Beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt eget yttrande.
Ärendet
Mikael Engblom Holmsveden och Olle Frisk Stråtjära har lämnat in ett medborgarförslag om landsbygden och skolorna. De vill att kommunen klargör sin inställning till landsbygden och att kommunen arbetar för utveckling av samhällets verksamhet i hela kommunen.
Kommunstyrelsen har remitterat medborgarförslaget till barn- och utbildningsnämnden för beredning.
Barn- och utbildningsnämndens yttrande görs utifrån utbildningsperspektiv och ska vara ett av flera underlag till kommunstyrelsen att besvara attsatserna som omfattar mer än bara skolans roll för landsbygden.
Beslutsunderlag
Tjänsteutlåtande daterat 2016-04-17.
Barn- och utbildningsförvaltningens yttrande
Några viktiga faktorer i kommunens skolorganisation är skollagens krav om likvärdig utbildning och att den ska kunna tillgodose elevers undervisning med legitimerade lärare för att uppnå den kvalitet som eftersträvas i syfte att öka måluppfyllelsen. Dessutom ska det finnas lokaler som är anpassade för den verksamhet som ska bedrivas.
Under 2013 genomförde PWC en skolorganisationsutredning åt barn- och utbildnings-nämnden. Utgångspunkt för direktiven var att skapa en kostnadseffektiv och ändamåls-enlig organisation som tog hänsyn till pedagogiska aspekter utifrån skollagens krav om likvärdig utbildning och som skapade förutsättningar för att det finns legitimerade lärare för undervisningen. Andra viktiga parametrar var att hitta den bästa lösningen utifrån skollagen och läroplanernas krav, kommunens demografiska och geografiska situation samt skapa goda förutsättningar för ökad måluppfyllelse i skolan. Förändringar av skolorganisationen skulle ha som utgångspunkt att finna en balans mellan en hållbar ekonomisk utveckling, med
optimering av resurs- och lokalutnyttjande, samtidigt som det systematiska och pedagogiska kvalitetsarbetet får goda möjligheter att utvecklas.
Kvalitet och måluppfyllelse
När det gäller kvalitet och måluppfyllelse utifrån nationella och lokala styrdokument visade utredningen på att Söderhamns kommun inte når acceptabla resultat gentemot
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 36 kunskapskraven – alltför många elever når inte målen för fortbildningen. Utredarna menade att med nuvarande organisation riskerar kommunen att inte kunna åstadkomma tillräcklig samordning av samverkan mellan pedagoger och övriga kompetenser t ex skolledning och elevhälsa samt att inte kunna åstadkomma tillräcklig samordning av tillgängliga resurser för identifierade behov av IKT-utveckling.
Utredarna hänvisar i utredningen till underlag som syftar till att förklara hur man vänder resultat och skapar en framgångsrik skola.
I Lägesbedömning 2013 säger Skolverket bland annat att alla skolor måste vara bra skolor och ser en utvecklingspotential som framförallt består i skickliga och engagerade lärare.
Skolverket konstaterar, med stöd av forskning, att lärare bör arbeta mer tillsammans.
Skolinspektionen drar slutsatsen i sin sammanställning av forskningsresultat, Framgång i undervisningen (2012) att lärares kunskaper, förmågor och ageranden i
undervisnings-situationen är avgörande för elevers lärande och kunskapsutveckling. Men det krävs också en organisation som möjliggör samarbete mellan lärare under ledning av rektor.
I boken Utmärkt undervisning (2012), som beskriver framgångsfaktorer utifrån svensk och nationell forskning, har författarna Håkansson och Sundberg skickat med några nödvändiga förutsättningar för ”att den fortsatta färden ska gå åt rätt håll”. Bland annat förordar de
”…lärande gemenskaper, ett arbetssätt som enligt forskningen höjer kvaliteten i
undervisningen och förbättrar elevers resultat.” Med lärande gemenskaper avses att lärare tillsammans, eller med forskare, utforskar och utvecklar sin undervisning.
SKL konstaterar i skriften Bra måste bli bättre (2010) bland annat att den traditionella skolkulturen som präglas av ensamjobb behöver förändras. Ökat samarbete mellan lärare krävs. I framgångsrika skolor leder rektor det pedagogiska arbetet.
Riksdagsförvaltningen har på uppdrag av utbildningsutskottet tagit fram en studie, Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan (2013). Att ”yrkesverksamma lärare
tillsammans arbetar med ny kunskap och kontinuerligt kan utvecklas i samverkan…” samt ” varaktiga professionella arbetslag som observerar och lär av varandra”, framstår som
framgångsfaktorer.
Utredarna sammanfattar ovanstående med att de konstaterar att en central framgångsfaktor för en kommun som vill utveckla skolan i rätt riktning och förbättra skolans resultat, är förmågan att skapa en organisation som ger förutsättningar för lärare att tillsammans planerna,
undervisa, utvärdera och utveckla.
För att ge förutsättningar för lärare att tillsammans planera, undervisa, utvärdera och utveckla kan inte skolan vara för liten. Det behöver finnas ett antal lärare på en skola för att ett
kollegialt utbyte ska kunna ske.
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 37 Finns en optimal skolstorlek?
Utredarna tar i utredningen upp frågan ”finns en optimal skolstorlek?”. De hänvisar både till nationella och kommunala utredningar i frågan samt beslut från Skolinspektionen.
I utredningen Likvärdiga förutsättningar – Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) görs antaganden att en optimal skolstorlek för årkurs 1-5 skulle vara 200 elever och att merkostnader uppstår vid elevantal under 100. Motsvarande för årskurs 6-9 skulle vara 400 respektive 150 elever.
I en utredning från Bollnäs kommun resonerar Sweco utifrån ”givna exempel” runt årskurs F-6 och behörighetsperspektivet. Slutsatsen blir att 80 elever i en skola kommer att innebära stora svårigheter. 120 elever kan troligtvis fungera, men 240 elever (möjlighet till parallella klasser) är att föredra.
Utredarna skriver att ”man bör dock undvika att betrakta dessa och liknande exempel som direkta sanningar. Det är i praktiken svårt att konstruera modeller som rakt av kan tillämpas i alla kommuner.
Skolinspektionen beslutade i september 2013 (DNR31-2013:639 samt DNR 31-2013:498) att avslå friskoleansökningar med hänvisning att till elevunderlaget inte kunde säkerställa att eleverna ”ges möjlighet till flexibla studiegrupper och till social fostran i olika grupperingar med det antal elever som kan vara aktuella för skolenheten” Skolinspektionen uttrycker inte någon lägstanivå vad gäller elevantal, men ser alltså ett problem då en skola har mycket få elever. Inte bara ur ett ekonomiskt perspektiv utan även utifrån en studiesocial aspekt.
I en utredning från Hudiksvalls kommun presenterad i april 2016 skriver PWC ”För att möjliggöra goda lärmiljöer för eleverna och attraktiva tjänster för personalen bör skolenheten inte ha färre än 150 elever. Större personalgrupper minskar sårbarheten och ger bättre
förutsättningar för kollektivt lärande, möjlighet att prova olika upplägg för undervisning och tid för utvecklingsarbete.” Vidare påtalar de att en rektor inte bör ansvara för mer än en skolenhet. De menar också att större enheter ger förbättrade möjligheter för en samlad och samordnad elevhälsa vilket innebär att elevernas tillgång till elevhälsa blir mer likvärdig.
Utredarnas slutsats
”När det gäller grundskolan, behöver Söderhamns kommun säkerställa att trenden med svag måluppfyllelse vänds. Detta är primärt och bör vara i fokus i framtiden. Vi har också uppfattat att man inom organisationen jobbar i denna inriktning. När kommunen nu ser över
skolorganisationen menar vi att det är några frågor som man särskilt behöver beakta. Detta med utgångspunkt från vad som kan bedömas som framgångsfaktorer enligt forskning och nationella rapporter samt kravet på god ekonomisk hushållning.
Används grundskolans resurser så effektivt som möjligt? Optimeras förutsättningarna för ökad måluppfyllelse? På alla grundskolor?
Finns på alla grundskolor likvärdiga förutsättningar för ett utvecklande och lärande samarbete mellan lärare (tillsammans med övriga kompetenser) under rektors aktiva ledning?
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 38 Har elever på alla grundskolor likvärdig tillgång till skolans alla kompetenser – behöriga lärare, elevhälsans personal samt studie- och yrkesvägledare?”
Det är nu två och ett halvt år sedan PWC:s utredning presenterades för barn- och
utbildningsnämnden. Ovanstående frågor är fortfarande ytterst relevanta att ställa utifrån befintlig skolorganisation. Hur en skolorganisation ska se ut i Söderhamns kommun måste ur utbildningsperspektiv ha sin utgångspunkt i skollagen krav om bland annat likvärdig
utbildning och behöriga lärare. Det är också viktigt att det systematiska och pedagogiska kvalitetsarbetet får goda möjligheter att utvecklas för att på så sätt möta läroplanens krav och kravet om ökad måluppfyllelse. Dessutom behövs lokaler anpassade för den verksamhet som ska bedrivas.
Beslutsalternativ 1
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt eget yttrande.
Ekonomiska konsekvenser och konsekvenser utifrån beslutade perspektiv
Eftersom förslaget till beslut inte innebär någon förändring i förhållande till nuvarande situation medför det inte heller några konsekvenser vare sig ekonomiskt eller ur de övriga perspektiv ur vilka ett förslag ska analyseras.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden beslutar att anta barn- och utbildningsförvaltningens yttrande som sitt eget yttrande.
Beslutsgång
Ordförande föreslår att nämnden beslutar enligt barn- och utbildningsförvaltningens förslag.
Beslutet skickas till
Kommunstyrelsen
Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 39