Tankfartyg

I Figur 4.2 redovisas de hamnar i Östersjöområdet som i genomsnitt hade flest anlöp av tankfartyg 2007 och 2008 samt 2017 och 2018. Redovisningen gäller för tankfartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Cirklarnas yta motsvarar det genomsnittliga antalet anlöp under respektive period. Cirklarna är röda om antalet anlöp minskat under perioden. Exempelvis är antalet registrerade anlöp med Tankfartyg i Göteborgs hamn mindre under perioden 2017/2018 jämfört med perioden 2007/2008. Majoriteten av anlöpen görs i hamnarna i Skagerack, men många anlöp görs även i Finska viken, hamnarna runt Danmark och Skåne samt Gdynia och Klaipeda. Med enstaka undantag har anlöpen minskat i Skagerack och Kattegatt samt i Gdynia, men ökat i Finska viken. Passagerna in och ut ur Östersjöområdet, via Skagerack och Kielkanalen, har ökat. Det var därmed fler fartyg som körde in i området 2017/2018 jämfört med 2007/2008, men de gjorde färre anlöp när de var inne i området.

Figur 4.2. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med tankfartyg åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

Körda kilometer inom Östersjöområdet har sjunkit under perioden 2007 till 2018, se Figur 4.3. I inledningen av perioden kördes cirka 7 miljoner kilometer med tankfartyg inom området jämfört med knappt 4,5 miljoner kilometer 2018.

Figur 4.3. Körda kilometer i Östersjön med tankfartyg.

Studeras förändringar i anlöp uppdelat på fartyg i olika storleksklasser blir det uppenbart att nedgången i anlöp totalt sett, enligt Figur 4.2, kan kopplas till färre anlöp av tankfartyg i de lägre bruttodräktighetsklasserna, se Figur 4.4. Anlöpen gjorda med tankfartyg i storleksklasserna 10 000 till 60 000 respektive över 60 000 har ökat under perioden. Anlöpen med dessa fartyg är också kopplade till de större oljehamnarna. Tankfartyg som opererar mot merparterna av hamnarna i Östersjöområdet återfinns i klassen 2 000 till 10 000, medan de minsta tankfartygen framförallt rör sig i Skagerack och Kattegatt. Det senare indikerar att det i Skagerack och Kattegatt finns en lokal marknad för transporter av petroleumprodukter mellan olika depåer och tankställen där mindre fartyg är konkurrenskraftiga.

Figur 4.4. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med tankfartyg inom olika storleksklasser åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

0 1 000 000 2 000 000 3 000 000 4 000 000 5 000 000 6 000 000 7 000 000 8 000 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

4.1.2. Bulkfartyg

Bulkfartygen används brett och anlöper flertalet av de svenska hamnarna. Fartygen som i sina

rörelsemönster gör anlöp i svenska hamnar inkluderar också många av de större utländska hamnarna i sina rutter. I många fall har dock antalet anlöp sjunkit mellan åren 2007/2008 och 2017/2018. Särskilt framträdande är nedgången i södra Östersjön. Undantagen bland de hamnar som har flest anlöp är Bergen, Klaipeda och Slite. Även hamnarna i Bottenviken har högre genomsnittligt antal anlöp åren 2017 och 2018 jämfört med åren 2007 och 2008.

Figur 4.5. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med bulkfartyg åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

Trots att antalet anlöp reducerats över den studerade perioden har antalet körda kilometer inom

Östersjöområdet ökat, se Figur 4.6. Antalet körda kilometer har ökat från cirka 6 till knappt 8 miljoner. Möjligen är detta en följd av att anlöpen i Bottenviken ökat, då dessa anlöp genererar relativt långa transporter.

Figur 4.6. Körda kilometer i Östersjön med bulklastfartyg.

0 1 000 000 2 000 000 3 000 000 4 000 000 5 000 000 6 000 000 7 000 000 8 000 000 9 000 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Majoriteten av trafiken sker med fartyg i de mindre storleksklasserna, fartyg med en bruttodräktighet under 10 000, se Figur 4.7. Bland dessa noteras en ökad användningen av fartygen i klassen 2 000 till 10 000 medan anlöpen med fartygen i den minsta klassen, under 2 000, minskat. I de största klasserna har anlöpen, med några få undantag, ökat.

Figur 4.7. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med bulkfartyg inom olika storleksklasser åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

4.1.3. Torrlastfartyg

Torrlastfartygen uppvisar en liknande fördelning av anlöp över hamnar som bulkfartygen, se Figur 4.8. Observera att skalan är annorlunda och att torrlastfartygen gör fler anlöp än bulkfartygen. Även för torrlastfartygen har anlöpen minskat i de flesta hamnarna. Undantagen är även för torrlastfartygen Bergen samt Klaipeda, men till skillnad från bulkfartygen ser vi också ökningar i Riga. Det är inom segmentet torrlastfartyg som mycket av trafiken i Vänern och Mälaren återfinns. Även för dessa hamnar ser vi nedgångar i antalet anlöp.

Figur 4.8. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med torrlastfartyg åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

Studeras körda kilometer inom Östersjöområdet märks en kraftig nedgång i segmentet. Antalet körda kilometer har sjunkit från knappt 10,5 miljoner till drygt 7 miljoner. En svag ökning kan dock noteras under de senaste åren.

Figur 4.9. Körda kilometer i Östersjön med torrlastfartyg

Överlag noteras nedgångar i anlöp i de flesta svenska hamnar i de två minsta storleksklasserna, se Figur 4.10. I klassen 2 000 till 10 000 noteras emellertid ökningar i hamnarna utmed det europeiska fastlandet samt St. Petersburg. I storleksklass 10 000 till 60 000 är utfallet blandat. Det sker färre anlöp i St. Petersburg och Luleå, men ökningar i många av de övriga hamnar som de större fartygen arbetar med. I den allra största klassen görs endast en handfull anlöp per år, vilket gör det vanskligt att dra några slutsatser. 0 2 000 000 4 000 000 6 000 000 8 000 000 10 000 000 12 000 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Figur 4.10. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med torrlastfartyg inom olika storleksklasser åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

4.1.4. Containerfartyg

Containertrafiken är koncentrerad till ett antal hamnar i Kattegatt, Hamnarna kring Kielkanalen samt i Finska viken. Trafiken har minskat något till/från de största containerhamnarna, men har i övrigt ökat i flertalet hamnar, i synnerhet efter den svenska östkusten, i Polen och Baltstaterna samt i Oslofjorden och Norges sydspets.

Figur 4.11. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med containerfartyg åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

Körda kilometer i Östersjöområdet har också ökat något under den studerade perioden. Från år 2010 har dock antalet körda kilometer, med undantag för en nedgång 2014, legat kring 2,5 miljoner.

Figur 4.12. Körda kilometer i Östersjön med containerfartyg.

Studeras utvecklingen av genomsnittligt antal anlöp med containerfartyg mellan åren 2007/2008 och 2017/2018 blir det tydligt att det är i de större klasserna anlöpen ökat. Det framgår också att de största containerfartygen opererar mot ett fåtal hamnar, medan fartygen med en bruttodräktighet mellan minst 10 000 och max 60 000 rör sig inom hela Östersjöområdet. Det görs i princip inga anlöp med små containerfartyg, det vill säga med en bruttodräktighet under 2 000. En stor nedgång i antal anlöp skedde inom bruttodräktighetsklassen 2 000 till 10 000. I denna klass har anlöpen minskat i hela området med undantag av Oslofjorden.

0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Figur 4.13. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med containerfartyg inom olika storleksklasser åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

4.1.5. Roro-fartyg

För trafiken med rorofartyg är det tre hamnar som sticker ut, Göteborg, Trelleborg och Lübeck. Trafiken efter den svenska östkusten har minskat mellan de studerade åren och trafiken till/från Finska viken har i princip försvunnit. Anlöpen i Trelleborg har däremot ökat.

Figur 4.14. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med rorofartyg åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

Körda kilometer med rorofartyg inom Östersjöområdet har sjunkit under perioden. År 2007 kördes ungefär 2,7 miljoner kilometer med rorofartyg. År 2018 kördes totalt cirka 2 miljoner kilometer.

Figur 4.15. Körda kilometer i Östersjön med roro-fartyg.

Majoriteten av anlöpen med rorofartyg sker med fartyg inom bruttodräktighetsklass 10 000 till 60 000, se Figur 4.16. Över tid har antalet anlöp sjunkit i denna klass och även i klassen under. Nedgångar kan noteras i de flesta hamnar. I Trelleborg tycks det ha skett ett skift mot större fartyg och här noteras en ökning av anlöp i klassen 10 000 till 60 000. I Göteborg och Hamburg har anlöpen i klassen 10 000 till 60 000 minskat medan anlöpen i klassen över 60 000 har ökat, vilket också indikerar ett skift mot större fartyg. I den största klassen har anlöpen i Stenungssund ökat.

0 500 000 1 000 000 1 500 000 2 000 000 2 500 000 3 000 000 3 500 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Figur 4.16. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med rorofartyg inom olika storleksklasser åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

4.1.6. Färjor

I segmentet färja har vi fokuserat på ropaxfartyg, det vill säga färjor som utöver passagerare även kan hantera lastbilstransporter. Ur kartorna går det att utläsa vilka linjer som genererar flest antal anlöp och här står sträckan Helsingborg–Helsingör ut med en stor andel av anlöpen som görs med ropaxfartyg. Trafiken har med några få undantag vuxit under den studerade perioden. Trafiken från Ystad har ökat något medan trafiken från Trelleborg har minskat. Trafiken till/från Stockholm och Grisslehamn har också avtagit något.

Figur 4.17. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med ropaxfartyg åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.

Körda kilometer med ropaxfartyg i Östersjöområdet har ökat sedan dippen vid Finanskrisen. Jämfört med 0,7 miljoner kilometer 2010 körde färjorna totalt nästan 1 miljon kilometer i Östersjöområdet 2018.

Figur 4.18. Körda kilometer i Östersjön med ropax-fartyg.

Färjor gör av naturliga skäl många anlöp oavsett storleksklass, vilket framgår av Figur 4.19. Inom Östersjöområdet opererar dock inga färjor med en bruttodräktighet över 60 000. I alla fall inte under studerade år. För färjetrafiken noteras ökningar i anlöp på de flesta linjer i storleksklassen 10 000 till 60 000 medan trafiken med färjor i de mindre klasserna i många fall reducerats under perioden.

0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Figur 4.19. Genomsnittligt antal anlöp per hamn med ropaxfartyg inom olika storleksklasser åren 2007 och 2008 respektive 2017 och 2018 (grön prick indikerar att antalet var större den ena perioden jämfört med den andra och röd att antalet var lägre); anlöp av fartyg som någon gång under åren besökt en svensk hamn. Källa: RAIS; bakgrundskarta från Samgodsmodellen.