5. Sammanställning
6.3 Teoretisk grund och tolkning
Den tredje frågeställningen för uppsatsen handlade om att relatera museernas arbete till de rekommendationer som finns kring digitalisering. Jag har använt mig av
rekommendationer från ABM-projektet Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan samt guider som sammanställts genom EU-projektet Minerva.
Dessa rekommendationer har utformats för att hjälpa institutioner inom ABM-sektorn, med andra ord arkiv, bibliotek och museer, att digitalisera sina samlingar. En del av de aspekter som rör digitaliseringsförfarandet och som behandlas i dessa
rekommendationer har jag inte haft möjlighet att fördjupa mig i, dels i brist på tid och utrymme i uppsatsen, dels för att det också troligtvis skulle ha inneburit svårigheter för mig att analysera alltför tekniska detaljfrågor eftersom jag inte har någon förkunskap i dessa frågor. Trots detta anser jag mig ändå ha fått en någorlunda bra uppfattning om hur museernas arbete förhåller sig gentemot de rekommendationer som redovisats i uppsatsen. En viss källkritik kan vara befogad för vissa guider och rekommendationer som Minerva-projektet har samlat in och presenterat, eftersom de ibland är flera år gamla. Eftersom utvecklingen inom data- och informationsteknologi går snabbt framåt är det viktigt att använda sig av aktuella källor. I de fall jag ändå använt mig av dessa rekommendationer har jag bedömt att informationen i källan är av en sådan karaktär att den rimligtvis gäller fortfarande. De grundläggande tankar och tillvägagångssätt som i mångt och mycket styr digitaliseringen och således påverkar resultatet av arbetet har också framkommit av källorna, och det har varit möjligt att relatera empiri till teori. En svårighet har varit att välja ut vilka av källorna jag ska använda mig av när jag redovisar avsnitt ur rekommendationer och guider. Jag har försökt sammanfatta det som skrivits i guiderna och exemplifierat med en källa. Ofta har det funnits likartade råd och
anvisningar i flera av dokumenten, och då har det inte sällan blivit så att jag använt mig av dokumentet Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan om denna varit i samklang med övriga dokument. Detta beror på att den är tydligt skriven, på svenska, och att den är en av de mest aktuella publikationer jag har funnit.
På många punkter följer de aktuella museerna de rekommendationer som presenteras i uppsatsen vilket framgår i resultatredovisningen. Jag upplever att den främsta skillnaden mellan museernas digitalisering och de rekommendationer som redovisas är planeringen av den sista fasen av digitaliseringen, alltså underhåll och långtidsbevaring av det
digitala materialet. Ett problem som ofta nämns i de artiklar och rekommendationer jag använt i min studie är det kortsiktiga förhållningssätt till digitalisering som ofta råder på bibliotek, arkiv och museer. Digitaliseringen fungerar som en punktinsats och förblir halvfärdiga eller misslyckas eftersom de tekniska investeringar som gjort snabbt blir odugliga.
I uppsatsen framgår att både Varbergs och Halmstads museum har införlivat digitaliseringen i den ordinarie verksamheten. Projekten är följaktligen inte längre projekt, som ska pågå under en begränsad tid, utan en del av det dagliga arbetet på museerna. Detta borde vara en garanti för att digitalisering ska kunna bli slutförd. Det som skulle kunna innebära ett problem är dock att båda museernas digitaliseringsarbete, Kulturarvs-IT och Bildstationen, är beroende av att den externa finansieringen fortgår.
Båda museer uppge r att digitaliseringen är en så kostsam verksamhet att museets budget inte skulle räcka för att driva den vidare. Till viss del saknas också det långsiktiga tänk som hör samman med bevarandet av det digitala materialet. På Varbergs museum menar museichefen att hon anser att digitaliseringsarbetet är klart när registreringen av
bilderna är färdigställda. Här kan man ana ett förhållningssätt till digitalisering som en hjälp vid museets interna arbete snarare än ett långsiktigt bevarande av original-
materialet. Varken Halmstads eller Varbergs museum använder sig av en medveten och genomarbetad registrering av produktions teknisk metadata. Registrering av
produktionsteknisk metadata fyller enligt rekommendationerna en viktig funktion vid långtidslagring av digitalt material och dessa data behövs för att säkerställa att den digitala filen också kan användas i framtiden.
Även migrering och långtidslagring är en aspekt av ett långsiktigt förhållningssätt som diskuteras i alla de guider och rekommendationer jag använt för uppsatsen. Det påpekas att det är viktigt att ha en framförhållning och en långsiktig plan som innebär att man noggrant undersöker vilket lagringssätt som fungerar bäst och analyserar riskerna som finns med ett visst program eller format. Det här är givetvis en svår uppgift eftersom teknologin ständigt och i en hög takt förändras. Det som verkade vettigt och bra till en början blir snabbt omodernt och behöver bytas ut. Institutioner som står inför en digitalisering bör räkna med kostnader för framtida underhåll av det digitaliserade materialet. För att kunna bevara digitala filer i framtiden krävs alltså att man kan migrera data. På Varbergs Länsmuseum har man till viss del misslyckats på det här planet eftersom det för närvarande är för dyrt för museet att uppgradera databasen såsom det är tänkt. Även i Halmstad uppger Länsmuseets chef att det är svårt att veta hur man ska undvika att det digitala materialet är obrukbart i framtiden. Han inser också att det finns en fara i att låta enskilda personer ha den huvudsakliga kunskapen om hur datasystemet är uppbyggt.
Då uppsatsen endast redovisar två museer är det svårt att generalisera och dra några allmänna slutsatser av det som framkommer i studien. Till en mera omfattande studie skulle en möjlighet vara att med hjälp av enkäter undersöka hur digitaliseringen har fungerat på ett större antal institutioner, och att då även undersöka bibliotek och arkiv.
En annan möjlighet hade varit att belysa kopplingen till ABM-samarbetet. Som framgått i min uppsats, och som jag tidigare nämnt, har inget av museerna varit delaktigt i något ABM-projekt. De har inte heller känt till ABM-projektet ”Bilddatabaser och
digitalisering – plattform för ABM-samverkan” som drivits för att museer och andra ska kunna söka råd och hj älp inför digitaliseringen av sitt material. Det hade varit intressant att göra en större studie över hur ABM-samarbetet slår igenom bland landets
minnesinstitutioner och om bibliotek, arkiv och museer anser att det är möjligt att standardisera och samordna regler för verksamheterna eller om de upplever att deras samlingar och deras arbetssätt är alltför olika varandra.
Under arbetet med uppsatsen har jag kommit till insikt om att det finns ett flertal olika projekt och publicerade rekommendationer som kan sägas vara försök till samordning och standardisering för dataregistrering av kulturellt material. Problemet kan sägas vara att dessa dokument inte alltid når ut till institutionerna. De guider som erbjuds är inte alltid heller särskilt konkreta, och det kanske de inte heller kan vara. I slutändan är det faktorer som val av mjukvara, dataprogram och databas som till stor del avgör hur digitaliseringen uppfyller sitt syfte och fungerar i verksamheten och det finns oftast inga konkreta anvisningar kring dessa val. Något som också lyfts fram i flera texter jag läst är att digitalisering på museer är extra svår att samordna eftersom det inte finns ett sådant självklart samordnande myndighetsorgan för museerna såsom KB fungerar för Sveriges bibliotek. Dessutom skiljer sig museernas samlingar ofta mycket från
varandra, vilket skapar svårigheter att tillhandahå lla standardiserade lösningar.
7 Sammanfattning
Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för att undersöka den växande trend att digitalisera sitt material som idag finns inom ABM-sektorn. Då allt fler institutioner digitaliserar sina samlingar och då det inte finns några standardiserade regler för hur digitaliseringen ska utföras, är det intressant att se hur två enskilda museer realiserar arbetet.
Syftet med uppsatsen har följaktligen varit att undersöka och beskriva med vilka förutsättningar två museer digitaliserar sina samlingar och hur de resonerar kring syftet för digitaliseringen. De museer som valts är Halmstads och Varbergs Länsmuseum. På dessa museer pågår just nu ett arbete som går ut på att genom scanning digitalisera museets bildsamlingar, målet är att också resten av museernas samlingar ska digitaliseras på sikt. Avsikten med uppsatsen har också varit att relatera dessa två museers arbete till rekommendationer och råd kring digitalisering som publicerats genom två ABM-samverkans projekt. Uppsatsens frågeställningar har således varit:
• Vilka förutsättningar har museerna haft vid digitaliseringen; vilka ekonomiska, personella, tekniska och tidsmässiga resurser har funnits för arbetet?
• I vilket syfte har museerna digitaliserat? Hur har syftet påverkat det praktiska tillvägagångssättet?
• Hur förhåller sig museerna till de rekommendationer som finns kring digitalisering?
Metoden har utgjorts av dokument studier samt intervjuer. Intervjuer har genomförts med 6 personer på Varbergs- och Halmstads Länsmuseum. Dessa personer har haft rollen som informanter och de utgör den största informationskällan för den empiriska studien i uppsatsen då det funnits få dokument rörande projekten, såsom
projektbeskrivningar och liknande, att tillgå. De dokument som har använts som ytterligare informationsbärare utgörs av främst av verksamhetsberättelser, museiprogram samt museets webbsidor.
Den teoretiska grunden i uppsatsen har varit ett antal dokument som publicerats i samband med två olika ABM-samverkans projekt. Projekten syftar till att samordna, standardisera och förbättra de metoder med vilka digitaliseringen på minnesinstitutioner sker idag. De dokument som publicerats har haft formen av mer eller mindre konkreta guider och rekommendationer som innehåller råd och anvisningar kring olika stadier och moment i digitaliseringsarbetet.
I ett inledande avsnitt till den teoretiska grunden redovisades först kortfattat något av det som sagts på nationell och internationell nivå gällande digitalisering på
minnesinstitutioner. Sveriges regering har haft målsättningen att kulturorganisationer i Sverige ska använda sig av Internet för att tillgängliggöra och sprida kulturellt material, detta visar sig också genom att de tagit initiativet att starta Kulturnät Sverige. EU-kommissionens arbete med Minerva-projektet handlar om att tillgängliggöra det gemensamma europeiska kulturarvet och att harmonisera digitaliseringsförfarandet i Europa. Minerva-projektet bygger på Lund-principerna som tillkom under ett EU- möte i Lund, 2001.
Vidare presenterades i uppsatsen resultatet av undersökningen i en resultatredovisning där empiriska data blandades med teori. Resultaten presenterades enligt de teman som uppsatsens första frågeställning handlade om, således redovisades ekonomiska, personella, tekniska och tidsmässiga resurser för digitaliseringen. Därefter
sammanfattade jag hur de båda museerna resonerar kring syftet med digitalisering, samarbete med andra institutioner och användandet av eventuella manualer vid digitaliseringen.
Resultatet av undersökningen visar att de två museer, vars digitaliseringsprojekt jag har studerat, har haft liknande förutsättningar i fråga om finansiella resurser, personal, tid för arbetet, och i viss mån också teknisk utrustning. Projekten, som numera inte längre är projekt utan ett integrerat arbete i verksamheten, liknar varandra på många sätt beträffande faktorer som form av anställning för personal, budget för digitaliseringen, extern finansiering och material som digitaliseras. Skillnader som kan urskiljas mellan museerna är att de valt att använda sig av olika tekniska lösningar med avseende på vilket filformat och med vilken upplösning bilderna sparas i, vilken programvara och databas som används samt att Länsmuseet i Halmstad till skillnad från Länsmuseet i Varberg publicerar sitt material på webben. Uppsatsen visar också att museerna haft liknande syfte för digitaliseringen. På båda museerna har syftet i första hand varit att tillgängliggöra samlingarna och i andra hand att bevara och skona originalen från hantering. Att syftet i första hand varit att tillgängliggöra och visa samlingarna har inneburit att båda museer började spara bilderna i ett filformat som lämpar sig för visning och där bilderna sparas lågupplöst. Efter en tid började man dock på Halmstads Länsmuseum resonera kring att också rationalisera arbetet genom att spara de mest frekvent efterfrågade bilderna i högupplöst format, vilket man följaktligen gör idag.
Den tredje frågeställningen för uppsatsen handlade om att relatera museernas
digitalisering till de rekommendationer och guider som jag använt mig av. Studien visar att museernas tillvägagångssätt på många sätt stämmer överens med de
rekommendationer som använts som teoretisk grund i uppsatsen. Något som dock skiljer sig är att guiderna i större utsträckning inriktar sig på långsiktigt bevarande och underhåll av det digitaliserade materialet. Denna sista fas i digitaliseringsarbetet, som rör underhåll och skötsel av det digitaliserade materialet, är något mindre utarbetad på de museer som undersöks i uppsatsen.
Käll- och litteraturförteckning
Baker, Nicholson (2001). Double Fold. Libraries and the Assault on Paper. 1. ed. New York: Random House.
Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan. Ett
samverkansprojekt mellan Kungl. biblioteket, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet och Riksarkivet 2001-2002 (2003) Stockholm: Kungliga biblioteket.
<http://abm.kb.se> [2004-04-20]
Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas (2002). Varför Vetenskap? 2:a uppl.
Lund: Studentlitteratur
Capture your Collections, A Guide for Managers Planning and Implementing Digitization Projects. (Elektronisk).The Canadian Heritage Information Network.
Canada, 2000.
<http://www.chin.gc.ca/English/Digital_Content/Capture_Collections/
index.html> [2006-04-12]
Deegan, Marilyn & Tanner, Simon (2002). Digital futures – Strategies for the information age. London: Library Association Publishing.
Digital Library Federation, 2000, Guides to Quality in Visual Resource Imaging http://www.rlg.org/legacy/visguides/index.html
Colet, Linda Serenson (2000) Planning an Imaging Project. Council on Library and information resources.
<http://www.rlg.org/legacy/visguides/visguide1.html> [06-02-12]
Frey, Franziska (2000) File Formats for Digital Masters. Council on Library and information resources.
<http://www.rlg.org/legacy/visguides/visguide5.html> [06-02-12]
Ds 1999:20 (1999). Se Kulturnät Sverige – för ökad tillgänglighet till kulturen på Internet.
Esaiasson, P et al. (2004). Metodpraktikan. 2: a uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Guidelines on best practices for using electronic information. (Elektronisk) (1997) DLM-forum. Luxemburg: European Communities.
<http://europa.eu.int/ISPO/dlm/documents/guidelines.html>
Gumælius, Malin (2004). Vad innebär digitalisering av kulturarvet? En ideologianalys av tre svenska digitaliseringsprojekt. Borås: Högskolan i Borås,
Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2004:53). Citerar Mats G Lindquist (1995) Långsiktigt bevarande av elektroniska dokument – metoder och överväganden. Kungliga Biblioteket rapport nr 22. Stockholm: Kungliga Biblioteket.
Information Society Technology, webbplats (Elektronisk) (2006-04-26) European Commission.
<http://www.cordis.lu/ist/>[2006-04-27]
Lund- principerna; Sammanfattning från expertmöte i Lund, 2001, <http://www.cordis.lu/ist/digicult/lund_principles.htm [2006-04-27]
Lunds handlingsplan; Uppföljning till expertmötet i Lund, 2001
<http://www.cordis.lu/ist/digicult/lund_principles.htm [2006-04-27]
KB – ett nav i kunskapssamhället (2003). SOU 2003:129. Betänkande från KB-utredningen. Stockholm: Fritzes.
Kulturnät Sverige (Elektronisk) Om kulturnätet
<http://www.kultur.nu/index_db.asp?action=om_kulturnatet > [2006-04-27]
IT i kulturens tjänst: Slutbetänkandet (1997) Kulturnät Sve rige. (SOU 1997:14)
<http://www.kultur.nu/rapporter/slutbetankande/slutbet.htm> [2006-04-27]
Minerva-projektet
<http://www.kultur.nu/minerva/> [2006-04-27]
Kulturnät Sverige – för ökad tillgänglighet till kulturen på Internet (1999). Ds 1999:20.
Stockholm: Regeringskansliet.
Kulturrådet (Elektronisk) Nya Accessmiljoner till Kulturen (2006-04-27).
<http://www.kulturradet.se/index.php?realm=350> [2006-04-28]
Kungliga Biblioteket (Elektronisk) ABM-historik (2003-11-07).
Tillgänglig: <http://www.kb.se/> [2006-04-28]
Sueciaprojektet, 2004, sidredaktör Anne Sherman
Tillgänglig: <http://www.kb.se/suecia/nbs.htm>[2006-04-27]
Lessons Learned from Digitisation Projects, (Elektronisk) The Technical Advisory Service for Images, TASI (2004/10).
< http://www.tasi.ac.uk/index.html> [2006-04-27]
Länsmuseet Halmstad (Elektronisk) avdelning Samlingar.
<http://www.hallmus.se/lng_sv/nav_NiceTable/doc/171_samlingar/> [2006-02-24]
Bildstationen
<http://www.hallmus.se/lng_sv/nav_NiceTable/doc/19_bildstationen/> [2006-02-24]
Regionalt Museiprogram, Halmstads Länsmuseum, 2004.
<http://www.hallmus.se/lng_sv/nav_NiceTable/doc/> [2006-02-24]
Länsmuseet Varberg (Elektronisk) Webbplats
<http://www.lansmuseet.varberg.se/> [2006-02-24]
Mannerheim, Johan (2000). Digitalisering och bevarande – från projekt till långsiktiga program. Human IT, nr 1/2000.
<http://www.hb.se/bhs/ith/1-00/jm1.htm> [2006-04-27]
Minerva (Elektronisk) (2006) Minerva-projektets europeiska webbplats <http://www.minervaeurope.org>
NE på webben. Uppslagsord: Digital, Digitalteknik och Kulturarv.
<http://www.ne.se> [2006-03-20]
Nordiska museet (Elektronisk) Fotosekretariatet.
<http://www.nordiskamuseet.se/fotosekretariatet>
PADI, Preserving Access to digital information, webbplats.
<http://www.nla.gov.au/padi/>
Regeringskansliet (Elektronisk) Utbildnings- och Kulturdepartementet, Budget och Mål.
(2005-09-19)
<http://www.regeringen.se/sb/d/5041> [2006-04-27]
Rienecker, Lotte & Stray Jørgensen, Peter (2002) Att skriva en bra uppsats.
2: a uppl. Malmö: Liber
Riksarkivet, webbplats.
< http://www.ra.se> [2006-02-24]
Avdelningen för bevarande, råd och anvisningar, Bevarandebyrån. (2005-11-07).
<http://www.ra.se/ra/bevarande/faq.html> [2006-04-28]
Föreskrifter och allmänna råd (2006-03-16)
<http://www.ra.se/ra/rafs.html> [2006-04-28]
Minerva (2005-03-30)
< http://www.ra.se/ra/minerva.html>[2006-04-27]
SVAR, Svensk arkivinformation.
<http://www.svar.ra.se/ > [2006-04-27]
Seales, W Brent & George V. Landon (2005) The Museum and the Media Divide. D-Lib Magazine, vol. 11, nr.5
SOU 2003:129 (2003). Se KB – ett nav i kunskapssamhället.
Technical Recommendations for Digital Imaging Projects, Image Quality Working Group Archives Com, a joint Libraries/AcIS committee, 1997, Columbia University.
< http://www.columbia.edu/acis/dl/imagespec.html> [2006-04-27]
Yakel, Elizabeth (2004). Digital assets for the next millenium. OCLC Systems &
Services, vol 20, nr 3, s.102-105
Opublicerade källor
Berntsson-Melin, Eva, Länsmuseet Varberg. Intervju 2006-03-28
Boqvist, Agneta, Länsmuseet Varberg. Intervju 2006-03-27
Enkätrapport för Kulturarvs- IT på Varbergs Länsmuseum 2005. Sammanställd för Riksantikvarieämbetet. Opublicerat manuskript
Johansson, Andreas, Bildstationen i Slottsmöllan, Halmstad. Telefonintervju 2006-04-06
Larsson, Anna, Kulturarvs-IT: s lokal i Varberg. Intervju 2006-03-28
Lundström, Sven, Bildstationen i Slottsmöllan, Halmstad. Intervju 2006-03-29
Persson, Arne, Länsmuseet Varberg. Intervju 2006-03-27
Verksamhetsberättelse för 2005, Länsmuseet Halmstad, avd. Bildstationen.
Verksamhetsberättelse, Länsmuseet Varberg, 2000, avd. Kulturarvs-IT.
Verksamhetsberättelse, Länsmuseet Varberg 2001, avd. Kulturarvs-IT.
Bilaga
Intervjufrågor
Kan ni kort beskriva projektet Kulturarvs-IT? (Omfattning, uppstart, lokaler, utrustning).
Vad är det huvudsakliga syftet med digitaliseringen; hur ska det digitaliserade materialet användas?
Finns det några dokument som ni har arbetat efter som handlar om regler för tillvägagångssättet och saker som teknisk utrustning när det gäller digitalisering?
Känner du till projektet ”Bilddatabaser och digitalisering – plattform för ABM-samverkan”?
Känner ni till Minerva projektet?
Har ni något samarbete med någon annan institution, något annat museum eller organisation när det gäller digitaliseringsarbetet?
Är det så att ni digitaliserar helt i egen regi? Har ni någonsin funderat på att hyra in ett kommersiellt dataföretag som gör det åt er? (Varför/Varför inte?).
Digitalisering innebär en ökad kostnad, hur har ni finansierat den? Har ni fått några bidrag från externt håll? (Berätta mera om denna finansiering).
Upplever ni att digitaliseringsarbetet fungerar som en punktinsats eller ska det integreras i museets arbete? Finns det någon tidsplan? Hur mycket material ska digitaliseras?
Ska någon personal fortsättningsvis ta hand om det digitaliserade materialet, och arbeta med detta efter att bildfångsten är klar? (Gällande uppdatering o. s.v.).
Har den personal som genomför digitaliseringen fått någon utbildning inför uppgiften?
(I sådana fall, hur var den utformad?).
Har ni valt/funderat på att göra databasen tillgänglig på webben? (Varför/varför inte?).
Hur sparas det digitala materialet? (Och varför har ni valt att spara de digitala bilderna på detta sätt?).
Använder ni er av produktionsteknisk metadata?