Temanas relationer

I detta avsnitt ska vi inledningsvis utveckla förståelsen för temana genom att diskutera hur de förhåller sig till varandra, för att därefter beröra hur de förhåller sig till helheten – själva ungdomsverksamheten. Syftet är att i förlängningen kunna dra slutsatser kopplade till undersökningens syfte och frågeställningar.

70 Hein Hedegaard, Helen, Motivation: Motivationsteorier och praktisk tillämpning. Upplaga 1.1 Malmö, Liber, s. 137

6.2.1 Temanas inbördes relationer

Figur 13, (Temanas inbördes relationer)

Som tidigare nämnts i 6.1 ser författarna att temat institutionella värden fungerar på en annan nivå än övriga teman och ger en form av indirekt avkastning i relation till marinens

personalförsörjning. Dess effekter verkar alltså långsiktigt och måste också till stor del

omhändertas över tid och i relation till andra än de som deltar direkt i ungdomsverksamheten. Av dessa skäl intar institutionella värden en särställning och förhåller sig till övriga teman på avstånd – i illustrationen av temanas relationer till varandra och ungdomsverksamheten (figur 13), har vi därför valt att placera temat som en fond.

Övriga teman har gemensamt att de utvecklar individuella förutsättningar kopplade till marinens personalförsörjning hos deltagarna i ungdomsverksamheten. Deras inbördes relationer illustreras och betecknas enligt figur 13 och beskrivs nedan.

A. Målbild – Frivillighet

Målbild och Frivillighet relaterar till varandra när den bild som skapats (helst då med hög kvalitet), samtidigt är attraktiv för deltagaren, samt den miljö och sammanhang som

förknippas med denna är eftersträvansvärd och bidrar till motivation. Frivillighet har på detta sätt också del i Weicks idéer om meningsskapande när den betydelse som deltagarna tillmäter bilden är positivt laddad.

Frivilligheten gynnas av att inom ramen för ungdomsverksamheten omhänderta

respektive skapa tillfredsställelse. Det som sker kopplat till detta tema kommer ohjälpligt att bli föremål för meningsskapande processer vars succesiva slutsatser adderar till bilden av yrket, oberoende av värdering.

B. Frivillighet – Profil

Inom ramen för att motivera deltagarna för att skapa ett dominerande behov så möts profil och frivilligheten. Det behov som identifierats vara dominerande enligt McClelland är prestation. För att kunna utveckla så att prestation blir den dominerande drivkraften hos deltagarna så krävs det att motivationsfaktorerna är väl omhändertagna. Prestationsbehovet växer fram hos individer som får genomföra utmanande situationer där de får möjlighet att ta ansvar.71 Genom att ge deltagarna uppgifter där deras kreativitet gynnas och samtidigt låta dem genomföra uppgifterna utan kontinuerlig övervakning och kontroll kan ge deltagarna en känsla av ansvarstagande. Att först efter uppgiften är genomförd kontrollera resultatet och ge den feedback som erfordras gynnar det bekräftelsebehovet som individer har.72 Om dessa uppgifter genomförs som gruppuppgifter så utvecklas även behovet av gemenskap hos individerna. Att de får lära sig att arbeta i grupp och förstå vikten av att nära relationer kan gynna uppgiftslösandet och att gruppen är viktigare än individen.

C. Profil – Målbild

De delar av verksamheten som utvecklar och prövar de egenskaper som förknippas med efterfrågad profil, kommer i flera fall genom sitt innehåll att samtidigt bidra till en målbild av yrket. Till skillnad mot sambandet A, finns inget krav på att den bild som skapas ska värderas, positivt eller negativt, utan bara att den ska vara rättvisande eller korrekt.

I profilen ingår makt-, prestations- och gemenskapsbehov där den dominerande drivkraften helst ska vara prestation. I den militära kontext som verksamheten genomförs ges många tillfällen för deltagarna att agera och prestera i roller som chef/ansvarig och

underlydande/stödjande gruppen/chefen. Dessa premisser garanterar observationer och händelser som kvalificerar till antydningar i Weicks bemärkelse. Dessa kommer då också att bidra till skapandet av bilder med mening och betydelse för fenomen ingående i yrket.

71 Hein Hedegaard, Helen, Motivation: Motivationsteorier och praktisk tillämpning. Upplaga 1.1 Malmö, Liber, s. 117

6.2.2 Temanas relation till ungdomsverksamheten – mål

Figur 14, Teman som resultat i relation till marinens personalförsörjning

Genom respondenternas utsagor och teorins perspektiv står det klart att

ungdomsverksamheten samtidigt och parallellt, producerar en mängd resultat på individuell, kollektiv och samhällelig bas. Identifierade teman är framtagna med utgångspunkt i vilka av dessa resultat som bidrar direkt och indirekt till marinens personalförsörjning (se figur 14) Om marinens behov ska styra eller påverka utformningen av ungdomsverksamheten ska alltså dessa teman uppfattas som övergripande mål.

Med hänsyn till syftet och de avgränsningar som följer av detta har nuvarande mål för ungdomsverksamheten inte undersökts närmare. Efter översiktlig läsning av dess styrande dokument är det inte heller tydligt vilka behov som lagts till grund för dessa. Det går dock att tänka sig flera intressenter med såväl konkreta behov, t.ex. SVK interna kopplade till aktuella uppgifter, liksom mer övergripande, t.ex. totalförsvarets och politikens ambitioner för

folkförankring, integration och demokratisering.

Att avgöra hur helhetsbilden av mål och behov ska balanseras, vilka som är legitima, förenliga eller motstående, och om något behov ska tillåtas dominera utformningen av ungdomsverksamheten, måste ske genom diskussion mellan berörda parter. Marinens behov uppfattas dock som särskilt legitima mot bakgrund av bl.a. uppdrag och finansiering.

Motsvarande diskussion kan även behövas för en intern rangordning av identifierade teman. Som exempel tas en möjlig konflikt mellan institutionella värden och ambitionen för profil, där de senare kan ge ett urvalstänkande som inte är förenligt med de förras inkluderande ambition. För just detta fall råder nu samsyn bland respondenterna i denna undersökning:

”Nej, det tror jag inte. Dels är det för tidigt när du börjar, för då måste man titta på det redan då. Och dels blir det ett urval så tidigt i SVK det tror jag är olyckligt. Det är precis som du går in och toppar laget i vilken ungdomsverksamhet som helst.”

Författarna uppfattar de genom undersökningen framtagna målen som abstraherade till en övergripande nivå, varmed de kan ses som inkluderande; de kan alltså möta och inkorporera andra, mer specifika mål om t.ex. viss kunskapsnivå i särskilda delar, som då bör kunna inordnas i dessa. Avsikten är alltså inte att dessa mål ska tränga undan nuvarande

målsättningar inom olika ämnen utan hjälpa till att samla gemensamma ansträngningar mot övergripande värden. Det finns på detta sätt ingen uppenbar motsättning mellan t.ex. ett färdighetskrav i optisk signaltjänst och utveckling av förutsättningar för en profil mot yrket. Vi bedömer vidare att målen bör omhändertas i samband med revidering av styrande

dokument samt vid planering och genomförande av kurser, och då finnas med som perspektiv att färga och genomsyra verksamheten. Hur ett sådant omhändertagande skulle kunna ske praktiskt kommer inte att kommenteras vidare. I avsnitt 6.3 ges dock ett exempel på hur målen skulle kunna omhändertas övergripande.