Ett försök gjordes för att jämföra den nya lärarutbildningen som startade 2011 med den gamla lärarutbildningen. Då den undersökningen inte gav fullgott resultat fokuserade arbetet på den gamla utbildningen då det är den jag har gått. Resultatet av undersökningen har visat att det behövs en tydlig koppling mellan lärarutbildningen och grundskolan. Det har gjorts förändringar som pekar på rätt håll t.ex. en ny lärarutbildning (2011) och skolforskningsinstitut.
Om ett par år, så bör det göras en djupare analys på utbildningen (2011) för att se om de förändringar som har gjorts har gjort att studenterna har bättre ämneskunskaper och kopplingen mellan lärarutbildningen och grundskolan är tydligare. Frågan är om de förändringar som har gjorts och kommer att göras kommer att förändra skolresultaten i grundskolan. Kanske är det så att det krävs ännu mer radikala förändringar i skolan. De sjunkande skolresultaten visar på att det krävs förändringar för de blivande lärarna, för lärare och för elever. Det är en lång väg kvar men om några år så ligger förhoppningsvis de svenska eleverna bland dem som har högst resultat i PISA- undersökningar.
Litteraturförteckning
Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund, Sverige: Studentlitteratur.
Berg, G. (2003). Att förstå skolan - En teori om skolan som institution och skolor som organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Bertilsson, E. (2014). Skollärare - Rekrytering till utbildning och yrke 1977-2009. Uppsala universitet, Studier i utbildning och kultursociologi. Uppsala: Uppsala universitet.
Broady, D. (den 21 Mars 1997). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk forskning i sverige(4), s. 11.
Bryman, A. (211). Samhällsvetenskapliga metoder (Vol. 2). Liber.
Börjesson, M. (2006). Det svenska högskolefältet och lärarutbildningar. Uppsala universitet, Forskninggruppen för utbildning och kultursociologi. Uppsaa: Uppsala universtitet.
Börjesson, M. (2006). Det svenska högskolefältet och lärarutbildningarna. Uppsala universitet, Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi. Uppsala: Uppsala universitet.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund, Sverige: Studentlitteratur AB. Florin, C. (2010). Lärarnas professionalisering. Lärarnas historia.
Folkpartiet. (2014). Hämtat från
http://www.folkpartiet.se/politiker/riksdagsledamoter/christer- nylander/artiklar/forstatliga-skolan/
Harich, J., & Bangerter, P. (2012). thwink.org. Hämtat från
http://www.thwink.org/sustain/articles/000_AnalyticalApproach/index.htm Hyldegaard, K. (2006). Vetenskapsteori. Liber AB.
högskola, M. (den 10 06 2009). Vägledning till dina studier på lärarprogrammet. 12. Malmö: Malmö högskola.
Högskoleverket. (2005). Utvärdering av den nya lärarutbildningen vid svenska universitet och högskolor. Högskoleverket. Stockholm: Högskoleverket. Högskoleverket. (2006). Utbildning på vetenskaplig grund - röster från fältet.
Stockholm.
Högskoleverket. (2012). Högskoleverkets system för kvalitetsundersökning 2011-2014. Högskoleverket. Stockholm: Högskoleverket.
Kahlroth, M., & Lindqvist, T. (2013). Universitet och högskolor - årsrapport 2013. Universitetkanslerämbete. Stockholm: UKÄ.
Lewin, L. (den 10 02 2014). Hämtat från http://www.dn.se/debatt/kommunaliseringen- av-skolan-ar-ett-misslyckande/
Lewin, L. (den 10 02 2014). Hämtat från http://www.dn.se/debatt/kommunaliseringen- av-skolan-ar-ett-misslyckande/
Lewin, L. (den 10 02 2014). Staten får inte abdikera. Regeringen, Stockholm. Lärarnas riksförbund studerandeförening. (2010). Lärarnas riksförbunds
studerandeförenings synpunkter på departementspormemorian "Betyg från årskurs 6 i grundskolan". Piteå: Lärarnas riksförbunds studerandeförening. Lärarnas riksförbund/Lärarförbundet. (2006). En rapport om lärarstudenternas åsikter
om lärarutbildningen. Stockholm: Lärarnas riksförbund.
Magnusson, J. (u.d.). Vad är utbildning på vetenskaplig grund? Malmö.
Mah. (u.d.). Hämtat från http://edu.mah.se/sv/Program/LALAM-79SH#Syllabus Malmö högskola. (2001). Samhällsvetenskap och lärande. Malmö högskola. Malmö:
Malmö högskola.
Malmö högskola. (2007). Hämtat från
http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Broschyrer/På%20_vag_mot_lar ayrket_2007.pdf
Malmö högskola. (2011). Malmö högskola. Hämtat från http://edu.mah.se/sv/Program/LALGR?v=1.1#Syllabus
Meadows, D. H. (2008). Thinking in systems. USA: Chelsea Green Publishing Company.
Moderaterna. (2014). En modern skola för alla. Moderaterna. Myrberg, E. (2014). Vetenskapsrådet. Hämtat från
http://www.vr.se/amnesomraden/amnesomraden/utbildningsvetenskap/forskning pagaraktuellaprojektinomutbildningsvetenskap/forskningpagarpagaendeprojekt/ effekteravlararkompetensisverigeutvecklingovertidmellanamnenochmellanolikae levgrupper.4.5a947f0d145b21c170965f.html
Nilsson, M. (2005). Den systematiska litteraturstudien som vetenskapligt fördjupningsarbete i omvårdnad. Stockholm: Ersta Sköndal högskola - Institutionen för vårdvetenskap.
Persson, B. (2011). Lärarutbildningens betydelse för en inkluderande skola. Borås, Vetenskap för profession. Borås: Högskolan i Borås.
Regeringen. (2013). Hämtat från http://www.regeringen.se/sb/d/16841/a/214966 Rudhe, E. (den 18 09 2013). Varför ständigt ny lärarutbildning? Lärarnas tidning. Rudhe, E. (den 18 09 2013). Varför ständigt ny lärarutbildning? Hämtat från Lärarnas
nyheter: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/09/18/varfor- standigt-ny-lararutbildning
Rättsnätet Notisum AB. (den 27 03 2013). Notisum. (M. Svernlöv, Redaktör, & N. AB, Producent) Hämtat från www.notisum.se den 29 11 2012
Skog-Östling, K. (1999). Att vara lärare – bilder ur två traditioner. Utbildning och demokrati, 8(2).
Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket. Stockholm: Ordförrådet AB.
Skolverket. (u.d.). Skolverket. Hämtat från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen- och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan/curriculum.htm?tos=GR Skolverket. (u.d.). Skolverket. Hämtat från http://www.skolverket.se/kompetens-och-
fortbildning/lararlegitimation
Socialdemokraterna. (2014). Hämtat från http://www.socialdemokraterna.se/Var- politik/Var-politik-A-till-O/Skola/
Socialdemokraterna. (2014). Hämtat från http://www.socialdemokraterna.se/Webben- for-alla/Arbetarekommuner/Uppsala/Nytt-fran-S-i-Uppsala/Valkommen- satsning-pa-hogre-lararloner/
Statens offentliga utredningar. (2007). Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan - Förslag till nytt mål- och uppföljningssystem. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Edita Sverige AB.
Statens offentliga utredningar. (2008). En hållbar lärarutbildning. Statens offentliga utredningar. Stockholm: Edita Sverige AB.
Statens offentliga utredningar. (den 01 Sep 2014). Hämtat från Statens offentliga utredningar: http://www.sou.gov.se/sb/d/18816/a/245781
UKÄ. (u.d.). Universitetskanslersämbetet. Hämtat från
http://www.uka.se/faktaomhogskolan/densvenskahogskolanshistoria.4.782a2988 13a88dd0dad800014027.html
Universitetskanslerämbetet. (2013). Hämtat från UKÄ:
http://www.uka.se/omoss/hogskoleverketupphor.4.782a298813a88dd0dad80001 6850.html
Universitetskanslerämbetet. (2013). Universitet och högskolor.
Universitetkanslerämbetet. Stockholm: Universitetskanslerämbetet. Utbildningsdepartementet. (2010). Bäst i klassen - en ny lärarutbildning.
Utbildningsdepartementet. Stockholm: Jan Björklund.
Weckowicz, T. E. (1989). Ludwig von Bertalanffy - A pioneer of general system theory. University of Alberta, Center for System Research. Alberta: Edmonton AB. Wikipedia. (den 20 December 2013). Hämtat från
http://sv.wikipedia.org/wiki/Systemteori
Wiktionary. (den 28 nov 2013). Hämtat från http://sv.wiktionary.org/wiki/professionell Åkerblom, H. (1988). Läsinlärning från teori till praktik : en introduktion. Stockholm:
A&W.
Åman, A. (den 23 02 2012). Hämtat från http://www.dn.se/ledare/signerat/mindre- skolklasser-en-god-affar-men-bara-ibland/
Öquist, O. (2003). Systemteori i praktiken. Stockholm: Förlagshuset Gothia.
Åkerblom, Hans. 1988. Läsinlärning från teori till praktik : en introduktion. Stockholm: A&W.
Åman, Anders. 2012. (http://www.dn.se/ledare/signerat/mindre-skolklasser-en-god- affar-men-bara-ibland/).