Nämnd
Sammanträdesdatum
Plats och tid
Barn- och utbildningsnämnden 2016-05-18
Vågbro Värdshus, Vågbro, 10:30 - 13:00 Öppet sammanträde för allmänheten Utses att justera Erik Sköld
Justeringens plats och tid
Förvaltningshuset, 2016-05-23, kl 12:00
Paragrafer 47-51, 53-57
Underskrifter _____________________
Benny Gustafsson, ordförande
_____________________
Ing Marie Sundling, sekreterare
________________________
Erik Sköld, justerare
--- ANSLAG/BEVIS
Paragrafnummer
Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 47-51, 53-57
Nämnd/Styrelse Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum 2016-05-18
Tid för anslag 2016-05-25 - - 2016-06-16 Förvaringsplats
för protokollet
Barn- och utbildningsnämndens förvaltningskontor Förvaltningshuset, Söderhamn
Underskrift ______________________
Yvonne Sundin
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 2 Beslutande
Närvaro § § §
Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Alexandra Gard (S)
Gun Källgren (S) x
Johannes Tyve (S) x
Erik Sköld (S) x
Jan-Eric Berger (C) x
Isabelle Wåhlander (SD)
Jonas Lindberg (M) x
Teresa Vanova Benke (L) x Benny Gustafsson (V), ordförande x
Claes B Jacobson (MP) x
Ulla Lorendahl (SD) Ersättare
Närvaro § § §
Tjg Ej tjg JA NEJ JA NEJ JA NEJ Susanne Klevbert (S)
Ersättare för Alexandra Gard (S)
x Hannes Vainionpää (S)
Ann-Christine Nilsson S)
Henrik Viberg (S) x
Martina Eriksson (C) Kent Persson (SD)
Maria Leander (M) x
Maria Hansson Nielsen (KD)
Ersättare för Isabelle Wåhlander (SD)
x Carina Toner Jansson (V)
Elin Vestling (MP) Christer Ödmann (SD)
Ersättare för Ulla Lorendahl (SD)
x
Övriga närvarande
Pernilla Lund, tillförordnad förvaltningschef
Ing Marie Sundling, utredningssekreterare, sekreterare Pernilla Bjelke, ekonom, § 47
Markus Thorsteinsen, kvalitetscontroller, §§ 48-49 Maria Eriksson, internservice, § 50
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 3
Innehållsförteckning
Närvaroförteckning ... 2
Innehållsförteckning ... 3
§ 47 Ekonomisk rapport ... 4
§ 48 Systematiskt kvalitetsarbete - rapport över arbete mot diskriminering och kränkande behandling ... 7
§ 49 Mätmetoder och indikatorer inom beslutade fokusområden i nämndens mål- och resursplan 2016 ... 21
§ 50 Uppföljning av resursfördelningsmodell för grundskolan ... 26
§ 51 Begäran om att ta del av extra statsbidrag för integration ... 30
§ 53 Yttrande över medborgarförslag om landsbygden och skolorna ... 35
§ 54 Anmälan av delegationsbeslut ... 39
§ 55 Anmälan av inkomna skrivelser och protokollsutdrag m m ... 40
§ 56 Ändring av beslutsattestanter 2016 ... 42
§ 57 Muntliga rapporter ... 44
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 4
Ekonomisk rapport Beslut
Barn- och utbildningsnämnden tar emot rapporten och lägger den till handlingarna.
Ärendet
Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska uppföljningsrapport till och med april 2016 visar ett plus på ca 120 000 kronor. Prognostiserat resultat för 2016 beräknas hamna på plus minus 0 kr.
Beslutsunderlag
Månadsrapport daterad 2016-05-12.
Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande
Verksamhet Utfall period Ack periodbudget Ack utfall period Ack avvikelse Årsbudget Prognos Jan-dec
00 Kommunledning och revision 164 0 16 16 0 0
45 Gymnasiesärskola -60 -220 -272 -52 -550 -150
47 Kulturskola -911 -3 130 -3 391 -261 -8 871
60 Administration -1 735 -6 611 -6 319 292 -12 549 500
62 Förskola -10 499 -42 798 -42 136 661 -123 965 0
63 Grundsärskola -1 141 -4 178 -4 329 -151 -11 133 -700
64 Grundskola -18 894 -70 815 -71 907 -1 092 -192 263 600
65 Gymnasieskola -303 -1 100 -1 138 -38 -3 300 0
68 Fritidshem -2 341 -10 130 -10 036 94 -29 283 -500
69 Förskoleklass -986 -3 776 -3 128 648 -10 582 250
Summa BUN -36 706 -142 757 -142 640 117 -392 496 0
Alla belopp i tkr
Verksamhet
Decem ber Novem ber Oktober Septem ber Augusti Maj April Mars Februari 00 Kommunledning och revision
45 Gymnasiesärskola -150 -150
47 Kulturskola
60 Administration 500 150
62 Förskola 0
63 Grundsärskola -700 -500 -500
64 Grundskola 600 1 300 1 300
65 Gymnasieskola 0
68 Fritidshem -500
69 Förskoleklass 250
Summa BUN 0 800 800
Alla belopp i tkr
Prognosticerad årsavvikelse
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 5 Gymnasiesärskola
I verksamheten gymnasiesärskola är det en negativ avvikelse som beror på högre
skolskjutskostnader än budgeterat till följd av fler elever. Avvikelsen beräknas öka under året.
Kulturskola
I verksamheten kulturskola är det en negativ avvikelse som beror på något för hög bemanning samt periodiseringseffekter då kostnader har uppstått tidigare än beräknat. Utfallet beräknas följa budget på helår.
Administration
I verksamheten administration är det en positiv avvikelse som beror på nedsättning i tjänst för medarbetare på förvaltningskontoret samt vakanser inom internservice. Under april månad är det 1,5 tjänst inom internservice som är vakant vilket påverkar utfallet. Vakanserna är tillsatta och tidvis kommer det vara dubbel bemanning när nya medarbetare introduceras. På helår beräknas verksamheten ha en positiv avvikelse till följd av något färre som går
rektorsutbildningen än budgeterat, något lägre IT-kostnader samt delvis oanvänd BUN- buffert.
Förskola
I verksamheten förskola är det en positiv avvikelse som beror på högre ersättning för allmän förskola för asylbarn än budgeterat. Förskolecheferna har inte kunnat rekrytera i samma takt som intäkterna ökat men de anser att de har en plan för att använda det mesta av pengarna.
Överskottet vägs upp av att det är ett stor efterfrågan på extra resurser till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och dubbla kostnader för verksamhetssystem.
Utöver det är det ett underskott i den interna resursfördelningen, det vill säga ersättningen som går ut till förskolorna per inskrivet barn. Det är fler barn än budgeterat på grund av att vi inte får ersättning i demografijusteringen för asylbarn. Det är även ett underskott i
föräldraintäkter vilket troligtvis kommer innebära ett underskott på helår men som kommer att vägas upp av en felbudgetering av lokaler som lagts som buffert.
Grundsärskola
I verksamheten grundsärskola är det en negativ budgetavvikelse på grund av fler elever än budgeterat. Detta underskott kommer att ackumuleras under året då behovet kommer vara fortsatt stort. Det har sedan sist tillkommit en elev som det kommer utgå tilläggsbelopp för vilket är orsaken till en försämrad årsprognos.
Grundskola
Skolskjutskostnaderna är högre än budgeterat och kommer fortsätta generera ett underskott under året. Det är även en negativ avvikelse på IT-kostnader som håller på att utredas.
Elevantalet är högre än budgeterat vilket även det medför ett underskott men som bör kompenseras vid demografijusteringar under året. På helår beräknas verksamheten ha ett överskott då flera budgetposter planeras växlas mot det extra statsbidrag som nämnden fått för nyanlända barn, dock inte så stort som var beräknat från början.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 6 Gymnasieskola
Verksamheten gymnasieskola följer budget.
Fritidshem
Den positiva avvikelsen i verksamheten fritidshem beror på en felfördelning av IT-kostnader mellan verksamheter. Det borde vara en negativ avvikelse vilket beror på högre lönekostnader än budgeterat på grund av resurskrävande elever från grundsärskolan, ett underskott på
föräldraintäkter och dubbla kostnader för verksamhetssystem.
Förskoleklass
Avvikelsen i verksamheten förskoleklass beror på högre intäkter för asylelever samt en felfördelning av IT-kostnader mellan verksamheter. På helår beräknas en positiv avvikelse till följd av asylintäkterna.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 7
Systematiskt kvalitetsarbete - rapport över arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Beslut
Barn- och utbildningsnämnden tar emot rapporten och lägger den till handlingarna.
Vidare beslutar nämnden att på junisammanträdet bjuda in Stenbergaskolans, Stentägtskolans och Östra skolans rektorer för att få en redovisning över hur skolan jobbar mot diskriminering och kränkningar.
Ärendet
Enligt årshjulet i det systematiska kvalitetsarbetet görs en rapport om hur arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genomförts under läsåret.
Tidigare beslut
Ärendet behandlas årligen under maj enligt årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet.
Bakgrund och syfte
Rapporten är en del i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete som krävs enligt skollagen.
Den redovisar delar av den enkät gällande trivsel och kränkande behandling som besvarats av elever från förskoleklass till årkurs 9 i grundskolan. Enkätmaterialet är bl a underlag för kommande arbete för att ta fram planer mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2016/2017. Dessutom finns statistik över antalet rapporterade kränkningar under innevarande läsår och kontroll av att det finns upprättade planer för diskriminering och kränkande behandling i förskolor och skolor för läsåret 2015/2016.
Beslutsunderlag
Rapport daterad 2016-04-27.
Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande
Planer mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2015/2016 Förskolan
14 av kommunens 15 förskolor har haft aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling under hela läsåret 2015/2016. Vilket jämföras mot förra året då 11 förskolor hade aktuella likabehandlingsplaner.
Alla utom en förskola har nu gällande planer som är upprättade utifrån den mall som
beslutats. Den mall som beslutats att använda är den mall som diskrimineringsombudsmannen tagit fram.
Vid förra årets mätning och tillsammans med skolinspektionens besökt väcktes frågan kring om likabehandlingsmallen följer skollagen något förvaltningen fick i uppdrag att undersöka.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 8 Det kan konstateras att mallen följer skollagen med ett förtydligande kring att det är centralt att beskriva sin uppföljning utifrån vad som genomförts från föregående års
likabehandlingsplan. Något som inte gjorts ändamålsenligt och var det som låg till grund för Skolinspektionens nedslag. I de aktuella planerna kan en förbättring ses i detta arbete på flertalet av förskolorna men där det fortfarande finns behov att utveckla detta ytterligare.
Förteckning över kommunens förskolor och notering om aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling finns
Enhet Ht 2015 Vt 2016
Bergviks förskola ja ja
Kilsmyra förskola ja ja
Klossdammens förskola ja ja
Kungsgårdens förskola ja ja
Lillbergets förskola ja ja
Ljusne förskola ja ja
Mo förskola ja ja
Nymåla förskola ja ja
Rosenvalls förskola ja ja
Sandarne förskola ja ja
Stentägtens förskola ja ja
Stråtjära förskola ja ja
Trönö förskola ja ja
Utterns förskola ja ja
Vågbro förskola nej ja
Grundskolan
11 av kommunens 13 grundskolor har aktuella planer mot diskriminering och kränkande behandling under hela läsåret 2015/2016. Något som kan jämföras mot förra året då samtliga skolor hade aktuella likabehandlingsplaner.
Beslut har fattats att kommunens samtliga skolor ska använda DO:s mall för likabehandling.
Samtliga skolor utom Stenberga grundsärskola använder mallen.
Utifrån tidigare kritik av skolinspektionen där likabehandlingsplanernas brister avseende utvärdering av förra årets likabehandlingsplan och dess analys, kan det i årets
likabehandlingsplaner ses en viss förbättring men att det fortfarande finns brister inom detta område. Skolinspektionens påpekande om att likabehandlingsplanerna är för generella och inte anknyta till verksamheten i den utsträckning som sig bör står sig fortfarande.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 9 Förteckning över kommunens skolor och notering om aktuell plan mot diskriminering och kränkande behandling finns
Enhet Ht 2015 Vt 2016
Bergviksskolan ja ja
Mo skola ja ja
Norrtullskolan ja ja
Rosenvallskolan ja ja
Sandarne skola ja ja
Stenbergaskolan nej nej
Stenbergaskolan, grundsär ja ja
Stentägtskolan ja ja
Stråtjära skola ja ja
Stugsunds skola ja ja
Trönö skola ja ja
Vågbroskolan nej nej
Östra skolan ja ja
En av aktiviteterna i nämndens verksamhetsplan är att varje skola årligen i sin lika
behandlingsplan ska beskriva, förutom hur man hanterar kränkningar och mobbing mellan barn, även beskriva hur man hanterar kräkningar mellan vuxna och barn/ungdomar.
För att en plan mot diskriminering och kränkande behandling ska uppfylla skollagens krav ska den bl a innehålla åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Flertalet av kommunens skolor har fått föreläggande om att planen inte uppfyller skollagens krav och då är det bl a denna beskrivning som saknas. I nämndens
verksamhetsplan finns en aktivitet där varje rektor årligen ska redovisa hur arbetet med likabehandling bedrivs.
I tabellen nedan visas några exempel på åtgärder som bedrivs under året.
Skola Område Åtgärd
Sandarne skola
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
-Vi roterar kontinuerligt på gården när vi är utomhus med eleverna. -Personalen fortsätter diskussionen om kränkningar och
diskriminering på arbetsplatsträffar.
- Skolans språkbruk tas upp vid klass- och elevråd varje månad.
-Personal meddelar vårdnadshavare om ovårdat språk förekommit i skolan.
- Samtal om användningen av vårdat språk förs kontinuerligt-.
- Vi arbetar med språkutveckling i alla ämnen för att utveckla elevernas ordförråd och begrepp.
- Personal informerar vårdnadshavare om
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 10 Mo skola Funktionsnedsättning Alla elever ska kunna delta i alla aktiviteter. Vi
gör anpassningar vid fysiska/psykiska funktionsnedsättningar t.ex. datorer, mat, tekniska hjälpmedel,
utbildning/kompetensutveckling och litteratur.
Norrtullskolan Kränkande behandling som har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning.
Vi främjar likabehandling oavsett kön,
könsidentitet eller sexuell läggning genom att vi diskuterar jämställdhetsfrågor i under-
visningen. Vi diskuterar frågor kring sexualitet, könsidentitet samt sexuell läggning i
undervisningen och anpassar litteratur efter olika familjekonstellationer.
Tillsammans med våra elever diskuterar och analyserar VI fördomar och andra stereotypa fördomar som kan förekomma.
Trönö skola Kön Fritidshem: Arbetar med övningar som gynnar jämställdhet. Uppdrag för att prova på nya saker. Litteratur genusinventeras och nya köps in v.b. Rektor fortsätter kartläggning av jämställdhet på fritidshemmet.
1-3 Kartläggning av talutrymme: En pedagog observerar vid flera tillfällen hur talutrymmet ser ut bland eleverna. Använder olika metoder t ex ”spatlar” för att fördela talutrymmet.
(”Spatlar” är en burk med spatlar som det står en elevs namn på. Alla elever finns med.
Läraren ser inte vilket namn som dras.
Möjligheten finns att säga pass om man inte vill svara.)
4-6 För att alla elever ska få lika mycket samtalstid i klassrummet och samma utrymme för att kunna visa sina kunskaper används olika metoder t ex: Namn lottas, Elever skriver på whiteboardtavlor så alla får svara
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 11 Anmälan av kränkningar under läsåret 2015/2016
Under innevarande läsår fram t o m 1 april har 38 anmälningar om kränkningar inkommit till huvudmannen. Under förra läsåret anmäldes 25 kränkningar till huvudmannen.
Anmälan om kränkningar fördelar sig mellan skolor enligt följande:
Enhet Läsåret 2012/13
Läsåret 2013/14 (t o m 1 april)
Läsåret 2014/15 (t o m 1 april)
Läsåret 2015/16 (t o m 1 april)
Bergviksskolan 13 12 6 4
Mo skola 1 0 5 1
Norrtullskolan 5 6 7 7
Rosenvallskolan 1 0 0 1
Sandarne skola 0 1 1 3
Stenbergaskolan 0 1 0 0
Stentägtskolan 0 2 0 2
Stråtjära skola 0 1 1 0
Stugsunds skola 1 2 0 7
Trönö skola 2 5 0 6
Vågbroskolan 0 2 5 6
Summa 24 33 25 38
Kan noteras att Östra skolan inte har några inrapporterade kränkningar.
Resultat från enkät om trivsel och kränkningar
Syfte och tillvägagångssätt
Enkäten som handlar om trivsel och kränkningar är årligt återkommande och avser att synliggöra kränkningar och trakasserier samt hur elevernas trivsel är på skolan och vara ett underlag för kommande arbete att motverka diskrimineringar och kränkande behandling samt att främja trivseln på skolan. Den syftar också till att följa upp barn- och utbildningsnämndens mål om att andelen elever från förskoleklass till och med åk 9 som upplever sig utsatta för kränkning under den senaste 12-månadersperioden ska minska.
Då Staffangymnasiet from ht 2015 ingår i Hälsinglands utbildningsförbund ingår deras uppgifter ej i rapporten, som varit fallet tidigare år.
Enkäten för förskoleklass och grundskolan fanns tillgänglig att besvara under perioden 23 februari till 22 mars 2016. Enkäten skickades ut till rektorerna där varje skola får en unik länk för att besvara enkäten. Eleverna i förskoleklass till årskurs 2 fick muntligen besvara frågorna med en lärare som samtidigt fick förklara innebörden i begreppet kränkning och som fick hjälpa till med att fylla i enkäten.
I rapporten redovisas ett urval av de frågor som ställs i enkäten. Rapporten delas upp i en del där frågorna kring trivsel lyfts och en del där frågorna kring kränkningar berörs.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 12 Svarsfrekvens
Totalt besvarade 1 795 elever (907 pojkar och 888 flickor) enkäten för förskoleklass till årskurs 9. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 66 %. Svarsfrekvensen för 2015 var 69 %.
Svarsfrekvensen varierar mellan skolorna där de som har högst svarsfrekvens är Östra skolan (87 %) och de som har lägst svarsfrekvens är Stråtjära skola (43 %).
I grafen nedan ges en bild av hur svarsfrekvensen ser ut per årskurs.
Fördelningen över årskurserna varierar där framförallt förskoleklass utmärker sig med endast 28 % svarande.
Trivsel
I den del som avser trivsel får eleverna att antal påståenden där de för ange om det stämmer helt och håller, stämmer ganska bra, stämmer ganska dåligt och stämmer inte alls.
28%
67%
75%
67%
79%
85%
75%
63% 63%
59%
66%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Svarsfrekvens per årkurs
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 13 En central fråga i enkäten är elevens upplevda trivsel i skolan. Ca 95 % av eleverna i
förskoleklass till årskurs 9 uppger att de trivs mycket eller ganska bra i skolan (95 % 2015, 90
% 2014).
Fördelat mellan skolorna så varierar svaret mellan 89 % och 100 % där Stenberga har det lägsta värdet och Stentägten har det högsta värdet. Vid förra årets mätning låg den lägsta andel på 82 % och det högsta på 100 % och året dessförinnan låg andelarna på 75 % och 100
%. En utveckling som tyder på att variationen mellan skolorna minskar samtidigt som elevernas trivsel ökar.
Vid en granskning av hur det ser ut mellan stadierna kan vi konstatera att det är större andel elever i F-3 (98 %) som trivs mycket eller ganska bra gentemot åk 7-9 (94 %). Åk 4-6 ligger mitt emellan med ca 96 %. Skillnaderna är marginella mellan stadierna men visar ändå på ett mönster och i samtal med elever rörande vad detta kan bero på återkommer svar såsom ökade krav från skolan men även problematiken kring att växa upp kopplat till puberteten.
Eleverna får även frågor som påverkar deras lärande på olika sätt. Under året har ett arbete med litteraturstudier genomförts med både rektorer och lärare där litteratur av skolforskaren James Nottingham bearbetats. En litteraturstudie som även inkluderade en föreläsning av James Nottingham som berör vikten av lärarnas förväntningar på eleverna och att bedriva en utmanande undervisning.
Utifrån grafen (där andelen elever som angett stämmer helt och håller samt stämmer ganska bra ingår) nedan kan vi se att lärarnas förväntningar är höga men där skolarbetet gör mig så nyfiken att jag vill lära mig mer inte kommer upp i samma höga andel.
54%
41%
5% 1%
62%
34%
3% 1%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
Stämmer helt och hållet
Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt
Stämmer inte alls
Trivs du i skolan?
Flicka Pojke
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 14 Bör noteras att axeln är bruten och börjar på 76 %.
I en öppen fråga har eleverna i förskoleklass till årskurs 9 fått besvara vad de tycker är bra med sin skola. Nedanstående punkter är ett axplock ur svaren och ger en samlad bild över vad eleverna tycker är bra med sin skola.
Att man kan få nya kompisar. Att man lär sig mycket mer än man har fått lärt sig på förskolan.
Det är en stor skolgård. Boden där man lånar saker är bra. Man kan spela fotboll och innebandy. Bra lärare. Det finns många bra saker. Vi får leda gympan själva ibland. Vi är alltså lärare då. Vi ska bygga ut skolan.
Stor skolgård. Gräsplan till fotbollen. Många barn att leka med. Roligt på fritids.
Alla är snälla mot varandra. Alla fröknar är snälla. Jag har mycket kompisar.
sköna polare och vissa bra lärare
Det som är bra med min skola är att vi har bra sammanhållning i klasserna.
att den är ganska liten men nu har det kommit så mycket nya så nu är det för trångt
det är bra arbetsro och det finns bra lärare.
Bra för lärarna gör ett bra jobb med att försöka lära oss allt vi behöver kunna.
lärarna, kompisarna och skolundervisningen.
det finns många platser att vara på och många snälla kompisar.
Jag gillar matte. Göra olika grejor, pyssel. Vara ute. Äta god mat.
min skola är bra för att den har en stor skolgård som går åt till mycket andvändning ämnena i skolan som t.ex. bild andvänder vi inte bara papper och ritar på vi andvänder naturen också min skola är bäst och jag tänker aldrig sluta eller flytta från XX min skola borde utses till Sveriges bästa skola
jag har fått mer vänner i den här skolan en vad jag hade i förra skolan jag gick på. lärarna är väldigt duktiga på vad dom gör och förstår eleverna mycket bra.
Maten och att det är ganska små klasser
83%
91%
87%
96%
88%
95%
76%
78%
80%
82%
84%
86%
88%
90%
92%
94%
96%
98%
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att
lära mig mer
Lärarna i min skola tar hänsyn
till elevernas åsikter
Jag vet vad jag ska kunna för att
nå målen i de olika ämnena
Lärarna i min skola hjälper mig
i skolarbetet om jag behöver det
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla ämnen
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 15
Att det finns lärare som kan det som de ska lära ut.
att det är mycket frihet
Allt utom matsalen den är fortfarande stökig o mat på stolarna osv..
Kränkningar
20 % (24 % av flickorna och 15 % av pojkarna) av eleverna i förskoleklass till årskurs 9 har under de senaste 12 månaderna känt sig kränkt eller trakasserad. Vilket är en ökning gentemot förra året då 18 % av eleverna känt sig kränkt eller trakasserade. Skillnaden mellan könen väcker funderingar då vi vid förra årets mätning kunde se en skillnad mellan könen på ca 1%- enhet, gentemot årets mätning där skillnaden ligger på ca 9%-enheter. Årets mätning visar således på att flickor har blivit kränkt eller trakasserad i högre utsträckning än pojkar under den gånga 12 månaders period.
Fördelat per stadie så svarar 24 % av eleverna i förskoleklass - åk 3, 16 % av eleverna i åk 4-6 och 20 % av eleverna i åk 7-9 att de upplevt sig kränkt eller trakasserade de senaste 12
månaderna.
24%
76%
15%
85%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Ja Nej
Har du under de senaste 12 månaderna känt dig kränkt eller trakasserad?
Flicka Pojke
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 16 De elever som svarat JA på frågan om de blivit kränkt eller trakasserad under de senaste 12 månaderna har sedan fått svara på ytterligare frågor om hur, när och av vem de känt sig kränkta av. I grafen ovan kan vi se dessa frågor och hur eleverna svarat. En elev som känt sig kränkt eller trakasserad kan i efterföljande frågor ange ett eller fler av alternativen.
Årets resultat kan jämföras mot 2015 års uppgifter där 18% av eleverna upplever sig ha blivit kränkt eller trakasserad, 10% svarade att de blivit utfrusna, 13% att de blivit kränkta på skoltid, 5% att de blivit kränkta på fritiden och 2% att de blivit kränkt av en vuxen på skolan.
Totala andelen elever som svarat att de blivit kränkt eller trakasserad har således ökat från 18
% till 20 %.
Förutom att den totala andelen elever som upplever sig kränkta har ökar gentemot 2015 års mätning är det särskilt oroande att andelen elever som blivit kränkta av en vuxen också ökar.
Det är 352 elever som svarat att det blivit kränkt eller trakasserad och det är 47 elever som svarat att de blivit kränkta av en vuxen.
20%
10%
14%
5%
3%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
Andel kränk eller trakasserad
Andelen utfrusen Andel kränkt skoltid Andel kränkt fritid Andel kränkt av vuxen
Andel elever som känt sig kränkt och på vilket sätt
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 17 För att få en bättre bild av vilka dessa 47 elever är kan de delas upp på olika sätt för att se om eventuella mönster kan urskiljas. Av de 47 eleverna som svarat att de blivit kränkta av en vuxen är 23 flickor och 24 pojkar. Det är således inte någon större skillnad mellan könen av de som svarat Ja på frågan om de blivit kränkt av en vuxen.
Är det då några skillnader mellan årskurserna?
Fördelningen mellan stadierna är uppdelat enligt nedan, där det verkar finns en korrelation mellan ålder och om en elev har blivit kränkta av en vuxen. En korrelation som kvarstår oavsett kön.
Förskoleklass - åk 3 Åk 4 - 6 Åk 7 - 9 Totalt
Alla 9 15 23 47
Pojkar 5 7 12 24
Flickor 4 8 11 23
Hur ser det då ut på resp skola? Tabellen nedan anger andelen elever per skola som blivit kränk eller trakasserad under det senaste året och hur det skett. Andelen elever som blivit kränkta eller trakasserade är högst på Stenberga skolan med ca 26% och lägst är
Bergviksskolan, Stråtjäraskolan och Mo skola som alla ligger på ca 11% (med undantaget särskolan som har 0%).
Andelen elever som upplevt sig kränkt av en vuxen är störst på Trönöskola (4 st), Norrtullskolan (17 st), Vågbroskolan (13 st) och Stugsundsskolan (3 st).
23/888
193/888
24/907
112/907
0%
5%
10%
15%
20%
25%
Ja Nej
Har någon vuxen på din skola trakasserat eller kränkt dig under de senaste 12 månaderna?
Flicka Pojke
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 18 Skola Andel kränkta
eller
trakasserade
Andel utfrusna
Andel kränkta under skoltid
Andel kränkta på fritiden
Andel kränkta av vuxen
Bergvik 11 % 6 % 8 % 2 % 2 %
Mo 11 % 5 % 7 % 0 % 0 %
Norrtull 23 % 10 % 17 % 6 % 4 %
Rosenvall 19 % 13 % 13 % 5 % 2 %
Sandarne 20 % 10 % 15 % 3 % 2 %
Stenberga 26 % 15 % 15 % 11% 1 %
Stentägten 23 % 8 % 21 % 3 % 0 %
Stråtjära 11 % 5 % 5 % 5 % 0 %
Stugsund 19 % 9 % 15 % 8 % 4 %
Särskola 0 % 0 % 0 % 0 % 0 %
Trönö 24 % 14 % 16 % 4 % 5 %
Vågbro 18 % 9 % 13 % 5 % 4 %
Östra 14 % 9 % 7 % 3 % 1 %
Kommunen 20 % 10 % 14 % 5 % 3 %
I den avslutande delen av enkäten får eleverna besvara en fråga om de sett någon annan elev i sin klass som dom anser blivit kränkt eller trakasserad och samt vem de berättat det för.
I genomsnitt uppger 22 % (20 % 2015) av eleverna i förskoleklass till åk 9 att de sett någon annan elev i sin klass som de anser blivit kränkt eller trakasserad under de senaste 12
månaderna. Frågorna avser ge en bild av hur eleverna upplever att kränkningar äger rum i sin närhet samt hur de agerar när de sker.
24%
76%
20%
80%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Ja Nej
Har du sett någon annan elev i din klass som du anser blivit trakasserad eller kränkt under de senaste 12 månaderna?
Flicka Pojke
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 19 Av de 1795 som besvarat enkäten angav även 859 elever vem/vilka de pratar med om de ser att någon kränks eller trakasseras. 269 elever (31 %) besvarade frågan med att de bl. a.
pratade med en lärare.
Reflektion över resultaten
Då trivsel och kränkningsenkäten görs varje år och är en del i det systematiska kvalitetsarbetet ska den ses som ett underlag i det fortsatta arbetet med att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Ett underlag som går att brytas ned till en rad olika nivåer såsom kön, årskurs, delfrågor m.m. Något som efterfrågas av rektorer för att möjliggöra en djupare analys av just sin verksamhet och se möjliga förbättringsåtgärder.
Resultaten av andelen elever som trivs bra eller mycket bra i skolan ligger på en hög nivå (95 %) och där skillnaderna mellan skolorna minskar samtidigt som elevernas trivsel ökar. En utveckling som är positiv inte minst ur ett likvärdighetsperspektiv.
Den höga andelen elever som upplever att lärarna har höga förväntningar är glädjande då forskningen påvisar att höga förväntningar är en faktor som påverkar elevers resultat i synnerligen hög utsträckning.
Att andelen elever som blivit kränkta av en vuxen stiger från förra årets mätning på 2 % till 3
% är en oroande utveckling. I jämförelse med andra frågor kring kränkningar är det denna fråga som är mest alarmerande även fast det bara rör sig om 3 % av eleverna som besvarat enkäten. Men då dessa 3 % är 47 elever blir siffrorna genast mer kännbara. Då enkäten ger en möjlighet att beskriva hur man blivit kränkt går det att få en uppfattning om digniteten av kränkningarna. Dessa kan variera från att en elev blivit förbisedd då han/hon räckt upp handen
26%
2%
11%
31%
3%
19%
2%
6%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
Kompisar Skolsköterska Fritidsledare Lärare Rektor Med familjen Det finns ingen
Annan
Om du ser att någon blivit kränkt eller trakasserad
vem/vilka pratar du med då?
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 20 men någon annan elev har fått besvara frågan till att lärare skrikit åt elever och blivit felaktigt anklagade för olika händelser.
I samtal med rektorer och lärare finns behov av att i förväg diskutera enkäten och framförallt ords betydelse och innebörd. Då elevers förståelse för ordens betydelse varierar och därför påverkar svaren i enkäten. Ses som centralt att diskutera ex vad en kränkning är och att lärarkollegiet har en samsyn av vad en kränkning är. Att det råder skillnader på hur verksamheten ser på kränkningar går även att se på antalet inrapporterade kränkningar per skola. Där antalet inrapporterade kränkningar inte alltid ska tolkas som att det förekommer många kränkningar på just den skolan utan snarare som att de har fungerande rutiner kring hur kränkningar ska hanteras och har en gemensam syn på vad en kränkning är. Ett arbete som ligger i linje med detta är det systematiska värdegrundsarbetet där bla
självvärderingsverktyg används där rektor/förskolechef och lärare diskuterar och skattar verksamhetens måluppfyllelse inom en rad frågor som berör värdegrund. Ett arbete som kräver mycket av deltagarna då meningsskiljaktigheter lyfts och diskuteras.
Då arbetet med likabehandlingsplanerna och trivsel och kränkningsenkäten berör samma frågor bör det också kunna ses i likabehandlingsarbetet. Skolinspektionen lyfte även brister i likabehandlingsplanerna utifrån brister i analys arbetet och utvärderingsarbetet från
föregående års likabehandlingsplan. Något som ses som centralt för att kunna föra ett systematiskt kvalitetsarbete i arbetet mot t.ex. kränkningar. Det kan i skolornas och förskolornas likabehandlingsplaner konstateras att majoritet inte har förbättrats i det här området.
Ytterligare en brist i arbetet med likabehandlingsplanerna grundar sig i processen att utforma och skriva dessa. På många förskolor och skolor är det en arbetsgrupp tillsammans med rektor/förskolechef som skriver likabehandlinsgplanen. Bristen består i förankringen hos övrig personal som inte äger och har helförståelsen för vad likabehandlinsgplanen står för.
I de sista frågorna i enkäten får eleverna besvara om de själva sett någon i sin klass som blivit kränkt eller trakasserad och vem de pratar med i så fall. Endast 22 % anger att de sett någon annan som blivit kränkt vilket är ska ses i paritet med 20 % som själva känner sig kränkt eller trakasserad. Hur kan det komma sig att de är ungefär lika många som upplever sig blivit kränkt som har sett någon annan. Det bör rimligtvis ligga närmare 100 som sett någon annan som blivit kränkt i sin klass. Utifrån detta är arbetet med att skapa en förståelse för hur andra känner sig och tar som en kränkning av stor betydelse i det fortsatta arbetet med att sänka andelen kränkta.
Det som dock känns glädjande är att en stor andelen elever känner förtroende och tillit till sina lärare i händelse av en situation som är kopplat till kränkningar och trakasserier.
Beslutet skickas till
Verksamhetschef grundskola
Rektorer på Stenbergaskolan, Stentägtskolan och Östra skolan
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 21
Mätmetoder och indikatorer inom beslutade fokusområden i nämndens mål- och resursplan 2016
Beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att fastställa redovisade mätmetoder och indikatorer inom beslutade fokusområden i nämndens mål- och resursplan 2016.
Ärendet
Utifrån den nya styr och ledningsmodellen som är tagen av kommunfullmäktige har
långsiktiga effektmål definierats. Dessa effektmål ska även mätas och i detta tjänsteutlåtande presenteras mätmetoder och indikatorer för detta.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande daterat 2016-05-02.
Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande
Barn och utbildningsförvaltningen har i uppdrag att mäta följande fokusområden och åtagande och har tagit fram dessa förslag till mätmetoder:
1. Jämlikhet
1.1 Barn- och elevinflytande
1.1.1 Alla barn och elever har ett verkligt inflytande över verksamhetens innehåll och sin egen arbetssituation samt utvecklar ansvarstagande för det egna lärandet.
1.1.1.1 Självvärdering värdegrundsarbete 1.1.1.2 Elevintervjuer
1.1.1.3 Trivsel och kränkningsenkät
1.1.2 Alla barn och elever känner sig delaktiga och ses som medarbetare i skolan.
1.1.2.1 Självvärdering värdegrundsarbete 1.1.2.2 Elevintervjuer
1.1.2.3 Trivsel och kränkningsenkät
1.1.3 Indikatorer
1.1.3.1 Söderhamns modell för barn och ungas inflytande 1.1.3.1.1 Följer alla skolor modellen?
1.1.3.1.2 Genomförs barnråd på alla förskolor?
1.1.3.2 Termins- och slutbetygen i åk 6 – 9
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 22 2. Likvärdighet
2.1 Alla barn och elever möts av en utmanande utbildning och ett meningsfullt lärande, baserat på behov och förutsättningar, för att nå full potential.
2.1.1 Självvärdering värdegrundsarbete 2.1.2 Elevintervjuer
2.1.3 Trivsel och kränkningsenkät
2.2 Alla medarbetare har höga förväntningar och visar tilltro till alla barn och elevers förmåga att lära.
2.2.1 Självvärdering värdegrundsarbete 2.2.2 Elevintervjuer
2.2.3 Trivsel och kränkningsenkät 2.3 Indikatorer
2.3.1 Samstämmigheten mellan nationella prov och betyg 2.3.2 Betygsskillnader
2.3.2.1 Kön 2.3.2.2 Skolor
3. Likabehandling
3.1 Alla barn och elever värdesätts lika och bemöts utifrån sina förutsättningar och behov.
3.1.1 Självvärdering värdegrundsarbete 3.1.2 Elevintervjuer
3.1.3 Trivsel och kränkningsenkät
3.2 Alla barn och elever har en god arbetsmiljö som präglas av glädje, trygghet och likabehandling.
3.2.1 Självvärdering värdegrundsarbete 3.2.2 Elevintervjuer
3.2.3 Trivsel och kränkningsenkät 3.3 Indikatorer
3.3.1 Anmälda kränkningar till nämnden, månatligen
3.3.2 Alla förskolor och skolor har reviderade likabehandlingsplaner
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 23 Mätmetod: Självvärdering värdegrundsarbete
I det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) ingår ett moment där rektor/förskolechef och lärare/förskollärare genomför en självvärdering utifrån verksamhetens värdegrundsarbete (se bilaga 1). Utifrån detta ges en bild av hur rektorer/förskolechefer och lärare/förskollärare ser på verksamhetens barn och elevinflytande, arbetet med likvärdighet och likabehandling Mätmetod: Intervjuer med elever
För att få barnen/elevernas perspektiv på hur barn och elevinflytandet, likvärdighet och likabehandling fungerar genomförs intervjuer med ett urval av barn/eleverna med
självvärderingsmaterialet som mall. I arbetet med likvärdighet inkluderas även frågor kring processen av hur barn-/klass- och elevråd genomförs utifrån kommunens modell för
elevinflytande
Mätmetod: Trivsel och kränkningsenkät
För att få ytterligare underlag i hur barn/elever upplever sitt inflytande, likvärdighet och likabehandling finns det i den trivsel och kränkningsenkäten som besvaras i mars frågor som kan mäta hur verksamheterna arbetar efter nämndens åtaganden (se bilaga 2)
4.0 Kunskaper
4.1 Alla elever ska uppnå behörighet till gymnasiestudier.
4.2 Alla förskolor/skolor har en pedagogisk verksamhet som stimulerar och utmanar barnen/eleverna i deras utveckling och lärande
Mätmetod: Termin och slutbetyg
Kunskapsmätningarna genomförs utifrån sammanställningar av termins och slutbetyg, vilket avser årskurserna 6 till 9. Där meritvärde, betyg i samtliga ämnen och betyg som ger
gymnasiebehörighet redovisas
Mätmetod: Läs- och skrivutveckling & taluppfattning i årskurs 1
Utifrån nya krav från skolverket ska tester av läs- och skrivutveckling & taluppfattning i årskurs 1 genomföras, vilket blir ett mått gentemot förskolan, förskoleklass och årskurs 1 arbete med elevers läs och skrivutveckling
Mätmetod: Nationella prov
Andel elever som klarar de nationella proven Indikator
Betygsprognoser
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 24 5.0 Attraktiv arbetsgivare
5.1 Ledare och medarbetare har goda förutsättningar att arbeta utifrån styr- och ledningsmodellens tankesätt
5.1.1 Medarbetarenkät: Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete
5.1.2 Medarbetarenkät: Min närmaste chef ger mig handlingsutrymme i mitt arbete
5.2 Ledningen har god tillgång till stödstrukturer och bra beslutsunderlag för att leda och styra verksamheterna i enlighet med styr- och ledningsmodellen
5.2.1 Medarbetarenkät: Jag är insatt i min arbetsplats mål
5.2.2 Medarbetarenkät: Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt 5.2.3 Medarbetarenkät: Jag har förståelse för syftet med mitt arbete och hur det bidrar
till organisationens övergripande målsättningar
Mätmetod: Medarbetarenkät
Genom att utgå från den medarbetarenkät som genomförs vart annat år ges ett underlag för hur Söderhamns kommun upplevs som en attraktiv arbetsgivare utifrån olika frågeställningar.
Mätmetod: Ej klart
Fokusområdet bör även synkas med andra förvaltningar och deras arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare, i enlighet med styr- och ledningsmodellen där ett helhetsperspektiv ska råda
Indikatorer Sjuktal
Legitimerade förskolelärare och lärare Beslutsalternativ 1
Att säga Ja till ovan beskrivna mätmetoder och indikatorer Ekonomiska konsekvenser
Inga ekonomiska konsekvenser Beslutsalternativ 2
Att säga nej till förslaget och uppdra till förvaltningen återkomma till nämnden med ett vidareutvecklat förslag på mätmetoder och indikatorer.
Barn- och utbildningsförvaltningen förordar beslutsalternativ 1.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga JA till beskrivna mätmetoder och indikatorer inom beslutade fokusområden i nämndens mål- och resursplan 2016.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 25
Beslutsgång
Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 26
Uppföljning av resursfördelningsmodell för grundskolan Beslut
Barn- och utbildningsnämnden tar emot informationen och lägger den till handlingarna.
Ärendet
Utvärdering av resursfördelningsmodell för fördelning av personalresurser till undervisning i grundskolan.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande daterat 2016-05-08.
Tidigare beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 20 augusti 2014 §85 om en ny modell för att fördela resurser till grundskolan.
Enligt beslutet skulle en socioekonomisk omfördelning av den totala grundpengen för undervisning göras med 20 % från höstterminen 2015. Modellen skulle införas stegvis, i två steg, med full effekt från höstterminen 2016. De socioekonomiska faktorerna var föräldrarnas utbildningsbakgrund, migrationsbakgrund, och elevens kön.
Uppföljning
I tabellen nedan redovisas de index som skolorna fick när de socio-ekonomiska faktorerna sattes samman till ett index utifrån elevunderlaget per 2014-03-15.
Skola Index
Bergviksskolan 0,95
Hamnaskolan 1,00
Mo skola 0,94
Norrtullskolan 1,14
Rosenvallskolan 0,92
Sandarne skola 0,98
Stenbergaskolan 1,02
Stentägtskolan/Östra skolan 0,92
Stråtjära skola 0,95
Stugsunds skola 0,96
Söderhamns friskola 0,98
Trönö skola 0,95
Vågbroskolan 0,93
Totalt 1,00
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27 I grundskolans rektorsgrupp beslutade man att införa modellen från 1 januari 2015 istället för vid höstterminens start. Man beslutade också att från den totala undervisningsreseursen om cirka 98 mkr lyfta av kostnad för undervisning i svenska som andraspråk, specialpedagoger samt cafeteriapersonal på högstadieskolorna innan den socioekonomiska omfördelningen genomfördes. Beloppet som lyftes av motsvarade cirka 9 mkr.
Beslutet att lyfta av medel för undervisning i svenska som andraspråk grundades i att det fanns en upparbetad organisation från 2014 då kostnaden för denna undervisning sorterade under verksamhetschefen för skolhälsovård och elevhälsa. Rektorsgruppen såg därför svårigheter i att under pågående läsår inkludera verksamheten i den socioekonomiska omfördelningen. I budgetarbetet 2016 beslutade rektorsgruppen istället att kostnaden för undervisning i svenska som andraspråk skulle omfattas av rektors tilldelning från den socioekonomiska omfördelningen och inte lyftas av innan. Det kunde då konstateras att Norrtullskolan B fick en lägre personalbudget 2016 än 2015 trots att man var vinnare i den socioekonomiska omfördelningen 2016. En slutsats kan vara att Norrtullskolan B blev överkompenserade i budget för undervisning i svenska som andraspråk 2015.
När det gäller avlyftning av budget för specialpedagoger fanns det en fastställd omfattning för den personalgruppen som i sin roll arbetar kommunövergripande utifrån kompetens och behov hos eleverna, inte främst på den skola där man har sin arbetsplats. Därför såg rektorsgruppen fördelar i att lyfta av budget för den gruppen före en omfördelning.
Den skola som fick mest från den socioekonomiska omfördelningen fick cirka 380 000 kronor mer än den skulle fått enligt grundtilldelningen och den skola som fick lämna ifrån sig mest fick cirka 170 000 kronor mindre än den skulle fått enligt grundtilldelningen budgetåret 2015.
I diagrammen nedan redovisas personaltätheten 2015 jämfört med 2014.
På Norrtullskolan ser man en förbättring av personaltätheten främst i årskurs 1-3 där antalet elever per personal sjunkit från 11,1 till 7,7. Det är i de åldersgrupperna rektor inrättat fler grupper och förstärkt med personal.
På Rosenvallskolan kan man konstatera en försämrad personaltäthet.
10,6 10,4 11,1 10,6 13,2 11,0 12,3 12,6 10,2 15,0 10,2 11,39,3 11,1 7,7 12,1 9,1 8,9 12,8 8,3 11,9 11,2 8,1 9,7
02 46 108 1214 16
Antal elever per pedagog årskurs 1-3
2014 2015
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28
I Sveriges kommuners och landstings skrift ”Socioekonomisk resursfördelning till skolor”
beskrivs olika sätt för kommuner att skapa sig en bild av vad den socioekonomiska
resursfördelningen fått för effekt. Kommunen kan dels följa upp skolornas resultat och dels följa upp hur skolorna använt resurserna. Skolorna bör också kunna beskriva om de ser några effekter av de insatser som den socioekonomiska ersättningen gjort möjlig. I skriften beskrivs att det kan finnas svårigheter för rektorerna att redogöra för hur just den socioekonomiska ersättningen använts eftersom den inte är skild från övrig budget på den enskilda skolan.
Det är för tidigt efter införandet av resursfördelningsmodellen för att kunna följa upp effekter på skolornas resultat. De rektorer som har fått mest tilldelning från den socioekonomiska tilldelningen har beskrivit hur de använt pengarna utifrån frågeställningen ”Till vad har de extra pengar som skolan fått använts och vilka effekter kan konstateras?”
13,3 9,8 12,8 9,8 12,8 10,9 11,6 11,2 10,6 9,8 13,7 11,6
11,0 8,8 11,7 9,9 9,9 13,2 10,6 10,8 10,5 12,2 11,7 11,2
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Antal elever per pedagog årskurs 4-6
2014 2015
9,0 12,7 8,4 10,8 10,6
9,7 12,4 9,9 11,2 11,1
0 2 4 6 8 10 12 14 16
Bergviksskolan Norrtullskolan Stenbergskolan Vågbroskolan Kommunen
Antal elever per pedagog årskurs 7-9
2014 2015
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 29 Norrtullskolan fick mest tilldelning från den socioekonomiska omfördelningen. I årskurserna 1-6 på skolan har den extra tilldelningen använts till att inrätta fler klasser och därmed mindre grupper. Rektor har också tillsatt extra resurspersonal i de lägre årskurserna där man har flest språk i grupperna. Skolans rektor uttrycker att detta har lett till ökad studiero och att barnen upplever att det blivit en tryggare miljö på skolan med fler vuxna. Detta styrks av resultatet från genomförd trivsel- och kränkningsenkät där andelen elever som uttrycker att de känner sig trygga i skolan har ökat till 97 % läsåret 2015/2016 jämfört med 94 % läsåret 2014/2015.
Utöver resursförstärkning har en satsning på läsning genomförts på Norrtullskolan B, varefter man gjort tester som visar på en ökad läshastighet bland eleverna. Rektor upplever att den extra tilldelningen har gynnat alla barn på skolan.
I årskurserna 7-9 på Norrtullskolan har en satsning på matematik-undervisningen genomförts i form av utökning med en behörig matematiklärare på skolan. Syfte var att öka
måluppfyllelsen i matematik genom extra stöd till elever i behov av stöd i ämnet, enskilt eller i grupp. Denna insats i kombination med Mattelyftet har lyft ämnet matematik och gett marginellt bättre resultat i matematik.
På Stenbergaskolan har den extra tilldelningen använts till kompetensutveckling samt viss förstärkning i klasserna i form av dubbelbemanning av pedagogisk personal i till exempel SO, engelska och matematik i årskurserna 4-9. Skolan har därutöver köpt in projektorer till
klassrummen för att kunna arbeta med bild och film som stöttning i undervisningen, detta har upplevts viktigt då skolan har många nyanlända i klassrummen. Rektor upplever att flera barn lyckats bättre än förväntat, mycket tack vare dubbelbemanningen i klassrummen.
Bergviksskolan fick cirka 100 000 kronor mindre i budget efter den socioekonomiska omfördelningen. Skolans rektor uttrycker att hon har svårt att se några direkta effekter av detta då skolan under samma år tog emot ett stort antal nyanlända som genererade cirka 650 000 kronor i intäkt varför inga direkta anpassningar har behövts göras på skolan som en följd av den socioekonomiska omfördelningen.
Rosenvallskolan fick budgetåret 2015 lämna ifrån sig i storleksordningen
80 000 kronor i den socioekonomiska omfördelningen. Rektor uttrycker att hon inte märker av någon kvalitetsmässig försämring på grund av detta och att summan utslagen på ett helt år inte haft någon större påverkan på skolans verksamhet.
Beslutet skickas till
Verksamhetschef grundskola Rektorer grundskola
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 30
Begäran om att ta del av extra statsbidrag för integration Beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga JA till förvaltningens yttrande om att begära 1 100 000 kronor av det extra statsbidraget för att finansiera familjecentral i Ljusne från 1 januari 2017 till 31 juli 2018 och språkassistenter/språkstöd 1 januari till 14 augusti 2017.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar vidare att, i de fall miniprojektansökningarna inte beviljas, begära 430 000 kronor av det extra statsbidraget för att finansiera familjecentral i Ljusne från 1 augusti - 31 december 2016, 300 000 kronor för att finansiera språkassistenter/
språkstöd 15 augusti – 31 december 2016 och 250 000 kronor för att finansiera förstärkt elevhälsa 1 augusti – 31 december 2016.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att i beredningen av budgetuppdateringen för 2018 föreslå kommunfullmäktige ta ställning till framtida finansiering av familjecentral i Ljusne och språkassistenter/språkstöd.
Reservation
Jonas Lindberg (M), Teresa Vanova Benke (L) och Maria Hansson Nielsen (KD) anmäler reservation mot nämndens beslut till förmån för Jonas Lindbergs eget yrkande.
Ärendet
Begäran om att ta del av det extra statsbidrag för integration som kommunen tilldelats för 2016 för att finansiera samverkansprojekten familjecentral och språkassistenter/språkstöd.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande daterat 2016-05-10.
Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande
Förskolan i kommunen har under drygt ett år fått öppna flera nya avdelningar för att möta det ökande behovet av barnomsorg i kommunen. När det gäller skolan har förvaltningen fått ställa om från att planera från ett sjunkande elevunderlag till ett ökat elevunderlag under samma period. Ökningen av barn och elever beror på rådande situation i världen som innebär att antalet nyanlända ökar i kommunen.
Denna barn- och elevökning påverkar påtagligt nämndens verksamhet och budget. Befintliga statsbidrag går främst till att genomföra lagstadgad verksamhet. Ett tillskott från det extra statsbidraget för integration som kommunen tilldelats skulle vara positivt för verksamheten som då får bättre möjligheter att genomföra integrationssatsningar.
Inom barn- och utbildningsförvaltningen har förutsättningarna för två projekt undersökts, familjecentral i Ljusne och språkassistenter/språkstöd. De två projekten är av sådan karaktär de passar in i ramen för finansiering ifrån det extra statsbidraget för integration som
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 31 kommunen tilldelats. Båda projekten har tydligt integrationsfokus och ligger därmed inom fokusområdet jämlikhet. För att projekten ska genomföras krävs ett samarbete med andra aktörer inom respektive område, vilket ligger i linje med kommunens styr- och
ledningsfilosofi. Utöver detta finns ett stort behov av att förstärka elevhälsan.
Familjecentral
Barn- och utbildningsnämnden och arbetsmarknads- och socialnämnden har var för sig
beslutat att en familjecentral ska starta i Ljusne under en projekttid på två år. Familjecentralen beräknas öppna i augusti 2016. Kontakt har tagits med regionen för mödravårdscentalens räkning, och Mitt Hjärta, för barnavårdscentralens räkning, för att delta i en sådan
samlokalisering och samverkan. Båda verksamheterna har visat intresse för att delta i verksamheten, men som det ser ut i dagsläget kommer dessa verksamheter inte att vara med direkt från start.
Beräknad kostnad för familjecentral för barn- och utbildningsförvaltningens del är för projektperioden 1 200 000 kronor varav 570 000 kronor är kostnader under 2017 och 330 000 kronor är kostnader under 2018. Utöver detta tillkommer det kostnader för barn- och utbildningsförvaltningens räkning på ca130 000 kronor för verksamhetsanpassning av lokalerna under 2016. Pengar för att finansiera 2016 söks enligt gällande rutiner via
”miniprojektansökan”. Totalt begär barn- och utbildningsnämnden 900 000 kronor för att finansiera familjecentralen från 1 januari 2017 till 31 juli 2018.
Språkassistenter/språkstöd
Förvaltningen undersöker möjligheter att i samverkan med arbetsmarknads- och
socialnämnden, Hälsinglands utbildningsförbund och arbetsförmedlingen genomföra ett projekt med språkassistenter/språkstöd främst i grundskolans lägre årskurser och på fritidshemmen men även förskolan kan bli aktuell.
Utgångspunkten är att utgå från den inventering som gjorts av nyanlända akademiker och erbjuda en kortare utbildning blandat med arbete i förskola, grundskolans lägre årskurser och fritidshem. Det finns även en grupp som genomfört utbildning under våren. Där kan det bli aktuellt med arbete som inte är kombinerat med utbildning. Dessutom undersöks möjligheter att fortsätta det projekt som sedan tidigare pågått inom förskolan. Totalt omfattar det ca 10-15 personer som kan beredas arbete inom förvaltningen.
Syftet med projektet är flerfaldigt. Barn och elever får större möjlighet att lära sig svenska genom att få stöd i sitt modersmål och integreras därmed lättare i samhället. Utrikesfödda arbetslösa ungdomar/vuxna får genom arbete alternativt arbetspraktik och utbildning bättre förutsättningar till egen försörjning. Dessutom kan förskola, skola och fritidshem
kommunicera lättare med hemmen då det finns tillgång till fler språk i verksamheterna.
Utöver detta så möjliggörs för fler barn och elever att lära känna vuxna från andra kulturer.
Projektet planeras att genomföras på samma sätt som vid förra omgången av språkassistenter.
Kostnaden för projektet består dels av kostnader för utbildning av handledare och
språkassistenter, vikarier för handledarna samt en samordnare på del av tjänst och dels av lön till språkassistenterna.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 32 Beräknad kostnad för att genomföra projektet med språkassistenter/språkstöd under ett år med start i augusti 2016 är 500 000 kronor varav 200 000 kronor är kostnader under 2017.
Kostnaderna är för utbildning, vikarier och samordnare under förutsättning att
arbetsförmedlingen har möjlighet att finansiera lönen till språkassistenterna/språkstöden, vilket torde kunna ske utifrån samtal med arbetsmarknadsenheten. Pengar för att finansiera 2016, som omfattar utbildnings- och vikariekostnader samt kostnader för samordnare beräknas till 300 000 kronor söks enligt gällande rutiner via ”miniprojektansökan”. Totalt begär barn- och utbildningsnämnden 200 000 kronor för att finansiera
språkassistenter/språkstöd från 1 januari till 14 augusti 2017.
Förstärkt elevhälsa
Eftersom elevunderlaget i kommunen ökat stort under det senaste året och fortfarande ökar, så har också belastningen på elevhälsan ökat. Den medicinska elevhälsan, skolhälsovården, har ansvar att vaccinera alla elever och att genomföra hälsoundersökningar för att upptäcka ohälsa, bl a rygg, syn och hörsel, som kan påverka skolarbetet. Smittskyddet har gått ut till kommunerna med en uppmaning att skyndsamt vaccinera nyanlända skolbarn. Denna
uppmaning kommer utifrån en förhöjd risk att bli smittad men också en risk att sprida smitta.
Detta har ökat trycket ytterligare på skolhälsovården och som läget är idag så hinner inte skolhälsovården med att vaccinera och ha hälsosamtal i den takt som det egentligen krävs.
Många av de barn och ungdomar som kommer till kommunen har traumatiska upplevelser vilket även det har ökat trycket på skolkuratorerna. Till viss del finansieras utökningen av elevhälsan av befintliga PUT- och asylpengar, men det räcker inte för att stärka upp det egentliga behovet.
Kostnad för att förstärka elevhälsan med en kurator och en skolsköterska under hösten 2016 är beräknad till 500 000 kronor. Detta finansieras till hälften av de statsbidrag som kommit till skolan för nyanlända och till hälften har en ansökan gjorts enligt gällande rutin via
”miniprojektansökan”.
Beslutsalternativ 1
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att säga JA till förvaltningens yttrande om att begära 1 100 000 kronor av det extra statsbidraget för att finansiera familjecentral i Ljusne från 1 januari 2017 till 31 juli 2018 och språkassistenter/språkstöd 1 januari till 14 augusti 2017.
Barn- och utbildningsnämnden beslutar vidare att, i de fall miniprojektansökningarna inte beviljas, begära 430 000 kronor av det extra statsbidraget för att finansiera familjecentral i Ljusne från 1 augusti - 31 december 2016, 300 000 kronor för att finansiera
språkassistenter/språkstöd 15 augusti – 31 december 2016 och 250 000 kronor för att finansiera förstärkt elevhälsa 1 augusti – 31 december 2016.
Ekonomiska konsekvenser
Ekonomiska konsekvenser av förslaget innebär att barn- och utbildningsnämnden tilldelas 1 100 000 – 2 080 000 kronor beroende på vilket beslut som fattas. Detta finansieras av det statsbidrag som kommunen tilldelats för integration.
