Vårdvetenskap som sjuksköterskeutbildningens huvudområd, innebär att vetenskapen transformeras till ett professionsin- riktat ämne och används som kunskapsgrund i omvårdnadsar- betet. det vårdvetenskapliga perspektivet som betonar helhet och patientperspektiv, kan omsätts i utbildningen genom att utbildningsinnehållet organiseras och struktureras i relation till patienters berättelser. Genom att utgångspunkten tas i ”pa- tientens berättelse” antas en hållning som innebär att försöka förstå patientens situation och att tillägna sig sådana kunska- per som är nödvändiga för att kunna hantera patientens totala ohälsoproblematik och för att kunna vårda patienten. för sjuk- sköterskearbetet krävs olika kunskaper, men om vårdvetenska- pen är den huvudsakliga kunskapskällan kan den utgöra det redskap, som bör leda fram till vilka kunskaper, som behöver tillägnas för att kunna åstadkomma en evident vård ur patien- tens perspektiv.
På detta sätt transformeras vårdvetenskapen till kunskaps- bas för professionen och i den professionsinriktade ämnessub- stansen integreras vårdvetenskapen med andra ämnen, såsom medicinsk vetenskap, i syfte att åstadkomma den samlade kunskapssubstans som krävs för att vårda patienten och utöva sjuksköterskeyrket.
Progressionen av det vårdvetenskapliga innehållet i sjuk- sköterskeutbildningen följer en successiv ökning av komplexi- tet i patientsituationer. På respektive nivå i utbildningen ökar komplexiteten i de patientberättelser som används och där- med krävs en fördjupning i ämneskunskaperna. Genom att svå- righetsgraden successivt stegras i att kunna förstå och han- tera patientens situation och att kunna förstå innebörden av att vårda under utbildningens gång sker fördjupningen mot en
allt mer avancerad kunskap. Ökningen av komplexitet handlar också om att nå allt större helhetsperspektiv på patientens si- tuation och på vården. fördjupningen kan också handla om att generell vårdvetenskaplig kunskap omsätts i kontextuella sam- manhang och där integreras med annan kunskap för att kunna förstå och möta specifika vårdproblem, exempelvis inom akut vård eller inom vårdområden relaterat till olika åldrar, olika sjukdomsformer osv. den vårdvetenskapliga kunskapen bör emellertid inte enbart uppfattas som inriktad på patientens situation i samband med sjukdom och ohälsa, utan är även kunskap som kan omsättas för att stödja människans hälso- processer i olika livssammanhang, vilket inbegriper att stödja och utveckla välbefinnande för människor i allmänhet
i sjuksköterskeutbildningen spelar didaktiken en central roll för att transformera vårdvetenskap till professionsinriktad kunskap. av didaktiken krävs en följsamhet till den vårdveten- skapliga substansen så att denna kunskapsbas kan genomsy- ra förståelseutvecklingen av patientens värld, vårdandet och sjuksköterskans yrkeskunskap. konkret kan det exempelvis innebära att vårdvetenskapliga begrepp utgör redskap för att tränga in i patientens berättelse och utveckla förståelse för patientens värld.
Vårdvetenskapen kan även synliggöra behov av kunskap för att som sjuksköterska kunna möta patientens behov och utveckla en handlingsberedskap, som grundas i en fördjupad
förståelse för den aktuella kontexten ur ett helhetsperspek- tiv. Genom rätt val av didaktiska strategier kan studenterna tillägna sig adekvata kunskaper för yrket, samtidigt som en vårdande hållning, som baseras på ett vårdvetenskapligt per- spektiv, utvecklas och kan förmå att genomsyrar såväl tanke, känsla som handling i lärandeprocessen. detta kan förstås som både en parallell process och en sammanflätad process, där patientens värld, omvårdnad, etik och specifikt yrkeskun- nande är de centrala komponenterna. kunskapstillägnandet sker på patientperspektivets villkor. att detta är fullt möjligt har tre tunga didaktiska projekt i sjuksköterskeutbildningen vi- sat ( ekebergh, Lepp & dahlberg, 2004; ekebergh & määttä, 2005; ekebergh, 2007 ).
det kärnfulla som har kommit ur dessa vårddidaktiska pro- jekt är att vårdvetenskaplig kunskap utgör ett betydelsefullt redskap i den lärande reflexionen för att studenten skall kunna tillägna sig professionskunskaper, som kan åstadkomma en evident och kvalitativ god vård. en förutsättning är emeller- tid att lärandestödet är av sådant slag att studentens livsvärld beaktas på motsvarande sätt som patientens livsvärld beaktas i vårdandet. alltså är lärandet och vårdandet parallellproces- ser, vilket blir en kvali tets aspekt i utbildningen och samtidigt tydliggör hur vårdvetenskapen utgör kunskapsbasen för profes- sionskunskapen.
ReFeRenseR
almerud, s. ( 2007 ). Vigilance & Invisibility: care in technolo-
gically intense environments (doktorsavhandling). acta Wex-
ionensia, no. 120. institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.
arman, m. & rehnsfeldt, a. ( 2006 ). Vårdande som lindrar
lidande: etik i vårdandet. stockholm: Liber.
Carlsson, G. ( 2003 ). Det våldsamma mötets fenomenologi:
om hot och våld i psykiatrisk vård.
( doktorsavhandling ). acta Wexionensia, no. 32. institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet. dahlberg, k.,, segesten, k., nyström, m., suserud, B-o. & fagerberg, i. ( 2003 ). Att förstå vårdvetenskap.
Lund: studentlitteratur.
dahlberg, k. ( 2002 ). Vårdlidande – det onödiga lidandet. Vård i Norden, 22(63), 4 – 8.
ekebergh, m., Lepp, m.& dahlberg, k. ( 2004 ). Reflekterande
handledning med dramapedagogik – en metod för integrering av vårdvetenskap i teori med vårdpraxis. forskningsrapport
1/2004, institutionen för vårdvetenskap. Högskolan i Borås ekebergh, m. & määttä, s. ( 2005 ). Lärandet på en utbild-
ningsvårdavdelning – att sammanbinda vårdvetenskaplig teori med vårdpraxis. forskningsrapport 1/2005, institutionen för
vårdvetenskap, Högskolan i Borås.
ekebergh, m. ( 2007”). Developing a didactic method that
emphasizes lifeworld as a basis for learning.
rapport, rådet för Högre utbildning (nuvarande ”nu”). eriksson, k. ( 1987 ). Vårdandets idé.
stockholm: almqvist & Wiksell förlag aB. eriksson, k. ( 1984/1990 ). Hälsans idé. stockholm: almqvist & Wiksell).
eriksson, k. ( 1993 ). Möten med lidande. rapport nr. 4, insti- tutionen för vårdvetenskap, Åbo akademi.
Åbo: Åbo akademis tryckeri.
eriksson, k. ( 1994 ). Den lidande människan. stockholm: Liber aB.
eriksson, k. & Lindström, u. ( 1999 ). En vetenskapsteori för
vårdvetenskapen. Hoitotiede, 11( 6 ), 358 – 364.
Gadamer, H-G. ( 1989 ). Truth and method. new York: the Crossroad Publishing Corporation. Gadamer, H-G. ( 1996 ). The enigma of health. oxford: Blackwell Publishers Ltd.
Gadamer H-G. ( 2003 ). Den gåtfulla hälsan. Ludvika: dualis förlag aB.
Husserl, e. ( 1970 ). The crises of European sciences and
transcendental phenomenology. An introduction to phenome- nological philosophy.
evanston: north Western university Press.
Husserl, e. ( 1989 ). Fenomenologins idé. Göteborg: daidalos. Högskoleverket ( 2007 ). Utvärdering av grundutbildningar i
medicin och vård vid svenska universitet och högskolor.
23r. stockholm
Hörberg, u. ( 2008 ). Att vårdas eller fostras. Det rättpsykia-
triska vårdandet och traditionens grepp. (doktorsavhandling).
acta Wexionensia, no. 133. institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.
kasen a. ( 2002 ). Den vårdande relationen. ( doktorsavhandling ). institutionen för vårdvetenskap, Åbo akademi.
källerwald, s. ( 2007 ). I skuggan av en hotad existens: om
den onödiga striden mellan biologi och existens i vården av patienter med malignt lymfom. ( doktorsavhandling ). acta
Wexionensia, no. 123. institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.
merleau-Ponty, m. ( 1942/1983 ). The structure of behaviour. Pittsburgh: duquesne university Press.
merlau-Ponty, m. ( 1945/1995 ). The phenomenology
of perception. London: routledge.
merlau-Ponty, m. ( 1964/2000 ). The visible and the invisible. evanston: northwestern university press.
molander, B. ( 1993/1996 ). Kunskap i handling. Göteborg: didalos.
Polanyi, m. (1966). The tacit dimension: London: routledge & kegan Paul.
rolf, B. ( 1995 ). Profession, tradition och tyst kunskap. nora: Bokförlaget nya doxa.
schön, d. ( 1983/1995 ). The reflective practitioner: How pro-
fessionals think in action. aldershot, Hants, england: arena.
sjögren, r. ( 2004 ). Att vårda på uppdrag kräver visdom:
en studie om lidandet hos och vårdandet av patienter som sexuellt förgripit sig på barn. (doktorsavhandling).
acta Wexionensia, no. 37. institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.
sjögren, r. ( red.) ( 2008 ). Vårdvetenskap i rättspsykiatriskt
omvårdnadsarbete. Lund: studentlitteratur ( in press ).
svenaeus, f. ( 2003 ). Sjukdomens mening: det medicinska
mötets fenomenologi och hermeneutik.
stockholm: natur och kultur.
toombs, s.k. ( 1993 ). The meaning of illness: a phenomeno-
logical account of the different perspectives of physician and patient. dordrect: kluwer academic Publishers.
Wiklund, L. ( 2003 ). Vårdvetenskap i klinisk praxis. stockholm: natur och kultur