Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 20 augusti 2014 §85 om en ny modell för att fördela resurser till grundskolan.
Enligt beslutet skulle en socioekonomisk omfördelning av den totala grundpengen för undervisning göras med 20 % från höstterminen 2015. Modellen skulle införas stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen 2016. De socioekonomiska faktorerna var föräldrarnas utbildningsbakgrund, migrationsbakgrund, och elevens kön.
Uppföljning
I tabellen nedan redovisas de index som skolorna fick när de socio-ekonomiska faktorerna sattes samman till ett index utifrån elevunderlaget per 2014-03-15.
Skola Index
Bergviksskolan 0,95
Hamnaskolan 1,00
Mo skola 0,94
Norrtullskolan 1,14
Rosenvallskolan 0,92
Sandarne skola 0,98
Stenbergaskolan 1,02
Stentägtskolan/Östra skolan 0,92
Stråtjära skola 0,95
Stugsunds skola 0,96
Söderhamns friskola 0,98
Trönö skola 0,95
Vågbroskolan 0,93
Totalt 1,00
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27 I grundskolans rektorsgrupp beslutade man att införa modellen från 1 januari 2015 istället för vid höstterminens start. Man beslutade också att från den totala undervisningsreseursen om cirka 98 mkr lyfta av kostnad för undervisning i svenska som andraspråk, specialpedagoger samt cafeteriapersonal på högstadieskolorna innan den socioekonomiska omfördelningen genomfördes. Beloppet som lyftes av motsvarade cirka 9 mkr.
Beslutet att lyfta av medel för undervisning i svenska som andraspråk grundades i att det fanns en upparbetad organisation från 2014 då kostnaden för denna undervisning sorterade under verksamhetschefen för skolhälsovård och elevhälsa. Rektorsgruppen såg därför svårigheter i att under pågående läsår inkludera verksamheten i den socioekonomiska omfördelningen. I budgetarbetet 2016 beslutade rektorsgruppen istället att kostnaden för undervisning i svenska som andraspråk skulle omfattas av rektors tilldelning från den socioekonomiska omfördelningen och inte lyftas av innan. Det kunde då konstateras att Norrtullskolan B fick en lägre personalbudget 2016 än 2015 trots att man var vinnare i den socioekonomiska omfördelningen 2016. En slutsats kan vara att Norrtullskolan B blev överkompenserade i budget för undervisning i svenska som andraspråk 2015.
När det gäller avlyftning av budget för specialpedagoger fanns det en fastställd omfattning för den personalgruppen som i sin roll arbetar kommunövergripande utifrån kompetens och behov hos eleverna, inte främst på den skola där man har sin arbetsplats. Därför såg rektorsgruppen fördelar i att lyfta av budget för den gruppen före en omfördelning.
Den skola som fick mest från den socioekonomiska omfördelningen fick cirka 380 000 kronor mer än den skulle fått enligt grundtilldelningen och den skola som fick lämna ifrån sig mest fick cirka 170 000 kronor mindre än den skulle fått enligt grundtilldelningen budgetåret 2015.
I diagrammen nedan redovisas personaltätheten 2015 jämfört med 2014.
På Norrtullskolan ser man en förbättring av personaltätheten främst i årskurs 1-3 där antalet elever per personal sjunkit från 11,1 till 7,7. Det är i de åldersgrupperna rektor inrättat fler grupper och förstärkt med personal.
På Rosenvallskolan kan man konstatera en försämrad personaltäthet.
10,6 10,4 11,1 10,6 13,2 11,0 12,3 12,6 10,2 15,0 10,2 11,39,3 11,1 7,7 12,1 9,1 8,9 12,8 8,3 11,9 11,2 8,1 9,7
02 46 108 1214 16
Antal elever per pedagog årskurs 1-3
2014 2015
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28
I Sveriges kommuners och landstings skrift ”Socioekonomisk resursfördelning till skolor”
beskrivs olika sätt för kommuner att skapa sig en bild av vad den socioekonomiska
resursfördelningen fått för effekt. Kommunen kan dels följa upp skolornas resultat och dels följa upp hur skolorna använt resurserna. Skolorna bör också kunna beskriva om de ser några effekter av de insatser som den socioekonomiska ersättningen gjort möjlig. I skriften beskrivs att det kan finnas svårigheter för rektorerna att redogöra för hur just den socioekonomiska ersättningen använts eftersom den inte är skild från övrig budget på den enskilda skolan.
Det är för tidigt efter införandet av resursfördelningsmodellen för att kunna följa upp effekter på skolornas resultat. De rektorer som har fått mest tilldelning från den socioekonomiska tilldelningen har beskrivit hur de använt pengarna utifrån frågeställningen ”Till vad har de extra pengar som skolan fått använts och vilka effekter kan konstateras?”
13,3 9,8 12,8 9,8 12,8 10,9 11,6 11,2 10,6 9,8 13,7 11,6
Antal elever per pedagog årskurs 4-6
2014 2015
Bergviksskolan Norrtullskolan Stenbergskolan Vågbroskolan Kommunen
Antal elever per pedagog årskurs 7-9
2014 2015
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29 Norrtullskolan fick mest tilldelning från den socioekonomiska omfördelningen. I årskurserna 1-6 på skolan har den extra tilldelningen använts till att inrätta fler klasser och därmed mindre grupper. Rektor har också tillsatt extra resurspersonal i de lägre årskurserna där man har flest språk i grupperna. Skolans rektor uttrycker att detta har lett till ökad studiero och att barnen upplever att det blivit en tryggare miljö på skolan med fler vuxna. Detta styrks av resultatet från genomförd trivsel- och kränkningsenkät där andelen elever som uttrycker att de känner sig trygga i skolan har ökat till 97 % läsåret 2015/2016 jämfört med 94 % läsåret 2014/2015.
Utöver resursförstärkning har en satsning på läsning genomförts på Norrtullskolan B, varefter man gjort tester som visar på en ökad läshastighet bland eleverna. Rektor upplever att den extra tilldelningen har gynnat alla barn på skolan.
I årskurserna 7-9 på Norrtullskolan har en satsning på matematik-undervisningen genomförts i form av utökning med en behörig matematiklärare på skolan. Syfte var att öka
måluppfyllelsen i matematik genom extra stöd till elever i behov av stöd i ämnet, enskilt eller i grupp. Denna insats i kombination med Mattelyftet har lyft ämnet matematik och gett marginellt bättre resultat i matematik.
På Stenbergaskolan har den extra tilldelningen använts till kompetensutveckling samt viss förstärkning i klasserna i form av dubbelbemanning av pedagogisk personal i till exempel SO, engelska och matematik i årskurserna 4-9. Skolan har därutöver köpt in projektorer till
klassrummen för att kunna arbeta med bild och film som stöttning i undervisningen, detta har upplevts viktigt då skolan har många nyanlända i klassrummen. Rektor upplever att flera barn lyckats bättre än förväntat, mycket tack vare dubbelbemanningen i klassrummen.
Bergviksskolan fick cirka 100 000 kronor mindre i budget efter den socioekonomiska omfördelningen. Skolans rektor uttrycker att hon har svårt att se några direkta effekter av detta då skolan under samma år tog emot ett stort antal nyanlända som genererade cirka 650 000 kronor i intäkt varför inga direkta anpassningar har behövts göras på skolan som en följd av den socioekonomiska omfördelningen.
Rosenvallskolan fick budgetåret 2015 lämna ifrån sig i storleksordningen
80 000 kronor i den socioekonomiska omfördelningen. Rektor uttrycker att hon inte märker av någon kvalitetsmässig försämring på grund av detta och att summan utslagen på ett helt år inte haft någon större påverkan på skolans verksamhet.