Variabler

Utifrån teorin om ekonomisk tillväxt, tidigare studier kring ämnet samt förekomsten av naturkatastroferna i Japan och Indonesien, kommer denna studie bygga på variablerna: Real BNP per capita, offentliga utgifter, investering i industrier och infrastruktur,

energiförsörjning, investering i icke finansiella tillgångar, handelsvaror för import samt export, arbetsproduktivitet, KPI samt arbetslöshet.

4.2.1 Real BNP per capita

Nominell BNP mäter värdet på det som produceras i ett land, oftast under ett års tid och är inte inflationsjusterat. För att räkna ut hur mycket som produceras i ett land studeras pris samt produktionsvolym. Vid en ökning av ett lands BNP har det antingen skett en ökning i pris, ökning av produktionsvolym eller båda samtidigt. Anledningen till varför den här studien studerar real BNP och inte nominell BNP är eftersom real BNP tar hänsyn till prisskillnader i bytesförhållandet. Med det menas vad ett land får betala för det som importeras och hur mycket betalt får för det som exporteras. När priserna för exportvaror är högre än det som importeras, finns det en ökad köpkraft och en stigande bytesbalans. Det kan därför vara en

fördel att studera real BNP eftersom det tar hänsyn till förändringen i bytesbalansen jämfört med nominellt BNP i fasta priser. BNP i fasta priser visar förändringen i de varor och tjänster som produceras i ett land men säger ingenting om prisförändringar. (Ekonomifakta 2020).

För att kunna jämföra länder, är real BNP per capita bättre lämpat eftersom befolkningen i olika länder inte växer i samma takt. BNP per capita är ett lands BNP dividerat med befolkningen. (Ekonomifakta 2020) Data för real BNP per capita i den aktuella studien är mätt i USD (Our World in Data 2019).

4.2.2 Offentliga utgifter

Offentliga utgifter är de kostnader som staten har för ett land för att tillgodose individer och samhällens behov. Det inkluderar investeringar i infrastruktur, säkerheten i landet samt varor och tjänster som skapar fördelar för landet. Den data som är hämtad i den aktuella studien är mätt i procentuell andel av BNP. (Our world in data u.å.) Den aktuella variabeln är intressant att studera eftersom offentliga utgifter med stor sannolikhet kommer öka efter en

naturkatastrof inträffat. Detta eftersom det är kostsamt att återuppbygga ett samhälle vars infrastruktur förstörts efter en naturkatastrof.

4.2.3 Investering i industrier och infrastruktur

Industrialisering är investeringar i ett lands industrier och infrastruktur. Investeringar i ett lands infrastruktur inkluderar gruvdrift, el, transport, gas, vatten, humankapital och

utbildning. Denna studie mäter industrialisering i procent av den årliga tillväxten. (The world bank u.å.). Efter en naturkatastrof inträffat kan denna variabel tendera att öka eftersom investering i industrier och infrastruktur oftast blir aktuellt vid återuppbyggnaden av ett land.

Därmed kommer denna variabeln att studeras för att se om investeringar i industrier och infrastruktur faktiskt ökar och i vilken utsträckning.

4.2.4 Energiförsörjning

Energiförsörjningen är beräknad genom den totala energiproduktionen plus energiimport minus energiexport minus internationella bunkrar och till sist plus/minus lagerförändringar.

All data är mätt i ton oljeekvivalenter och förkortas toe efter engelskan “Tonne of oil equivalent”. Toe grundar sig på förbrukning av ton råolja och används för att jämföra olika energikällor. (OECD u.å.). Efter att en naturkatastrof inträffat kan energiförsörjningen i ett land direkt påverkas. Detta kunde framförallt studeras i Japan efter jordbävningen 2011 där

energiförlusten blev ett stort problem i landet eftersom industrier, hushåll och energiberoende segment blev lidande.

4.2.5 Investering i icke finansiella tillgångar

Investering i icke finansiella tillgångar är ett lands investeringar i varulager,

anläggningstillgångar, värdesaker, fast kapital samt icke producerbara tillgångar. Den aktuella data i studien är mätt i en procentuell andel av BNP (OECD u.å.). När en naturkatastrof inträffat tenderar investeringar i icke finansiella tillgångar att öka vid

återuppbyggnaden av ett land. Därmed är denna variabel intressant att studera i den aktuella studien för att se i vilken utsträckning som investeringar i icke finansiella tillgångar

potentiellt ökar.

4.2.6 Handelsvaror för import samt export

Den aktuella studien har två variabler som visar handelsflödet av det som importeras samt exporteras i respektive land. Den ena variabeln redovisar de handelsvaror och tjänster som importeras. Den andra variabeln visar de handelsvaror och tjänster som exporteras i ett land.

Variablerna mäts i procent av BNP (OECD u.å.). Dessa två variabler är intressanta att studera för att se vad om importen eller exporten påverkades mest i respektive land från

naturkatastroferna.

4.2.7 Arbetsproduktivitet

Arbetsproduktiviteten beräknas genom att mäta BNP per arbetad timme. Det visar hur effektiv produktionen är och hur mycket arbetskraften kan producera per timme.

Produktiviteten är hög om arbetskraften producerar mycket på en timme och vice versa. Med en hög produktivitet kan företaget öka lönerna för sina anställda. För att produktiviteten generellt ska öka i ett företag på lång sikt krävs investeringar i bättre teknik och ökad kompetens genom utbildning (OECD u.å.). Denna variabeln är aktuell att studera eftersom den visar hur produktionen förändras i landet efter katastroferna. Ny teknik tillförs till länderna vid återuppbyggnaden vilket kan leda till ökad produktivitet.

4.2.8 Konsumentprisindex

Konsumentprisindex är ett mått för att beräkna privat konsumtion genom att studera utvecklingen i priser för vad konsumenter betalar. Prisförändringarna påverkas främst av

subventioner samt indirekta skatter. Konsumentprisindex används främst för att studera inflationsutvecklingen i ett land (OECD u.å.). Den aktuella studien syftar att studera konsumentprisindexet för att studera eventuell konsumtionsförändring efter katastroferna.

4.2.9 Arbetslöshet

Variabeln arbetslöshet i den aktuella studien är angiven i procent och beräknas genom antalet arbetslösa i relation till arbetskraften. För att klassas som arbetslös är man utan arbete men är fullt arbetsförbar och har försökt hitta ett jobb de senaste fyra veckorna (OECD u.å.).

Variabeln arbetslöshet kommer användas för att studera hur arbetsmarknaden sett ut i

Indonesien samt Japan efter katastroferna. Tanken är att studera huruvida nya arbeten skapats efter katastroferna och även om vissa sektorer på arbetsmarknaderna blev av med jobben.