det västerländska samhället idag karaktäriseras av snabbhet, pluralism och ekonomism. Behovet av evidensbaserad praktik betonas. i ett sådant klimat är det lätt att eftertanke och vär- den som inte enkelt låter sig mätas osynliggörs. Vi kan se så- dana trender när det gäller rationaliseringar inom vården. den utmaning som sjuksköterskor står inför är att synliggöra äm- nets innehåll och hur god omvårdnad kan främja patienters och närståendes livskvalitet och upplevelser av hälsa under livets olika faser. det gäller inte minst den kroppsliga aspekten av omvårdnad och den syntetisering som då sker av olika ämnen inom ramen för den relation som utvecklas mellan patient och sjuksköterska. Här behövs interventionsstudier som studerar om och hur omvårdnad kan göra skillnad på individ-, organisa- tions- och samhällsnivå.
addis d, tippett LJ. Memory of myself: Autobiographic iden-
tity in Alzheimer’s disease. memory 2004; 12(1):56-74.
andershed B. Att vara nära anhörig i livets slut. Delaktighet
i ljuset – delaktighet i mörkret. uppsala universitet,
akademisk avhandling, 1998.
asplund k. Omvårdnad – ett i grunden omstritt begrepp. omvårdaren, 1994; 4: 4-5.
athlin e. Nursing based on an interaction model applied
to patients with eating problems and suffering from Parkinson´s disease and dementia. umeå: umeå universitet.
medical dissertations, new series no 230, 1988.
Beauchamp tL & Childress Jf. Principles of biomedical ethics. fifth edition (first edition 1979). oxford and new York: oxford university Press, 2001.
Benzein eG., Hagberg m. & saveman Bi. Being appropriately
unusual: a challenge for nurses in health-promoting conversa- tions with families. nursing inquiry 2008; 15(2): 106-115.
Brännström m. Ett liv i berg och dalbana: Innebörder av att
leva med svår kronisk hjärtsvikt i palliativ hemsjukvård utifrån patienters, närståendes och sjuksköterskors berättelser.
umeå: umeå universitet. medical dissertations, new series no 1084, 2007.
Chinn PL. & kramer mk. Integrated theory and knowledge
development in nursing. 7th edition.
st. Louis: mosby elsevier, 2008.
Clarke LH. Older women’s bodies and the self: the construc-
tion of identity in later life. the Canadian review of sociology
and anthropology, 2001; 38(4): 441-464.
Cronfalk seiger B. Being in safe hands: the experiences
of soft tissue massage as complement in palliative care. Intervention studies concerning patients, relatives and nursing staff. karolinska institutet, akademisk avhandling,
stockholm, 2008.
d’aunno t. Managing the care and the cure of disease:
arguments for the importance of integration.
Health Care management review, 2001; 26(1): 85-87. dwyer LL. Dignity in the end of life care. What does it mean to
older people and staff in nursing homes? Örebro universitet,
akademisk avhandling, 2008.
edvardsson d. Atmosphere in care settings. Towards a
broader understanding of the phenomenon. umeå: umeå
university medical dissertations, new series no 941, 2005. ekwall e., ternestedt Bm & sorbe B. Important aspects of
health care for women with gynaecologic cancer.
oncological nursing forum, 2003; 30 (2):313-319. elmberger e. Att som förälder få en cancersjukdom.
Erfarenheter av föräldraansvar. stockholm: karolinska
institutet. akademisk avhandling, 2004.
engster d. Rethinking care theory: The practice of caring and
the obligation to care. Hypatia 2005; 20(3): 50-73.
eriksson m. & andershed B. Care dependence: a struggle
toward moments of respite.
Clinical nursing research 2008; 17(3): 220-236.
ford s., schofield t. & Hope t. What are the ingredients for a
successful evidence-based patient choice consultation? A qua- litative study. social science & medicine 2003; 56:589-602.
fryback PB & reinert Br. Facilitating health in people with
terminal diagnoses by encouraging a sense of control.
medsurg nursing 1993; 2(3)-197-201.
Glasberg aL. Stress of conscience and burnout in healthcare.
The danger of deadening one’s conscience. umeå: umeå
university medical dissertations, new series no 1101, 2007. Greenwood d. Relational care: learning to look beyond
intentionality to the ‘non-intentional’ in a caring relationship.
nursing Philosophy, 2007; 8(4): 223-232.
Griffin aP. Philosophy and nursing.
Journal of advanced nursing 1980; 5 (3): 261- 272. Hacking J. Social konstruktion (american original 1999). stockholm: thales, 2004.
Harré r. The singular self: An introduction to the psychology
of personhood. new York: sage Publications (Ca), 1998.
Heikkilä, k., sarvimäki, a. & ekman, s.L. Culturally congruent
care for older people: Finnish care in Sweden. scandinavian
Journal of Caring sciences, 21 (3), 354-361, 2007. Henoch i. Dyspnea experience and quality of life among per-
sons with lung cancer in palliative care. Göteborgs universitet,
akademisk avhandling, Göteborg, 2007.
Hörnsten Å. Experiences of diabetes care – patients’ and
nurses’ perspectives. umeå: umeå universitet.
medical dissertations, new series no 8882, 2004.
Jackson k. Att vara förälder till ett för tidigt fött barn – en pro-
spektiv studie om upplevelsen av föräldraskap och möten med vården. Örebro universitet, akademisk avhandling, 2005.
James i., andershed B & ternestedt Bm (2007). A family’s
beliefs about cancer, dying and death in the end of life.
Journal of family nursing, 13, 226-252.
James i., andershed B & ternestedt Bm (2009). The encoun-
ter between informal and professional care at the end of life.
Qualitative Health research.
Juthberg C. Samvetsstress hos vårdpersonal i den kommunala
äldreomsorgens särskilda boenden. umeå: umeå university
medical dissertations, new series no 1203, 2008. källström karlsson iL. Att leva nära döden. Patienters
erfarenheter inom hospicevård. Örebro universitet.
akademisk avhandling, 2009.
Leder d. The absent body. Chicago and London: the university of Chicago Press, 1990.
Lindseth a. Meditasjonens etik. dyade 1991; 1: 1-15. manderson d. Emmanuel Levinas and the philosophy
of negligence. tort Law review 2006; 14: 1-18.
mcadams dP. The psychology of life stories. 1 review of General Psychology 2001;5:100-122
meleis ai., sawyer Lm., im eo., messias dkH. & scumacher k. Experiencing transitions: An emerging middle-range theory. advanced nursing science, 2000; 23 (1): 12-28.
norberg, a, athlin, e. The interaction between the Parkinso-
nian patient and his caregiver during feeding. A theoretical model. Journal of advanced nursing 1987; 12:545-550.
norberg a., axelsson k, Hallberg ir., Lundman B., athlin e., ekman s-L., engström B., Jansson L. & kihlgren m. Omvårdna-
dens mosaik: en modell.
stockholm: almqvist & Wiksell, 1992.
norberg a., Bergsten m. & Lundman B. A model of consola-
tion. nursing ethics 2001;8(6):545-553.
norberg a. Consoling care for people with Alzheimer’s disease
or another dementia in the advanced stage.
alzheimer’s Care Quarterly 2001; 2(2): 46-52.
norberg a. Erfarenhetsbaserad kunskap i relation till evidens-
baserad kunskap. ( i Erfarenhetsbaserad kunskap – vad är det
och hur värderar vi den? red. G. Östlinder ). svensk sjuk- sköterskeförening. 2006.
nordenfelt L. Hälsa och värde: studier i hälso- och sjukvårdens
teori och etik. stockholm: thales, 1991.
normann Hk. Lucidity in people with severe dementia as a
consequence of person-centred care. umeå: umeå university
medical dissertations, new series no 753, 2001.
nygren B. Inner strength among the oldest old. A good aging. umeå: umeå university medical dissertations,
Paul f. & rattray J. Short- and long-term impact of critical
illness on relatives: literature review.
Journal of advanced nursing 2008; 62(3):276-292. Pejlert a. Leading a life with meaning and dignity in spite of
suffering from long-term schizophrenia. Contributions to care.
umeå university medical dissertations, new series no 653, 2000.
regeringens proposition 1996/97:60. Prioriteringar inom
hälso- och sjukvården.
stockholm, socialdepartementet, 1997.
rundqvist e. Makt som fullmakt. Ett vårdvetenskapligt per-
spektiv. doktorsavhandling. institutionen för vårdvetenskap,
Vasa: Åbo akademi, 2004.
sackett dL., rosenberg V m., Gray J a., Haynes rB. & ric- hardson Ws. Evidence based medicine: what it is and what it
isn’t. BmJ 1996; 312(7023), 71-72.
sahlberg Blom e. Autonomi, beroende, livskvalitet. Livets sista
månad för 56 cancerpatienter. uppsala: uppsala universitet,
akademisk avhandling, 2001.
santamäki fischer r. Living in consolation while growing very
old. Umeå: umeå university medical dissertations,
new series no 1087, 2007.
sarvimäki a. Hälsobegreppet och vårdbegreppet.
Två centrala områden inom vårdfilosofin.
Helsingfors svenska sjukvårdsinstitut. forskningar nr 6, 1984 sfs 1980:620.Socialtjänstlag.
sfs 1982:763. Hälso-och sjukvårdslag.
svensk sjuksköterskeförening. Omvårdnad som akademiskt
ämne. ( red: G. Östlinder ) svensk sjuksköterskeförening,
stockholm: Brommatryck aB, 2002.
svensk sjuksköterskeförening. Erfarenhetsbaserad kunskap
– vad är det och hur värderar vi den? red: G. Östlinder,
a. norberg, e. Pilhammar andersson & J. Öhlén. svensk sjuksköterskeförening, stockholm: Brommatryck&Brolins aB, 2006.
talseth a-G. Psychiatric care of people at risk of committing
suicide. Narrative interviews with registered nurses, physicians, patients and their relatives. university medical
dissert ations, new series no 698, 2001
ternestedt Östman, B-m. Hjärtopererad som barn – Hur gick
det sedan? En deskriptiv studie av 32 hjärtopererade personer. uppsala universitet, akademisk avhandling,
uppsala, 1989.
ternestedt B-m. A dignified death and identity-promoting care. in: L nordenfelt ( ed). Dignity in care of older people.
oxford: Wiley-Blackwell. in press.
Wijk H., Berg s., sivik L. & steen B. Colour discrimination,
colour naming and colour preferences among patients with Alzheimer´s disease. international Journal of Geriatric
Psychiatry 1999;14: 1000-1005
Willman a. & stoltz P. Evidensbaserad omvårdnad: en bro
mellan forskning och klinisk verksamhet.
Lund: studentlitteratur, 2006.
Younger JB. The alienation of the sufferer. advances in nursing science 1995;17:53-72.
Zingmark k. Experiences related to home in people with
Alzheimer’s Disease. umeå: umeå university medical dissert-
I detta kapitel ges exempel på hur forskning och utbildning inom Omvårdnadsvetenskap bedrivs vid ett lärosäte i Sverige med sjuksköterskeutbildning på grund- och avancerad nivå.
omvårdnad (nursing) har sin bas i humanismen. omvård- nadens fokus är människan i sitt unika livssammanhang från födelse till död, frisk eller sjuk, i hälsa eller i ohälsa, som vill eller behöver arbeta med sin hälsa. Varje människa befinner sig i ett socialt sammanhang och har oftast närstående som är involverade i hans eller hennes livssituation. omvårdnad för- utsätter att andra än den som är i fokus är involverade. inom hälso- och sjukvården krävs att de som utför professionellt omvårdnadsarbete har kunnande, utöver de närståendes kun- nande och förmåga, som gör dem till professionella aktörer. i denna framställning fokuseras på sjuksköterskor som profes- sionella aktörer.
Hälsoperspektiv
syftet med omvårdnad är hälsa. Genomförande av omvårdnad (nursing practice) innefattar förutom konkreta omvårdnads- åtgärder även att möta den som är i fokus för omvårdnad, samtala, vara närvarande och skapa förutsättningar för detta. Hälsan är del i människans varande och är inte i varje stund medveten. människans hälsoarbete är ofta integrerat i det dag- liga livet. under perioder i livet blir arbetet med den egna häl- san tydligare och medveten. i samband med sjukdom blir detta speciellt tydligt och då finns utökat behov av hjälp för att finna sätt att förbättra hälsan.