Traditionell industrisociologisk teknologisyn

En av de första och definitivt en av de mest känd a författare som utförd e industrisociologiska studier var amerikanen Fredrick W Taylor. Det kanske kan tyckas som en hädelse att betrakta Taylor som sociolog, men in te desto mindre skrev Taylor om organisatoriska frågeställningar som var sociologiskt relaterade.

2.3.1 Taylor

Enligt Taylor (1913) skulle allt industriellt arbete vägledas av tre led­ ningsprinciper:

1/ Vetenskapligt utarbetade arbetsmetoder i stället för arbetarens indi­ viduella omdöme

2/Varje arbetare skulle omsorgsfullt väljas ut och uppfostras för sin ar­ betsuppgift

3/Företagsledningen skulle utv eckla ett intimt samarbete med arbet aren så att de med gemensamma krafter formade arbetet enligt de arbetsmetoder som utarbetats i stället för att lämna problemlösningen åt varje enskild arbetare (a a:58).

Arbetstidstudierna utfördes av experte r och förvaltades av arbetsle dningen som ensamt utarbetade, via tabeller, tids planer för hur arbetaren skulle nå högsta möjliga effektivitet (a a:21). Målsättningen var att minimera

förbrukningen av arbets kraft, av naturtill gångar, av råvaror, av maskiner, av byggnader, osv. Det vill säga minska input och öka output genom effektivare arbetsmetoder. En målsättning som Taylor trodde skulle leda till hejdlös ekonomisk tillväxt (a a:9).

Taylors sociologiska uppfa ttning om mänsklig motivation och beteende var dock lite väl mekanisk. För Taylor gällde det att degradera, specialisera och flytta ans varet för arbetsuppgiften från arbetaren, eftersom arbetaren i grund och botten var passiv och omotiverad. Företagsledningen hade det totala ansvaret att stimulera honom till arbete. Det social a systemet skulle underordnas det tekniskt-ekonomiska syste met och det skulle framför allt ske på företagsledningens initiativ. Det är ocks å påfallande hur väl Taylors organisationssyn korresponderade och understöddes av den franske gruvdirektören Fayols syn på företagsledningens uppgifter (Emery och Thorsrud 1969:25-26):

1/att förutse och planera

2/ att organisera användningen av teknik, arbetskraft och råvaror 3/ att kommendera, fä de underställda att lyda order

4/ att koordinera, binda samman all aktivitet inom organisationen och 5/ att kontrollera arbetet så att de utfördes enligt skrivna angivelser (Pugh m fl 1986:64). "Fayol was quite clear that each man should have only one boss with no other conflicting lines of command "(a a:66).

2.3.2 Human-Relation

Problemet var dock att Taylors och Fayols mekaniska synsätt utgjord e en misstolkning av den industriella verkligheten. Forskare inom den s.k Human-relationskolan fann att varje industr iell verksamhet bestod av två samverkande system; ett tekniskt och ett socialt system. Undertryckandet av det sociala systemet ledde oundvikligen till organi satoriska problem som i sin tur ledde till ineffektivt arbete, sjunkande produktivitet och misstämningar i företaget. Det sociala system ets reaktioner (bildandet av informella norme r för vad som ansåg s som normal arbetstakt osv) var en misstänksamhetens reaktion från arbetarnas sida mot det tekniska systemet, till vilket det gick åt rätt mycket energi att endera upprätthålla från arbetarnas sida eller bryta ned från företagets sida . Denna energi borde i stället användas så att den kom företaget till godo (Roethlisberger och Dickson 1947). Man fann även att människan stimulerades och motiverades av rent immateriella faktorer, som beröm, bejakande och upplyftande av arbetsinsatser (a a:kap.25). Forskarna inom Human relationsskolan kritiserade Taylor för hans ekonomiska uppdelning av människan som arbetskraft (produktionsfaktor) och människan som arbetare (existentiell psykisk och fysisk varelse). Taylor, liksom ledande industriföreträdare, var enbart intresserad av människan som arbetskraft. Problemet var naturligtvis att männi skan som arbetare påve rkade henne som arbe tskraft (bl.a genom motivationen). Av det skälet kom ock så större industriföretag som IBM, Detroit Edison Company, Cadillac, osv att intresse ra sig och ta häns yn till denna aspekt ur ett rent produktivitetsbefrämjande syfte (Friedmann 1961:55, se även Barbash 1967:72 vol.l).

2.3.3 Socio-teknik

De engelska industrisociologerna Trist och Bamforth (1951) kunde, i deras studie över brittiska kolgruvearbetare, bekräfta riktigheten i Human relationsskolans ansats. Den individuella otillfredställelsen vid teknisk förändring (byte av brytningsmetod och introducerande av tayloristiska metodprinciper) förklarade ensamt den sjunkande produktiviteten i gruvorna (a a:5). Deras slutsats var att det tekniska och det soci ala systemet var så djupt integrerade med varandra, att en förändring av det tekniska systemet ständigt mäste samordnas med en förändring av det sociala systemet (a a:5). Enligt Trist begränsade det tekniska sys temet valet av arbetsorganisation, men att det var möjligt att etable ra olika arbe tsorganisationer inom ramen för samma tekniska system (Emery och Trist 1969:286, Pugh m.fl 1986:85). Det var oc kså denna infallsvinkel som socio-teknikev antog som sitt studieobjekt. I socio-tekniken betraktas det tekniska systemet som en konstant och oberoende faktor gentemot det sociala systemet. Enligt socio- tekniken betingas teknisk förändring av strukturella krafter som tränger sig på och utöva r ett tryck gentemot den enskil de arbetaren. Detta tryck anta s skapa sociala effekter, som kan avläsas på arbetsmoralen i form av konflikter, frustration och annat socialt otyg. Denna utgångspunkt utgjorde också grund för den inriktning mot alienationsstudier som kännetecknar 1960-talets industrissociologi (Touraine 1965, Blauner 1964, Friedmann 1961, Emery och Thorsru d 1969). En inriktning som även kännetecknar Svensk arbets- och industrisociologi under samma tidsperiod (Dahlström m.fl 1966, Bolinder 1966). Gemensamt för dessa studier är att den enskilde arbetaren placeras i centrum (Gunnarsson 1980:72) och det omgivande tekniska systemet betrak tas som en ob eroende variabeluppsättning. Att det var frågan om utfallsstudier av den enskilde arbetarens positiva eller negativa reaktioner på t.ex teknisk förändring råder det ingen tvekan om (Gunnarsson 1980:47-50, Dahlstr öm m.fl 1966:20 ,125, Israel 1958:76-78, för en internationell jämförelse se Touraine 1965).