Tillgången av hållbara varor påverkar i stor utsträckning hållbar konsumtion

ingen av de tre testade korrelationerna uppvisade ett resultat på över 0,2 vilket förkastar detta resonemang om att något samband skulle vara svagare än något annat - då allt under 0,2 tolkar vi som icke-samband. Vidare ser vi att respondenternas tolkning av “acceptabel kunskap” skulle kunna skilja sig åt, då acceptabel kunskap kan tänkas skilja sig åt beroende på respondenternas bakgrund som exempelvis utbildning. Är acceptabel kunskap lika för en doktorand som för en gymnasiestudent? Är acceptabel kunskap om hållbarhet lika för en aktiv miljöpartist (aktiv medlem i det svenska politiska partiet Miljöpartiet) som för en person som är ointresserad av hållbarhetspolitik?

5.3.2 Tillgången av hållbara varor påverkar i stor utsträckning hållbar konsumtion

Sammanfattning av resultat: Vi kan från nedanstående resultat se att den upplevda

tillgången av hållbara varor påverkar i vilken utsträckning respondenterna konsumerar hållbart, där resultatet indikerar att miljömässigt hållbara varor har en störst upplevd närvaro i handeln i jämfört med socialt- och ekonomiskt hållbara varor.

För att kunna köpa hållbara varor krävs det, självklart, en tillgång till dem. För att undersöka tillgångens betydelse vid köp av hållbara varor har vi nedan redovisat svaret på påståendet Tillgången av hållbara varor påverkar i stor utsträckning mina inköp av

hållbara varor. Att presentera och analysera empiri gällande betydelsen av tillgången

på hållbara varor är förankrat i tanken om att dålig tillgänglighet på hållbara varor är en förklaring till konsumenters låga intentioner att konsumera hållbart (Vermeir & Verbeke, 2006, s. 188). Samt resonemanget om att hållbar konsumtion ofta involverar någon typ av “trade-off”, eller kompromiss, för att konsumera hållbart genom exempelvis att behöva resa till andra affärer som säljer hållbara produkter på grund av en dålig tillgänglighet (Peattie, 2001, s. 191-193). Genom att koppla detta mot respondenternas köpbeteende vill vi kunna analysera om köpbeteendet således kan ge en intention på hur bra tillgången på hållbara varor är, samt om det finns någon skillnad inom tillgången på socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara varor. Detta har gjorts

genom att korstabulera tillgångens påverkan på hållbar konsumtion med faktiska köpbeteenden.

Inledningsvis bör det belysas om hur tillgången av hållbara varor påverkar respondenternas inköp av hållbara varor för att skapa en överblick, innan vidare presentation av korstabeller och analys av dessa. I diagrammet går det att se att en klar majoritet av respondenterna instämmer eller instämmer delvis, medan endast en tiondel inte instämmer med påståendet om att tillgången av hållbara varor i stor utsträckning påverkar deras inköp av hållbara varor.

Diagram 11. Tillgången påverkar respondenternas inköp av hållbara varor.

Genom att korsa den ovanstående redovisade tillgångsvariabeln med i vilken utsträckning respondenterna konsumerar socialt hållbara varor kan vi se att 25 respondenter instämmer att tillgången av hållbara varor påverkar deras inköp av hållbara varor i stor utsträckning, samtidigt som de köper socialt hållbara varor i större utsträckning än vanliga varor. Utifrån ett Chi-två test kan vi se att sambandet mellan variablerna har en stark signifikansnivå på 0,000 och en korrelation på 0,367 vilket vi bedömer vara ett svagt samband mellan variablerna. (se bilaga 2)

Fortsättningsvis gjordes ett likadant test fast mot om det gick att uppskatta ett samband mellan tillgångens betydelse och i vilken utsträckning respondenterna konsumerar ekonomiskt hållbara varor. Här var det 21 respondenter som instämmer med att tillgången av hållbara varor påverkar deras inköp samtidigt att de i större utsträckning köper ekonomiskt hållbara varor än vanliga varor. Till skillnad från ovanstående stycke visar ett Chi-två test ingen statistisk signifikans mellan dessa variabler och korrelationskoefficienten visaatt det inte finns något samband mellan variablerna. (se bilaga 2) 10%   50%   40%   0%   10%   20%   30%   40%   50%   60%  

Instämmer  ej   Instämmer  delvis   Instämmer  

Tillgången  av  hållbara  varor  påverkar  i  stor  usträckning  mina   inköp  av  hållbara  varor  (Exempelvis  om  det  Tinns  ekologiska  

Ovanstående samband ter sig vara starkare för konsumenterna som köper miljövänliga varor i större utsträckning än vanliga varor. Inom denna grupp var det 33 respondenter som instämmer att tillgången påverkar i stor utsträckning deras inköp av hållbara varor, samtidigt som de i större utsträckning köper ekonomiskt hållbara varor. Ett Chi-två test visar en stark signifikansnivå på 0,000. Det finns även en korrelation mellan variablerna på 0,505, vilket vi bedömer som ett samband mellan variablerna.

Figur 20. Korrelationstest

Sammanfattningsvis går det att utläsa, av resultatet ovan, att respondenterna inledningsvis bekräftar befintliga genomgående resonemang inom teorin om att tillgången på hållbara varor är av betydelse. Av stapeldiagrammet syns det som tidigare nämnt att en klar majoritet instämmer (ca 50 %) eller instämmer delvis (ca 40 %) med att tillgången av hållbara varor i stor utsträckning påverkar deras inköp av hållbara varor, vilket kan tänkas vara en bakomliggande faktor till konsumenters relativt låga konsumtion av hållbara produkter framför vanliga produkter (Se diagram 10). Detta kan således tänkas vara i enlighet med Vermeir & Verbekes (2006, s. 188) resonemang om att tillgängligheten på hållbara varor kan vara en förklaring till en låg hållbar konsumtion, trots en positiv attityd till det.

För att ytterligare kunna analysera tillgångsfaktorn har vi, som ovan redovisat, korsat tillgångsvariabeln med faktiska köpbeteenden. Det visade sig att den grupp av respondenter som instämmer med att tillgången är av betydelse samtidigt som de

instämmer med att de konsumerar miljömässigt hållbara produkter i större uträckning än

vanliga varor var störst, i relation till de grupper som konsumerar socialt och ekonomiskt hållbara produkter. Denna korstabulering visade även högst korrelation på 0,5. Således, i enlighet med Vermeir & Verbekes (2006, s. 188) resonemang om att tillgängligheten på hållbara varor kan vara en förklaring till en låg konsumtion, trots en positiv attityd, skulle resultatet kunna analyseras som om att det finns en lägre tillgänglighet på socialt och ekonomiskt hållbara varor i jämfört med miljömässigt hållbara varor. Alternativt ser vi att resultatet skulle kunna indikera att våra respondenter upplever att de får gör en större ”trade-off”, eller kompromiss, i form av att försöka få tag på socialt och ekonomiskt hållbara varor i jämfört med att få tag på miljömässigt hållbara varor (och därav konsumerar dessa i en mindre utsträckning), vilket i så fall skulle stärka Peatties (2001, s. 192-193) argumentation om att kompromisser likt dessa påverkar det hållbara konsumtionsbeteendet.

5.3.3 Konsumenter är villiga att betala ett högre pris för att konsumera hållbart -