Tankar kring digitaliseringen

Att döma av resultatet från intervjuer och dokumentstudier kring digitaliseringen på Varbergs och Halmstads länsmuseer finns det olika tankar och resonemang kring hur det digitaliserade materialet ska användas, och vilken funktion digitaliseringen fyller.

Det resonemang man har kring syfte och användningsområde för digitaliserat material påverkar också vilken teknik man använder och hur man väljer att förvalta materialet.

5.6.1 Syfte

I Halmstad har syftet med digitaliseringen varit starkt kopplat till tillgänglighet. Redan från början ansågs det enligt museichef Sven Lundström vara en självklarhet att bilddatabasen skulle vara tillgänglig på Internet. Lundström menar att ett material som är uppbyggt med hjälp av skattemedel och bidrag från medborgarna självklart ska vara tillgängligt för dem. Tillgängligheten ger också insyn och en möjlighet att ifrågasätta varför museet samlar på det sätt de gör. Han menar också att det är viktigt att museer blir bättre på att vara öppna mot allmänheten så att medborgare får en chans att påverka verksamheten (Lundström, 2006-03-29).

I Varberg är åsikterna lite blandade angående Internetvisning. Enligt museichef Agneta Boqvist har man funderat mycket på att publicera bilderna på nätet, men detta har dock inte gjorts, främst av två orsaker. Den största orsaken är att den nuvarande

programvaran som används för bilddatabasen ADRIAN 3 inte kan uppgraderas för webbvisning, detta beroende på att supporten för en sådan konvertering skulle bli alltför dyr. Den andra orsaken är Personuppgiftslagen, PUL, som innebär svårigheter med att publicera namn och personuppgifter rörande bilderna på nätet. När det gäller problemet med personuppgiftslagen har dock museets styrelse sagt sig vara beredd på att ”ta stötarna” ifall det skulle bli några problem, problemet med uppgraderingen av programvaran kvarstår dock.

Det stora problemet för Länsmuseet i Varberg verkar alltså vara programvaran

ADRIAN 3 och svårigheterna med att migrera data från den programvaran till en annan.

Detta sätter käppar i hjulet för att kunna använda bilderna för webbvisning, vilket ändå verkar vara ett framtida mål och användningsområde för museet (Boqvist, 2006-03-27).

Eva Berntsson-Melin uppger dock ett annat skäl till varför hon inte ser Internetvisning som något nödvändigt. Hon menar att det kanske skulle bli svårt för en användare att söka i en sådan databas, eftersom museets arkivförteckningar är ganska komplicerat uppbyggda. Hon menar att det räcker med att det finns en webbplats som talar om att museet finns och att det finns möjlighet att ringa och förhållandevis snabbt få hjälp med att hitta det man söker som kund (Berntsson-Melin, 2006-03-28). För övrigt uttrycker både Boqvist och Berntsson-Melin en viss skepticism mot att lägga ut bilderna på Internet eftersom det skulle innebära att någon bara kunde gå in och ta bilderna och använda dem för eget bruk, då tänker de främst på om bilderna finns tillgängliga i högupplöst format.

För fotograf Arne Persson verkar dock Internetvisning vara målet på sikt; ”Meningen är att du ska kunna sitta hemma och söka i vårt arkiv” (Persson, 2006-03-28), och även i rapporten som gått till Riksantikvarieämbetet framhålls från de anställda inom

Kulturarvs-IT att Internet finns i baktankarna, på frågan om en sammanfattning av värdet med verksamheten utifrån de anställdas perspektiv svarar de; ”Projektet är en förutsättning för att göra samlingarna tillgängliga via Internet.”(Enkätrapport för Kulturarvs-IT 2005, Varbergs Länsmuseum). Även Projektledare Anna Larsson säger att hon upplever att målet på sikt är att visa bilderna på webben (Larsson, 2006-03-30).

En annan aspekt som ofta framhålls som motiv för digitalisering av kulturarvet är bevarandeaspekten. Denna aspekt framhölls också till viss del på både Varbergs och Halmstads Länsmuseum.

På Varbergs museum nämner Eva Berntsson-Melin bevarandet som ett syfte för digitalisering. Hon menar att tanken är att digitaliseringen ska leda till skyddandet av originalen. Genom att digitalisera och skapa igenkänningsbilder av bilder och andra dokument så kan man enkelt hitta det man söker och gå direkt för att plocka fram det.

Därmed slipper man att rycka och slita i dokument på det sätt som man gjorde förut då man fick leta manuellt i kortlådor. Detta leder till att det blir mindre mekanisk åverkan på originalen (Berntsson-Melin, 2006-03-28). Just förenklandet av sökandet i arkiven framhålls även av de andra informanterna på Varbergs museum. Likadana tankar finns i Halmstad. Projektledaren Andreas Johansson talar också om bevarandeaspekten som hör samman med att man slipper letandet som innebär att man rör vid originalbilderna i arkiven, bilderna kan numera lätt hittas genom att söka i databasen (Johansson, 2006-04-06)

5.6.2 Samarbete och rekommendationer

Ingen av informanterna som jag intervjuat kände till ABM-projektet ”Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan” eller Minerva-projektet i någon vidare bemärkelse. Några uppgav att visst kände de igen namnet Minerva, och de visste om att flera ABM-projekt fanns, men det var inga projekt som museerna själva var inblandade i. Museerna samarbetade inte heller med något annat museum i arbetet med Kulturarvs-IT eller Bildstationen. Länsmuseet i Halmstad uppges dock medverka i ett samarbete med KMM, Knowledge management in museums, som drivs av institutionen för Informationsvetenskap vid Uppsala Universitet. Syftet är att utveckla och förbättra den intellektuella strukturen i museets databas så att den information som finns sätts in i en kontext och på så sätt förmedla kunskap snarare än ren information. Det handlar alltså mer om hur materialet presenteras i databasen, snarare än om själva digitaliseringen (Lundström, 2006-03-29). Ingen av informanterna på något av museerna förutom Andreas Johansson uppgav att man använde sig av någon form av manual för

digitaliseringen. Johansson meddelade att man på Bildstationen använt egna kunskaper blandat med den manual som kommit från Fotosekretariatet. Fotosekretariatet är en enhet under Nordiska museet som publicerat en Dataelementkatalog för fotografi, tillsammans med NAD-verksamheten på Riksarkivet (Nordiska museet,

Fotosekretariatet, avd. NFD). NAD står för Nationell Arkivdatabas och målsättningen med NAD har varit att skapa förutsättningar för en enhetlig registrering och återsökning av arkivinformation som förvaras vid arkiv, bibliotek och museer. (IT i kulturens tjänst 1997, avd. 6.2.2).

Den första upplagan av Dataelementkatalogen kom 1996 och den senaste år 2003. I den senare upplagan har inte NAD-enheten medverkat, istället har den sammanstället sinom ramen för Fotosekretariatets projekt NFD, den Nationella Fotodatabasen, som syftar till att skapa ett nationellt bestånds- och fotografregister (Nordiska museet,

Fotosekretariatet, avd. Dataelementkatalogen). Dataelementkatalogen är dock ingen manual för själva digitaliseringsprocessen utan en manual för hur institutioner ska redovisa det fotografiska beståndet och med vilka registreringsdata. Syftet med katalogen är således att skapa samordning i vilka element (såsom accessionsnummer, förvärvsuppgifter och metadata) som ska ingå i registreringen av fotografier.

Varbergs Länsmuseum pekar som sagt inte ut någon särskild manual eller skrift som använts för digitaliseringen. Även här finns det dock en klar manual för klassificering och registrering av bilder, alltså vilka fält och uppgifter som ska finnas med och hur

dessa uppgifter ska skrivas ut. Denna manual är sammanställd av Eva Berntsson Melin med kollegor. När det gäller själva digitaliseringsfö rfarandet säger Eva Berntsson Melin att man använt den kompetens som finns i huset (Berntsson-Melin, 2006-03-28).

Här följer en tabell som i stora drag sammanfattar studien av de båda museernas digitalisering

Länsmuseet i Halmstad Länsmuseet i Varberg

Extern finansiering Ja Ja

Extra tillsatt personal Ja Ja

Utbildning av personal Ja Ja

Kännedom av nämnda

ABM-projekt Nej Nej

Digitalisering i egen regi Ja Ja

Tidsbegränsad digitalisering Nej Nej

Lågupplöst format Ja Ja

Högupplöst format Ja Nej

Webbvisning Ja Nej

Medveten anv. av

produktteknisk metadata Nej Nej

Syfte för digitalisering Tillgängliggörande och bevarande

Tillgängliggörande och bevarande

Tabell 1. Sammanfattning av museernas digitalisering.

Som tabellen visar så skiljer sig de två museerna åt på relativt få, men dock viktiga, punkter. I stort sett liknar de varandra i sitt tillvägagångssätt när det gäller finansiering, personal, kännedom om ABM-projekt, tidsmässiga resurser och syfte för

digitaliseringen. Det som skiljer museerna åt är hur de har valt att lagra det digitala materialet och det faktum att Länsmuseet i Halmstad har valt att publicera digitalt material på webben.

6 Diskussion och slutsatser

Uppsatsens problemformulering kretsade kring två museers möjligheter och resurser vid digitaliseringen av deras samlingar. Tanken var att undersöka och jämföra vilka

ekonomiska, personella, tekniska och tidsmässiga resurser som varit till museernas förfogande. Jag ville också undersöka vad museerna har haft för syfte med

digitaliseringen, och hur syftet har påverkat det praktiska tillvägagångssättet. I följande avsnitt diskuteras vad jag kommit fram till genom undersökningen och jag försöker här besvara mina tre frågeställningar.