Efter skoldaghemsvistelsen återgick fyra till grundskolan, dock inte tillbaka till hemskolan, de började på annan lämplig grundskola i kommunen. Fem började på Individuella gymnasieprogrammet (IV, vilket innebär att eleven inte uppnått godkänt betyg i något av kärnämnena; matematik, svenska, engelska) och en började på Nationellt gymnasieprogram (NP, vilket innebär att eleven uppnått godkänt betyg i kärnämnena; matematik, svenska och engelska).
Figur 3.5 Inriktningar efter avslutad skoldaghemsvistelse.
För de fyra som återgick till annan grundskolan beskriver samtliga att de upp- levde det som positivt att återvända även om det var nervöst. ”Där (på skoldag- hemmet, vår anm.) kunde man ju inte träffa några tjejer, man fick ju skärpa till sig, man hade ju glömt bort hur de såg ut”. Tre beskriver övergången till annan grundskola utan svårigheter. En beskriver betydelsen att finna rätt skola och vik- ten att få adekvat hjälp i samband med återgång. ”Han (läraren på skoldaghem- met, vår anm.) visade ett stort intresse med att hjälpa en”. Tre av dessa fyra av- slutade grundskolan och fortsatte till Nationellt gymnasieprogram, den fjärde hade anpassad studiegång återstoden av grundskolan.
Efter avslutad skoldaghemsvistelse var det fem som började på IV. En fullföljde inte sina studier men har senare försökt att komplettera på Komvux (Kommunal vuxenutbildning). ”Det tog för lång tid, det räckte med grundskolans nio år.” För en pågår studierna fortfarande. En avbröt sina studier p.g.a. mobbning. ”Jag bör- jade på IV men där hände det samma som på hemskolan så jag hoppade av.” Studierna har återupptagits, och kompletteras i dagsläget på Komvux. Två av eleverna har fortsatt sina studier på NP. ”Jag gick oftast till skolan det blev lite bättre än tidigare, det var lugnare. Skolarbetet var jobbigt men det praktiska gick
Individuellt gymnasieprogram Nationellt gymnasieprogram
5 elever 1 elev
Grundskola 4 elever
bra”. En påbörjade sin gymnasietid på skola vid annan ort, studierna kunde inte fullföljas då skolan lades ner. ”Pratade med en kurator som fixade lärlingsjobb åt mig, att praktisera har gett mig mycket”.
Här återger vi fyra av respondenternas funderingar kring vad de förmodar skulle kunna ha hänt dem om de inte börjat på skoldaghem:
Annars kanske man rent av hade varit kriminell.
Jag vågar inte tänka tanken på vad som skulle ha hänt med mig då. Nej, tacka vet jag skol- daghemmen!
Det var på skoldaghemmet jag började ändra på mig och började fatta att jag inte kan hålla på så här.
Jag tänker att så bra man egentligen hade det. Man hade alltså alla möjligheter i världen att kunna klara sig. De vuxna ställde verkligen upp, de verkligen peppade en.
Sammanfattande analys
De elever som påbörjade sin skoldaghemstid i yngre år, d.v.s. mellan skolår tre till sex, återvände alla utom en till någon lämplig grundskola i kommunen, dock inte till hemskolan. En elev fortsatte till ett annat skoldaghem för äldre elever. Samtliga som återvände avslutade grundskolan, dock en med anpassad studie- gång. Gemensamt för dem alla har varit att det funnits en nyfikenhet och lust till att återgå till ”vanlig” skola. Lusten att vilja vara som alla andra var stor. För de flesta gick det friktionsfritt att accepteras bland övriga elever. Efter avslutad grundskola påbörjade samtliga NP. I dagsläget arbetar fyra och en går sista året på NP.
För de elever som påbörjade sin skoldaghemstid mellan skolår sju till nio fort- satte alla till IV-programmet efter avslutad grundskola. Eleven som förflyttades till skoldaghemmet för äldre elever uppnådde godkänt i kärnämnena och påbör- jade NP. För dessa elever har det inte varit lika gynnsamt. I dagsläget studerar en på NP, tre är arbetslösa och en är föräldraledig. Två av dessa har prövat att återuppta sina studier på Komvux medan en har avbrutit.
7 SYNTES
Vår analys av insamlat material har påvisat ett antal viktiga områden som i en- lighet med vårt syfte, beskriver respondenternas uppfattningar om exkludering och inkludering. Följande faktorer kan ses som särskilt betydelsefulla i sam- manhanget, när elever exkluderas från sin ordinarie klassrumsmiljö till alternativ skolmiljö.
■ Med kommunen som huvudman och den politiska struktur som råder i kom- munen, får skolans organisatoriska sammansättning och ledning genomslags- kraft gällande styrningen och organiserandet av bemötandet av elever i behov av särskilt stöd.
■ Tillsammans med skolpersonal görs utvärderingar och kvalitetsarbete som en kontroll och uppföljning av resurser och kunskaper samt värdegrundsarbete i skolan.
■ De dominerade värderingar som råder i skolan gällande elever i behov av sär- skilt stöd, blir avgörande för hur specialpedagogisk funktion och utformning, kompetens- och handledningsfrågor ska nyttjas.
Sambanden mellan dessa tre nivåer får betydelse i förhållanden till elever i be- hov av särskilt stöd. Vår analys pekar på att skolans organisering av skolans ar- bete består av insatser som främjar elevers delaktighet, skolpersonalens förhåll- ningssätt men även andra former av insatser som fördelar resurser och de åtgär- der för inkludering som skolan har. Organisationen är i sin tur beroende av att rätta sig efter till samhällets normer, lagstiftning och ekonomiska resurser. Vår analys tyder även på att det är miljön, de trygga relationerna och tiden som har gett respondenterna gynnsammare förutsättningar för fortsatt lärande och ut- veckling under skoldaghemsvistelsen.
8 DISKUSSION
Syftet med vårt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gått på skoldaghem har, när det gäller inkludering och exkludering. Vi ville dessutom ta del av f.d. skoldaghemselevers uppfattningar huruvida skoldaghemsperioden möjligtvis bidragit till gynnsammare förutsättningar för utveckling och lärande. Ett underordnat syfte vi hade var att öka vår förståelse om elevers uppfattning om egen skoldaghemsvistelse.