreslogs att målen skulle revideras och ersättas med ett annat begrepp. Davidsson skriver i utredningen;
Frågan är vad dessa föreskrifter bör kallas för när benämningen mål att uppnå utgår. Eftersom det heter krav på kunskaper i ett ämne faller det sig naturligt att kalla det för kunskapskrav för godtagbara kunskaper.76
Förändringen av terminologin är intressant utifrån att högskolan fortfarande använder mål som ett begrepp för att studenterna ska få godkänt på kurserna.
I regeringspropositionen ”Bäst i klassen – en ny lärarutbildning”, (2010) används inte begreppet krav för att säkerhetsställa kunskapsnivå när studenterna ska examineras.77 Istället används b.la. begreppen förmåga och förståelse.
UKÄ skriver att målen för examensbeskrivningar är gemensamma för alla utbildningar och är indelade i tre grupper.
73 Statens offentliga utredningar, Ibid, s 3 74 Ibid, s 16
75 Ibid, s 186 76 Ibid, s 220 77
• Kunskap och förståelse • Färdighet och förmåga
• Värderingsförmåga och förhållningssätt
Begreppet förmåga förklaras på NE så här;
• Möjlighet att utföra ngt, som enbart beror av inre egenskaper särsk. hos levande varelser
• Person med begåvning på vissa områden
I högskolelagen 2006:173 står det att utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att;
• Göra självständiga och kritiska bedömningar • Möta förändringar i arbetslivet
• Självständigt urskilja, formulera och lösa problem
Maria Stern Wärn på Universitetskanslersämbetet skriver att målen på högskolan beror på att den högre utbildningen är målstyrd. Enligt Wärn betyder detta, att universitet och högskolan ansvarar för att utforma den utbildning den ger utifrån de mål som anges i högskolelagen. I högskoleförordningen anges vilka färdigheter och förmågor som studenterna ska ha vid en viss examen.
Amanda Johansson som även hon arbetar på Universitetskanslersämbetet ger följande svar på frågan, varför högskolan har mål att uppnå och grundskolan krav att uppnå;
Grundskolan och lärarutbildningen är två olika utbildningsformer som styrs på olika sätt. Högskoleutbildningar styrs via examensbeskrivningarna som regleras i bilaga 2 i högskoleförordningen (1993:100). I examensbeskrivningen anges bland annat de mål studenten ska uppnå för att erhålla examen. Därefter är det upp till varje lärosäte att utforma sin lärarutbildning, så att innehållet i utbildningen och målen studenterna ska uppnå överensstämmer med de mål som är angivna i examensbeskrivningarna. Det framgår vidare i examensordningen att studenten bland annat ska uppvisa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument och läroplansteori. Det innebär att studenterna bör få del av den läroplan som studenten ska undervisa från. Exempelvis ska en student som studerar till grundskolelärare få kunskaper om grundskolans läroplan.
Studenter ska ges kunskaper och kompetenser som speglar utbildningens examensmål.78 För att möta behovet att elever i grundskolan senare år har kommit långt i sin
kunskapsutveckling måste lärarstudenterna ges djupare ämneskompetens.79 När den nya lärarutbildningen startade 2011 blev mål om kunskaper i undervisningsämnet tydligare i förhållande till ämneskraven på grundskolan.
I artikeln ”Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola”, skriver Bengt Persson, professor på Mittuniversitetet:
Ett mål handlar om en inriktning, något en viss handling eller åtgärd syftar till eller kan förväntas leda till. Krav däremot står för något konkret och omedelbart, något som ska uppfyllas här och nu utan någon explicit framtidsvision.80
Bengt Persson menar att begreppen har olika betydelser. Det går inte att uttyda om han vill att det ska finnas krav att studenterna ska kunna kurserna på lärarutbildningen.
5.4 En professionell lärare
Det tredje huvudområdet som undersöks i uppsatsen belyser begreppet ”den professionella läraren”. En dominerande tanke i olika styrdokument, vilket reglerar lärarens uppdrag är att vara en professionell lärare. Malmö högskola har tagit fram en katalog som de döpt till ”På väg mot läraryrket”. I katalogen beskrivs i ett avsnitt ”Från novis till professionell”81, tidigare stod det ”expert” istället för ”professionell”82. Det
blir därför intressant att problematisera innebörden av begreppet från ett utbildningsperspektiv. Att vara en professionell innebär någon som utför något yrkesmässigt och med skicklighet.83 När man i dagligt tal säger att någon är professionell menar man at denna person är skicklig i sitt yrke och uppbär lön för detta.
I en artikel problematiserar Kerstin Skog-Östling termerna lärare och professionell. Artikeln belyser begreppen från ett historiskt perspektiv. I Sverige fanns det fram till 1960-talet två lärargrupper inom skolan – folkskollärare och läroverkslärare. Skolan var uppdelad i folkskolan och läroverket som representerades av respektive lärargrupp. På grund av förändringar i skolorganisationen då grundskolereformen infördes blev de
79 Ibid, s 24 80 Persson, Ibid, s 17 81 Malmö högskola, 2007 82 Ibid, s 25 83
ovanstående en del av samma organisation och skulle arbeta med samma läroplan.84 Även om skolan är uppdelad i olika lärarkategorier så blir diskussionerna i den offentliga debatten att det bara finns en sorts lärare.
I slutet på 80-talet och början på 90-talet började de statliga utredningarna använda termen ”professionell” om lärare.85 Enligt Christina Florins artikel i tidningen Lärarnas historia, betyder begreppet profession ett yrke som kräver lång utbildning och kunskaperna ska ges på vetenskaplig grund. Kunskaperna testas genom examinationer och studenten får ett examensbevis. Vidare skriver hon att professionella yrken inte vill att andra som inte genomgått utbildningen ska ha inflytande över yrket.
För att ett yrke ska anses som professionellt, ska två kategorier vara uppfyllda;86 • att yrket har en egen forskning inom området
• den som inte har rätt examen eller kunskaper ska inte få rätt till yrket
Hennes analys om lärarkårens professionalisering visar på en annorlunda bild mellan folkskollärare och läroverkslärare. Folkskollärare startade från grunden utan någon vidare status. Genom att starta föreningar som tog upp pedagogiska frågor och skoltidningar som till exempel ”Svensk Lärartidning” arbetade de mot en gemensam identitet. Folkskollärarna arbetade mot att alla barn skulle få en god utbildning och knyta utbildningen till pedagogisk vetenskap. Genom att förbättra skolan, skulle deras status höjas och stärka professionaliteten.87
Läroverkslärarna hade från början en hög utbildning och hög status, eftersom de utbildade manliga samhällsmedborgare. Det fanns även etiska regler som skapade professionalitet. Alltefter att kyrkan fick mindre makt och en moderniseringsprocess tog fart förändrades strukturen och ämnesinnehållet på läroverken. Undervisningen skulle vila på en vetenskaplig pedagogisk grund.88 När ”Svenska lärarsällskapet” grundades var det endast lärare vid läroverken som ägde tillträde.
84 Kerstin Skog-Östling, Att vara lärare – bilder ur två traditioner, 1999, s 1 85 Christina Florin, Lärarnas professionalisering, 2010, s 11
86 Ibid, s 6 87 Ibid, s 1 88 Ibid, s 1
I och med tanken kring en välfärdsstat, krävdes att medborgarna skulle bli mer allmänbildade. Den demokratiska jämlikhetstanken efter andra världskriget gjorde att folkskolan och läroverken togs bort. Det skulle bli lättare för olika samhällsskikt att mötas.89 Skolan blev mer kontrollerat av staten. Ett problem med att vara professionell som lärare är att det kunskapsövertag som lärarna hade tidigare över föräldrar och politiker har tynats bort. Lärarna måste lyssna allt mer på vad personer utanför yrket tycker och tänker.
Florin pekar även på andra orsaker till att professionalitet hos lärarkåren har försvunnit, hon nämner b.la. kommunaliseringen och att Sveriges lärarförbund började ta in medlemmar som inte hade någon lärarexamen. Lärarna förlorade sin gemensamma identitet när inte längre staten stod bakom dem och kommunerna blev istället deras huvudman.
Vidare skriver Florin;
Utbildningen skall ju ge en socialisation in i det kommande yrket och etik och under utbildningstiden skall den blivande läraren sättas in i yrkeskulturen på den nivå hon eller han skall undervisa. Problemet är bara att lärarutbildningen inte styrs av lärarna själva utan det är staten som genom riksdagen använder lärarutbildningen som medel att styra skolan och dess världsbild 90.
Ett sätt för staten att kvalitetssäkra de professionella lärarna är genom lärarlegitimationer. Läraryrket är bland de få yrkesprofessioner där en icke utbildad person kan genomföra en lektion som t.ex. en vikarie.
I Malmö högskolas katalog (På väg mot läraryrket) finns ett kapitel som heter (Från novis till professionell), där de beskriver tre begrepp. Identitet, kunskap och kommunikation är de bärande orden för att bli professionell. Genom att ha enbart ha dessa kunskaper så blir studenterna inte professionella.
89 Ibid, s 9 90
6. Utbildningssystemen
6.1 Beskrivning av systemen
Utbildningssystemen kan förenklat beskrivas enlig figur 6.1. Riksdag och regering styr grundskolan via Skolverket och lärarutbildningen via Universitetskanslersämbetet.
Figur 6.1 - En beskrivning av skolsystemen
Lärarutbildningssystemet och grundskolesystemet har som framgår av figur 6.1 olika ledningssystem nämligen Skolverket och Universitetskanslersämbetet. Regering och riksdag påverkar innehållet i utbildningarna genom styrdokumenten. Av dessa framgår inte hur utbildningen konkret skall bedrivas i de båda utbildningssystemen.
Enligt Amanda Johansson (UKÄ) är styrning av lärarutbildning och grundskola skild åt:
Grundskolan och lärarutbildningen är två olika utbildningsformer som styrs på olika sätt.
Det finns en tydlig koppling mellan lärarutbildningssystemet och grundskolesystemet nämligen den verksamhetsförlagda utbildningen. Denna har inte lagts in i figur 6.1
Riksdag och regering
Universitets-‐
kanslersämbetet Skolverket
6.2 Systemanalys- sökande efter bristande
överensstämmelse mellan delsystemen
6.2.1 Allmänt
Systemanalysen består i att söka efter bristande överensstämmelse mellan delsystem. Nedan presenteras de brister som återfinns. Alla kunskapsmål/krav tas inte upp vilket gör att analysen inte blir heltäckande. Dock går det att utläsa att målen och kraven inte stämmer överens. Professionell lärarkompetens är svår att definiera vilket gör att målet att bli en professionell lärare att svår att uppnå.
6.2.2 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
För fokusområdet vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet gäller som tidigare redovisats följande:
Grundskola: Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Lärarutbildning: Staten ska som huvudman anordna högskolor för utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet
Krav vad gäller vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är till synes lika. Krav kan betraktas som den del av systemets mål som måste uppnås.
Oavsett vilket av skolsystemen som kan anses ha uppgiften så finns dock följande exempel på brister i kravet på att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund.
• All kunskap som skall läras på grundskolan behandlas inte i på lärarhögskolan. Detta innebär att läraren måste själv skapa den vetenskapliga grunden för utbildningssituationen i det saknade området.
Ex. Kursmålen och kunskapskraven stämmer inte överens och täcker inte alla de områden som eleverna på grundskolan måste lära sig. Vilket gör att i vissa ämnen så saknar lärarstudenterna ämneskompetens och får därmed söka själv efter vetenskaplig fakta.
• Det finns inte heller en gemensam vetenskaplig grund eller bank för de område inom vilken utbildning inte har skett vid lärarhögskolan men där läraren har att undervisa inom grundskolan.
Ex. De vetenskapliga artiklar som studenterna arbetar med är inte kontrollerade för att användas i undervisningssyfte på grundskolan. Det saknas därmed vetenskapligt underlag för en del ämnesområde som grundskoleeleverna ska lära. • Läraren skall transformera fakta i den vetenskapliga källan till den nivå som
eleverna kan ta emot i grundskolan. Här finns det risk att den vetenskapliga grunden förvanskas.
Ex. Då lärarstudenten inte får lära sig att bryta ned den kunskap de får genom de vetenskapliga uppsatserna, leder det till dels att eleverna inte har möjlighet att lära sig på sin egen nivå dels att den vetenskapliga forskningen förvanskas då en den enskilda studenten ska bryta ner informationen.
6.2.3 Mål med kunskapsmål/ krav
Följande mål har uppnått genom lärarutbildningen enligt utdrag från högskolelagen 2006:173
• Göra självständiga och kritiska bedömningar • Möta förändringar i arbetslivet
• Självständigt urskilja, formulera och lösa problem • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå • följa kunskapsutvecklingen, och
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området Utdrag ur SFS 2010:1064:91
Kunskap och förståelse
• visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och
utvecklingsarbete.
• visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen
Färdigheter och förmåga
• visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik
Värderingsförmåga och förhållningssätt
• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen Utdrag från grundskolans mål är att varje elev;
• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
• har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, • har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket
samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och
olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
• har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,
• har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling,
• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande 92
Målen mellan lärarutbildningen och grundskolan stämmer inte överens vilket gör att det blir svårt att uppnå att resultaten i grundskolans höjs. Målet på lärarutbildningen borde vara att studenterna har adekvat kunskap för att ha möjlighet att ge eleverna på grundskolan rätt utbildning.
Högskolornas mål är i huvudsak att studenterna får kunskap om relevant vetenskaplig fakta.
Oavsett vilket av skolsystemen som kan anses ha uppgiften att se till att lärarna har rätt utbildning så finns dock följande exempel på brister i kravet på att läraren skall ha erforderlig kunskap:
- Lärarutbildningens omfattning räcker inte till att ge fördjupad kunskap för alla om alla områden inom ett visst ämne som skall behandlas i grundskolan.
