Teknologi som social konstruktion

Habermas och Marcuses reflektion över teknologin som en fråga om ideologi, dvs värderingar om nytta, rationalitet, förnuftighet och t.o.m. sanning, leder till ett renodlat sociologiskt synsätt över teknologin. Tek­ nologin utgör ett objekt som konstitueras och insnärjer de sociala relationer som strukturerar samhället, t.ex. arbete-kapital, stat-civilt samhälle osv. Denna aspekt leder osökt vidare till tesen om teknologi som social konstruktion. En tes som hävdats av en rad olika författare, m en som nog har sina mest kända företrädare i den skotska kunskapssociologiska skolan: The strong programme. "In the social constructivist approach, the key point is not that the social is given any special status behind the natural; rather, it

1 Jämför här nationalekonomen Robert Heilbroners uppfattning att teknologisk determinism är en

epokbegrän8ad ideologi som har sin grund i ett gap mellan för hög teknisk utveckling och för låg folklig kontroll av d enna. När detta gap väl är slutet så upphör föreställningen om teknologisk de­ terminism (1967:234), se även Jamison 1989.

is claimed that there is nothing but the social: soci ally cons tructed natura l phenomena, socially constructed social interests, socially constructed artifacts, and so on". Det sociologiska grundantagandet är konfliktuellt "...social groups have differe nt interes ts and resources, they tend to have different views of the proper structure of the artifacts." (Bijker m fl. 1989:109 och Law:111, se även MacKenzie och Wajcman 1985:2-3). Allt tal om teknologisk determinism avvi sas med att den teknolo gi som tycks vara självgenererande i själva verket äger hög "momentum", vilken understöds av företagsledare som vill reducera osäkerhet och ingenjörer som vill höja det tekniska systemets kapacitet (Hughes 1987:79)

Enligt 'konstruktuvisterna' omfattas all typ av teknik och teknisk för­ ändring av sociala konflikter på olika nivåer. Tillexemel kan konflikter för­ ekomma pä en rent materialteknisk nivå, mellan ingenjörer som vill ha en viss hastighet gentemot ingenjörer som vill ha en viss uthållighet på materi­ alet. Det kan då röra sig om konflikter som förorsakas a v att den ena in­ genjörsgruppen lyckas fä igenom att deras aspekt prioriteras före den andra ingenjörsgruppens vid t.ex tekniska experiment eller proto­ typframställning. Detta kan leda till att den första ingenjörsgruppen får ökad status oc h eventuellt ökade ekonomiska anslag eller priviligier för att fortsätta sin verksamhet. Den andra ingenjörsgruppen får då minskad status och riskerar dessutom att misslyckas p.g.a att deras synpunkter inte bejakas

vid tekniska experiment. Konflikterna kan också, enligt

'konstruktuvisterna', vara moraliskt relaterade, som att kvinnor inte har trampcykelns ledstång på samm a ställe som män nen har för att inte väcka anstöt. En konflikt av denna typ kan ta sin utgånspunkt i att marknadsföringsgruppen kräver en teknisk lösning för att kunna sälja cykeln. Det kra vet kan understödjas av en ing enjörsgrupp som håller på att prova ett nytt stålämn e med helt nya konstruktions- och bäregenskaper. Men denna ingenjörsgrupp kan komma i konflikt med de tekniker som sysslar med svetsmaterial och svetsteknik, vilka anser att beprövad svetsteknik inte kan användas vid arbete med det nya stålämnet. För att inte förlora i status och ekonomiska anslag vänder den senare gruppen på problemet genom att hävda att det är löjligt att konstrue ra två cykeltyper p.g.a ett diffust moraliskt problem. (Pinch och Bijker 1987:35. Se även Noble 1984 och Pacey 1983 som argumenterar på samma principiella sätt). Frånvaron av konflikter, eller det som Hughes kallar för "momentum", utgör egentligen en tidsmässigt utsträckt stabilisering och ett förtäckt "bortglömmande" av de problem som all teknik bär med sig. "To close a technological "controversy", one need not solve the problems in the

common sense of the word. The key point is whether the relevant socia l groups SSS the problem s as being solved. In technology, advertising can play an important role in shapin g the meaning that a social group gi ves to an artifact." (Pinch och Bijker 1987:44, se även Noble 1984 som illustrerar denna tes explicit i det konfliktuella valet mellan Numerical-Control syste­ met och Record-playback systemet i amerikansk militärindustri under 1950- talet)

De två teserna, teknologi som social konstruktion och teknologisk de­ terminism kännetecknas bäda av en strävan att förklara tek nisk förändring genom att ange dess drivkrafter. På så sätt berör de två teserna samma ämne, men utifrån olika infallsvinklar. Den infallsvinkel som tesen om teknologi som social konstruktion betona r är den tekniska förändringens implementeringsfas, dvs den fas som gäller innan den nya tekniken blir helt funktionsduglig. Tesen om teknologisk determinism utgår däremot från den helt funktionsdugliga tekniken och betonar en slags genereringsfas, dvs den fas när den nya teknik en sprids ut i samhällssystemet och genererar nya beteenden, värderingar och traditioner. Denna teoretiska skillnad mellan de två tesernas infallsvinklar på implementerings- respektive genereringsfas ska dock inte överbetonas. Den teoretiska skillnaden utgör mer en karaktäristik än en analytisk skillnad eftersom de två teserna förväntas kunna förklara hela förändringsförloppet av ny teknik. Tillexempel kan man som nationalekonomen Robert Heilbroner (1967) argumentera att teknologins implementeringsfas till vissa delar är betingad av en deterministisk struktur: "...the steam-mill follows the hand-mill not by chance but beca use it is the 'next' stage in a technical conqu est of nature that follows one and only one aveneu of advance." (a a:336).z Enligt Heilbroner ger naturförhållandena teknologin en deterministisk struktur och autonomitet gentemot de sociala systemen. Den nya tekni ken blir till vissa delar sammanbunden med en evolutionär kunskapsutveckling och en kumulativ tillväxt av fler tekniska experter (se även Edquist 1977:53 karakteristik över uppfinningsverksamheten odi Basalla 1988:58-59). Detta medför, enligt ekonom-historikern Nathan Rosenberg (1976), att utbudssidan (vad som är möj ligt att frambringa och erb juda på marknaden) blir styrande över efterfirågesidan eftersom någon måste ha insikter och våga ta steget för att visa att innovationen är tilläm pbar och ger en relativt god avkastning i form av högre produktivitet (a a:kap.l5. Se även Edquist

2 Heilbroner har hämtat sitt exempel från frågeMillningen om Marx kunde a naei vara teknologisk

determinisi eller inte p.g.a. dennes uttalande i "Filosofins elände" att mjölkvarnen gav det feodala samhället och ångmaskinen det kapitalistiska.

1977:55-61, Schon 1969:24, Kranzberg och Pursell J r 1967:11 vol.l och Drucker 1967 vol.2). Därefter kommer efterfrågesidan (spridningen av ny teknik) att anpassa och generera innovationen till fler foretag och branscher (Rosenberg 1976:26). Denna spri dning av ny teknik, dvs genereri ngsfasen behöver däremot inte tolkas helt deterministiskt; enligt Rosenberg leder spridning av ny teknik till att teknologin blir i allt mindre utsträckning avhängig autonom expertis och teknisk skicklighet och i allt större utsträckning beroende av sociala faktorer som organisations- och ledningsförmåga, ekono miska strävan den, intress en och maktpositioner (a a: 86). Vi får härigenom en växelverkande process: Teknik för sig (uppfinningar och innovationer) utgör endast neutral materialitet. Men teknik spridd i en social kontext är teknik som omgärdar och avspeglar denna sociala kontexts materiella behov, vilket växelverkar med kultursyn, teknikoptimism, produktivitetssyn osv (Pacey 1983:7).

De två teserna kan alltså på sitt sätt användas till att förklara hela förändringsförloppet hos ny teknik, vilket gör ovanstående teoretiska skillnad relativt svävande. Däremot intar de två teserna en mer distinkt skillnad i sociologisk utgån gspunkt för vad och hur den teknisk a föränd­ ringen ska studeras. Tesen om teknologi som social konstruktion betonar teknik som ett socialt kraftfält i vilket maktrelationer innehar en mycket stor betydelse i konstruktionen av ny teknik. Tesen om teknologisk determinism ser däremot teknik som en au tonom kraft vilket förorsakar förändringar av de sociala strukturernas sammansättning och genererar nya beteenden. I den förra tesen betonas aktörernas inverkan och infly tande på ny teknik, i den senare tesen betonas agenternas reaktioner vid teknisk förändring.

De två teknologi-teserna är som sådana generella och ämnesövergripande utsagor om teknologins drivkra fter och sociala effekter. Och de är som sådana svåra att undgå speciellt för ett ämnesområde som industri­ sociologin. Det industrisociologiska studie t av arbetskraftens motivation, prestationsförmåga, kvalifikationsnivå; och arbetskraftens reaktioner och eventuella inflytande vid teknik- och organisationsförändringar innefattar ställningstaganden som utgår från någondera av de två teknologi-teserna när det gäller synsätt på teknik och teknikens drivkrafter. Jag ska fortsättningvis relatera de två tekno logi-teserna till industr isociologin genom att redovisa de mest kända industrisociologiska skolbildningarnas syn på teknik och sambandet mellan teknik och arbete.