• No results found

Tidigare forskning

Tidigare forskning visar att en naturkatastrof kan ha ekologisk, humanitär och ekonomisk inverkan på ett land. Med ekologisk effekt menas hur naturkatastrofer kan förstöra ett helt ekosystem och eliminerar allt som är i dess väg så som skog, land, jordbruk. De humanitära efterföljderna som en naturkatastrof orsakar är förlusten av liv, de psykiska efterföljderna hos invånare samt alla människor som drabbas fysiskt. Den ekonomiska effekten delas in i tre olika delar: Den indirekta, direkta och makroekonomiska effekten (Otero & Martí 1995).

3.1 Kortsiktiga effekter

Förödelse är nära förknippat med inträffandet av naturkatastrofer. Jordskred, översvämningar och tsunamis är några av de effekter som följaktligen sker efter en katastrof. Uppskattningar i förluster efter inträffandet av en naturkatastrof är komplexa då det i många fall rör sig om immateriella förluster såsom psykologiska skador. Därmed fokuserar de flesta mätningar på direkta förluster då dessa är objektivt mätbara. Förstörda byggnader, infrastruktur och naturresurser är några av de skador en naturkatastrof lämnar efter sig. Andra konsekvenser som indirekta förluster omfattar tillfällig arbetslöshet, produktionsbortfall och affärsavbrott.

(National research council 1999)

Kajitani et al. (2013) lyfter fram production capacity loss rate (PCLR), eller graden av

produktionskapacitetsförluster som ett avgörande mått för att mäta den ekonomiska påverkan efter en naturkatastrof. I studien analyseras jordbävningen i Japan 2011 där PCLR, inom vissa sektorer såsom fiskeri och jordbruk, detaljhandel och turism, uppskattats uppgå till över 40 procent som följd av förstörda anläggningstillgångar samt störningar i olika

leveranskedjor och landets livlinor.

Noy & DuPont IV (2016) särskiljer de kortsiktiga från långsiktiga effekterna efter en naturkatastrof. De omedelbara skadorna på kapital, råvaror, anläggningstillgångar samt dödligheten är några av de kortsiktiga effekterna som ett katastrofdrabbat land direkt efter katastrofen skakas av. Studien visar även att ojämlikheten av effekter är relaterat till rikedom.

De värst drabbade tenderar att vara medel- och låginkomstländer i termer av dödssiffror då resurser för att hålla sig skyddade är en bristvara. Höginkomstländerna å andra sidan innehar ett större skydd men även betydligt större tillgångar samt dyrare byggnader och utrustning som skadas i större omfattning efter inträffandet av en katastrof. Sammanfattningsvis tenderar

de direkta effekterna vara störst i utvecklingsländerna där sårbarheten och exponering är större trots att skadorna i absoluta termer är störst i höginkomstländerna.

En annan studie utvecklad av Hochrainer (2009) är en kontrafaktisk prognos av BNP som jämförs med det verkliga värdet av BNP efter katastrofer. Mellan tidsspannet 1960–2005 gjordes ett urval på 225 av de största naturkatastroferna där man fann att den negativa effekten på BNP varar upp till 5 år efter katastrofens inträffande, med en minskning på 4 procent i medianen. Vidare studerade Albala-Bertrand (1993) 28 olika naturkatastrofer i 26 olika länder mellan tidsperioden 1960–1979 med hjälp av en före- och efter jämförelse av variabler upp till 3 år efter katastrofen. Han fann en ytterst liten påverkan på BNP-tillväxten där en positiv effekt kunde skymtas efter inträffandet av katastroferna.

3.2 Långsiktiga effekter

Enligt Noy & DuPont IV (2016), anses långsiktiga effekter av en naturkatastrof vara i minst 3–5 år men kan även mätas under decennier. Enligt tidigare forskning har naturkatastrofer visat sig ha en liten eller ingen påverkan på ett lands ekonomi på lång sikt. Det är framförallt rika länder som återhämtar sig relativt fort (Tang et al. 2019). Däremot har flertalet studier visat att fattiga länder samt små önationer är svagare vid återhämtningen på lång sikt enligt Noy & DuPont IV (2016).

Indirekt påverkan efter en naturkatastrof har visat sig ha negativa påföljder på lång sikt.

Långsiktiga nödkostnader, affärsavbrott, minskad efterfrågan, påverkan på den psykiska och fysiska hälsan, konsekvenser på ekonomisk tillväxt, fattigdom och makroekonomiska effekter är exempel på indirekta konsekvenser efter en naturkatastrof. Noy & DuPont IV (2016) fann dock att indirekta förluster även kan generera fördelar såsom ökad efterfrågan inom

byggindustrin, som upplever en boom efter en naturkatastrof (Enligt Noy & DuPont IV 2016).

En annan studie utförd av Skidmore & Toya (2012) visar att naturkatastrofer, med undantag för torka, påverkar ekonomisk tillväxt positivt på lång sikt. Studien visar även att geologiska katastrofer minskar den ekonomiska tillväxten på lång sikt. Skidmore & Toya (2012) menar att den ekonomiska tillväxten efter en katastrof beror på ökningen i realkapitalstocken samt investering i teknologi som ökar effektiviseringen i landet på lång sikt. När det gäller

geologiska katastrofer visar studien att förlusten av fysiskt kapital och humankapital bidrar till en minskad ekonomisk tillväxt.

Enligt Rasmussen (2004) minskar den ekonomiska tillväxten på lång sikt efter en naturkatastrof vilket i huvudsak beror på förstört jordbruk, fiske samt andra nödvändiga naturresurser. Samma studie visar även att återuppbyggnaden efter en naturkatastrof kan leda till minskade produktiva investeringar. Konsekvenserna av detta innebär en ökad ränta och minskade investeringar som på sikt bidrar till inflation och minskad ekonomisk tillväxt.

Auffert (2003) drar slutsatsen att de långsiktiga effekterna av en naturkatastrof helt beror på hur fort återuppbyggnadsarbetet av landet går. Om inte arbetet för att ersätta det fysiska kapitalet påbörjas omgående visar studien att det påverkar tillväxten negativt. Enligt de flesta studier där långsiktiga effekter av naturkatastrofer behandlas dras slutsatsen att katastroferna antingen skadar eller inte ekonomisk tillväxt men ingen finner väsentliga bevis på detta (Popp 2006).

3.3 Omvänd effekt

Som tidigare nämnts är de initiala effekterna efter plötsliga naturkatastrofer en ekonomisk förödelse i form av direkta samt indirekta förluster. Verkligheten tycks dock vara aningen paradoxal då tidigare studier uttrycker hur naturkatastrofer emellertid lett till en stimulering i ekonomin och ökad ekonomisk tillväxt vilket kan ses som en omvänd effekt. Enligt Skidmore och Toya (2002) och Crespo-Cuaresma et al. (2008) antas detta bero på den förbättrade produktiviteten i företagssektorn. Hur detta går till tycks vara oklart men försök till ett par förklarande teorier har gjorts.

En teori är kreativ förstörelse. Detta hänvisar till organisationer med nya teknologier samt uppdaterat aktiekapital och som tack vare detta har kapaciteten att överleva katastrofer, vilket i sin tur leder till förbättrad produktivitet. Katastrofer tvingar länder att byta ut det gamla och investera i mer effektiv infrastruktur, vilket i längden gynnar landets ekonomiska tillväxt. Det råder dock en del tvivel om huruvida denna hypotes stämmer. Efter översvämningarna i Europa 2000 fann Leiter et al. (2009) en högre tillgångs- och sysselsättningstillväxt i företag inom de drabbade områdena än de företag som inte blivit påverkade av katastrofen, något som stöttar kreativ förstörelse hypotesen. Vidare fann även Cole et al. (2013) effekter såsom kortsiktig ökad produktivitet hos de drabbade fabrikerna efter jordbävningen i Kobe 1995. En

minskad sysselsättningstillväxt i de drabbade fabrikerna efter jordbävningen kunde dock urskiljas vilket strider mot hypotesen om kreativ förstörelse.

En annan orsak till ökad produktivitet är processen “utrensningen” av företag som uppstår till följd av en katastrof. Många av de ineffektiva företagen läggs ner vilket resulterar i en ökning i det genomsnittliga företagets produktivitet. (Hirofumi et al. 2014)

Mätningar gjorda efter jordbävningen i Japan visar att BNP och inkomst initialt sjunkit.

Kajitani et al. (2013) Dessa förändringar är dock marginellt små då Japan är en utvecklad diversifierad ekonomi och är därmed relativt utrustad för att kunna tackla en plötslig chock.

Hur effekterna sedan utvecklas beror i stor grad på landets kapacitet att hantera katastrofen och vilka resurser som finns att tillgå för att klara återuppbyggnaden. I Japans fall kunde detta arbete påbörjas snabbt. Produktionen kunde snabbt återgå till normalt och de offentliga utgifterna för återuppbyggnaden av bostäder och infrastruktur fick därmed en positiv effekt på landets ekonomiska tillväxt.

Liknande resultat observerades i Kina efter jordbävningen som drabbade Sichuan-provinsen 2008 med stora skador på landets infrastruktur samt det stora antalet omkomna. Katastrofen tenderade även här att stimulera ekonomin i landet som följd av det enorma

återuppbyggnadsarbetet men också på grund av de många miljarder som tillfördes i ekonomin av landets regering. Enligt en artikel från The New York Times (2008) hävdar många

ekonomer att naturkatastrofer av olika karaktärer kan leda till ekonomisk tillväxt trots de enorma skadorna de efterlämnar. På kort sikt lockar incidenterna resurser till regionerna och på grund av förstörda vägar, fabriker, broar o.s.v. tvingas det drabbade landet att investera i ny, mer effektiv infrastruktur vilket resulterar till en mer produktiv långsiktig ekonomi.

Forskare belyser dock att detta omvända fenomen inte ska misstolkas. En naturkatastrof bör inte betraktas som något positivt som gynnar ett land i allmänhet.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att tidigare forskning kommit fram till olika

slutsatser kring frågan om i vilken omfattning naturkatastrofer påverkar ett lands ekonomiska tillväxt. Detta beror på faktorer såsom katastrofens karaktär samt det drabbade landets

kapacitet att tackla och återhämta sig efter inträffandet. Det kan dock med säkerhet

konstateras att den kortsiktiga effekten är mer påtaglig än den långsiktiga. Rikare länder med mer välutvecklade ekonomier tenderar att klara sig bättre genom naturkatastrofer kontra de

mer exponerade fattiga länderna. Istället för att endast försämra landets ekonomiska tillväxt har forskare även funnit att det motsatta sker då återuppbyggnadsfasen tenderar att öka landets nominella BNP. Länder tvingas uppdatera sig till mer effektiv infrastruktur och de ineffektiva företagen sållas bort.

Related documents