Satsningen Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård, med målet att primärvården ska vara förstahandsvalet och den naturliga koordi-natorn när invånaren har behov av hälso- och sjukvård under hela livet, har fortsatt under 2019. Primärvården ska vara basen i hela hälso- och sjukvårdssystemet. Det utgår från ett nära samarbete mellan vårdcentraler, kliniker och kommunens hemsjukvård. Inriktningen är vård-planering och förebyggande insatser för en rela-tivt liten grupp mest sjuka äldre, vilket ska bidra till bättre vård, färre vårdtillfällen, mindre behov av vårdplatser och bättre möjligheter att klara bemanningen på sjukhusen. Folkhälsoarbetet för att främja länsinvånarnas hälsa och livskvalitet är aktivt och har etablerade samarbeten med andra aktörer, som länets kommuner, myndig-heter, organisationer och civilsamhället.
Vardagsliv
Stöd för kropp och själ
Primärvård
Specialiserad vård
Tillsammans för bästa möjliga hälsa
och jämlik vård
FOLKHÄLSA OCH SJUKVÅRD
Syftet med arbetet i Tillsammans för bästa möj-liga hälsa och jämlik vård är att förflytta hälso- och sjukvården från sluten till öppen vård, från sjukhus till vårdcentral och från vård till hälso-främjande insatser tillsammans med andra sam-hällsaktörer och invånarna själva. Inom Tillsam-mans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård har under 19 delprojekt bedrivits under 2019.
Verksamhetsområdena medicinsk vård, kirurgisk vård samt psykiatri, rehabilitering och diag-nostik har fortsatt sitt arbete att verka för en jämlik vård med möjlighet att på bästa sätt möta individens behov av somatisk och psykiatrisk vård. Vården ska vara personcentrerad, av bästa möjliga kliniska kvalitet, patientsäker, med god tillgänglighet och bedrivs kostnadseffektivt.
Under hösten 2019 tillsattes en projektledare för att arbeta med planen för att möta framtidens hälso- och sjukvård. Uppdraget består av tre de-lar enligt figur 1. Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård ingår i det påbörjade om-ställningsarbetet till den nära vården
I uppdraget ingår att utveckla samordning inom och mellan vårdgivare och arbeta med kontinuitet och relationsbyggande. Arbete med tillgänglighet och att få delaktiga patienter och närstående är också viktiga områden. Kompetens-försörjningen i den nära vården ska säkras.
Vårdinsatser till de målgrupper som i hög grad besöker vården t ex patienter med psykisk ohäl-sa ska anpasohäl-sas. Ersättningssystem ska utveck-las, liksom hälsofrämjande och förebyggande insatser samt proaktiva arbetssätt. En viktig del i framtidens hälso- och sjukvård är att ta fram nya arbetssätt med stöd av digital teknik.
Bra folkhälsa
Sveriges Kommuner och Regioner håller samman det nationella utvecklingsarbetet Strategi för hälsa. I Jönköpings län har en inriktning för arbetet förankrats i ledningssystemet för sam-verkan mellan länets kommuner och Region Jönköpings län.
Under 2018 antogs den reviderade handlings-planen till den regionala strategin för jämlik hälsa, Tillsammans för jämlik hälsa och ett bra liv i Jönköpings län. Majoriteten av insatserna sker i samverkan mellan länets kommuner, frivil-ligorganisationer, föreningsliv, myndigheter med flera. Flera av aktiviteterna i handlingsplanen
2018-2020 ingår även som utvecklingsområden inom Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård.
Flera olika aktiviteter har genomförts under året, exempelvis:
• Verksamhetsutveckling av familjecentraler via föräldraskapsstödet En förälder blir till har genomförts i samverkan med kommunal utveckling, Qulturum och Länsstyrelsen.
Arbetet är en del av Insikt/Utsikt som är länets handlingsplan för ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak), brottsförebyg-gande arbete och föräldrastöd.
• Utveckling och spridning av framtagna kon-cept för äldres hälsa, såsom Kulturlust, Sund Smart Stark Senior, samtalsgrupper för existentiella samtal samt utbildning kring våld i nära relationer för personer som möter äldre. Planering pågår för att intensifiera arbetet kring suicidprevention och äldre.
• Hälsoutveckling i närområden och riktade satsningar utifrån lokala hälsodata på kommunnivå.
Figur 1: Beskrivning av uppdraget för att möta framtidens hälso- och sjukvård.
2
Ta fram en plan för att möta
till den nära vården
FOLKHÄLSA OCH SJUKVÅRD
• Region Jönköpings län och Jönköping Univer-sity leder tillsammans ett utvecklingsarbete där nio förskolor i länet deltar i förbättringsar-bete och forskningsstudie med fokus på barns utomhusmiljöer på förskolegårdar. Arbete för spridning i länet pågår.
• Systematiskt hälsoarbete för barn och unga i samverkan.
• Utbildningar för coacher i More to life-sam-talscafé har genomförts. Region Jönköpings läns friskvårdsteam har utvecklat konceptet till Stärk dig själv och erbjuder detta till ar-betsplatser inom regionens verksamheter.
Under året har framtagandet av en handlings-plan för Livsstilsutmaningen påbörjats. Former för en samverkansmodell för hälsocenter, med lärdomar från Värnamo Hälsocenter, har bearbe-tats i ledningssystemet för samverkan med länets kommuner och kommunchefsnätverket. Länets fritidschefer har en viktig roll i fortsatt arbete.
Även det påbörjade arbetet med hälsoguider i Jönköpings kommun är en av de aktuella insat-serna för spridning i länet.
Primärvård
Länets vårdcentraler är det självklara valet för länets invånare när de har behov av hälso- och sjukvård. I Jönköpings län finns 40 vårdcentraler och 18 filialer. 28 vårdcentralerna bedrivs av Bra Liv. Cirka 26 procent var listade hos privat vårdgivare och cirka 74 procent var listade hos Bra Liv. Vid årsskiftet 2019/2020 fanns 365 055 listade personer.
Vårdcentralerna har i uppdrag att arbeta hälso-främjande och sjukdomsförebyggande på ett systematiskt sätt. Samtal om levnadsvanorna ska vara en naturlig del i patientmötet. Vårdenheten ansvarar också för hälsofrämjande insatser i sam- verkan med kommuner, intresseorganisationer och andra aktörer i närområdet.
För att kunna möta varje enskild persons behov och ge stöd i att ändra ohälsosamma levnadsva-nor finns särskilda resurspersoner på vårdcen-tralerna avseende fysisk aktivitet, tobak, alkohol samt kost.
Specialiserad somatisk vård, psykiatri, rehabilitering och diagnostik
Den specialiserade vården är uppdelad i tre verk-samhetsområden; medicinsk vård, kirurgisk
vård samt psykiatri, rehabilitering och diagnos-tik. Organisationen ger förutsättning för jämlik vård där Region Jönköpings län på bästa sätt kan möta invånarnas behov av specialiserad soma-tisk och psykiatrisk vård. Framtidens hälso- och sjukvård ska bedrivas i en stark primärvård, i samspel med tre välfungerande akutsjukhus och 13 kommuner.
Region Jönköpings län ska även fortsättningsvis ha tre fullvärdiga akutsjukhus. Ett uppdrag för att utreda vad detta innebär har formulerats och arbetet påbörjas under 2020.
Det är viktigt med ett närvarande ledarskap för att ta tillvara personalens kunskap och engage-mang samt möta de anpassningar som behövs lokalt. Arbetet med att utreda nya lokala sjuk-husledningar påbörjades under 2019 genom att ett antal workshops har genomförts med verksamhetschefer. En arbetsgrupp är utsedd att arbeta vidare med det framtagna underlaget under 2020.
Tandvård
Ansvaret för tandvård regleras i tandvårdslagen.
Region Jönköpings län har ett övergripande an-svar att planera all tandvård i länet, oavsett vem som är huvudman eller vem som utför den.
Enligt lagen ska regionen svara för:
• regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år de fyller 23 år
• specialisttandvård för vuxna
• övrig tandvård för vuxna i den omfattning som Region Jönköpings län bedömer lämpligt.
Region Jönköpings län ska dessutom se till att det finns tillräckliga resurser för patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser och att pa-tientgrupper med behov av särskilt stöd erbjuds tandvård.
Region Jönköpings läns resurser för barntand-vård, specialisttandvård och tandvård till pa-tienter med särskilda behov och stöd avser såväl offentligt som privat driven tandvård.
Allmäntandvård för vuxna utförs på en marknad där både offentlig och privat tandvård är aktörer.
Allmäntandvård finansieras av patientavgifter
FOLKHÄLSA OCH SJUKVÅRD
och ersättning från tandvårdsförsäkringen.
Allmäntandvård för barn utförs både av Folk-tandvården och privata utförare, och finansieras av Region Jönköpings län via en barntandvårds-peng. Inom barntandvården har Folktandvården även kostnader för kollektiva insatser för barn 0-2 år samt extern förebyggande verksamhet för alla barn i länet. Detta finansieras med en sär-skild folktandvårdsspecifik ersättning som 2019 uppgick till 10,9 miljoner kronor. I övrigt gäller konkurrensneutralitet.
Samverkan med kommunerna
Region Jönköpings län samverkar med länets kommuner inom flera områden. En gemensam värdegrund finns för arbetet. Enligt lednings-system för samverkan sker samverkan huvud-sakligen genom tre strategigrupper; barn och unga, psykiatri och missbruk samt äldre. E-hälsa, funktionshinder och hjälpmedel är områden vars perspektiv ska genomsyra strategigruppernas arbete. Under året har en samrådsgrupp rehabi-litering och habirehabi-litering tillkommit. I alla strate-gigrupper ingår representanter från primärvård, specialistvård och kommunerna. Strategigrup-perna identifierar utvecklingsbehov i samverkan inom sina respektive områden. Kontinuerlig kommunikation mellan strategigrupper och ar-betsgrupper pågår för att identifiera utvecklings-behov och implementera utvecklingssatsningar i länet. Satsningar på digitala vårdmöten har inletts under året.
Det fortsatta arbetet med Trygg och säker vård och omsorg i samverkan mellan Region Jönkö-pings län och länets kommuner omfattar samt-liga strategiområden. Arbetet genomförs inom strategin för Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård och syftade främst till att förbätt-ra och möjliggöförbätt-ra en mer sammanhållen vård och omsorg. I arbetet har fortsatt utveckling av utskrivningsprocess utifrån Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Även arbetet med Trygg och säker vård hemma samt arbete med Samordnad individuell plan (SIP) har fortsatt. Arbetet med Trygg och säker vård för de mest sjuka sker i samverkan både lokalt och nationellt. Utskrivningsproces-sen har bidragit till att vårdtiderna för utskriv-ningsklara dagar har minskat och antalet dagar som utskrivningsklara patienter stannat kvar på sjukhuset har fortsatt varit lågt. Vårdsamordna-rens roll som fast vårdkontakt och koordinator i utskrivningsprocessen har förstärkts. Satsningen
med Patientkontrakt har inkluderats i arbetet med SIP.
Under året påbörjades spridning av de arbetssätt för utökad samverkan mellan vårdcentraler och kommunal hemsjukvård, med en utökad samver-kan i närsjukvårdsteam. Arbetssättet har bidragit till färre besök på akuten, färre återinskrivningar och färre vårddagar på sjukhus för målgruppen.
Läkarmedverkan i hemsjukvården har förstärkts.
Samverkan och vård i Sydöstra sjukvårds-regionen
Sydöstra sjukvårdsregionen samverkar i arbetet med nationell och sjukvårdsregional nivåstruk-turering och arbetsfördelning. Under 2019 har arbetet med nivåstrukturering utökats och in-tensifierats i hela landet. De nationella program-områdena har engagerats i regionernas dialog med Socialstyrelsen om volymer, kvalitet och tänkbara koncentrationer av den högspecialise-rade vården. Arbete i sakkunniggrupper pågår inom elva områden och fler områden kommer att starta våren 2020.
Universitetssjukhuset i Linköping kommer att ansöka om att få bedriva viss vård vid förvärvad ryggmärgsskada. I beredningen av ansökan krävs en kartläggning i hela sjukvårdsregionen för att utröna möjligheterna att samverka för att kunna möta upp en eventuell volymökning.
Sjukvårdsregionen använder begreppet arbets-fördelning för att betona att dialogen inte ensidigt handlar om koncentration av vård.
Ett resultat av samverkan är till exempel att patienter från Östergötland nu erbjuds kirurgisk vård, kvinnosjukvård och urologisk vård i Region Jönköpings län och Region Kalmar län. Från och med 2019 omfattas alla patientströmmar utom primärvård i sjukvårdsregionens avtalsmodell för att förenkla administrationen av ersättningar mellan regionerna.
Samarbetet inom Sydöstra sjukvårdsregionen har de senaste åren utvecklats från enbart medi-cinska verksamhetsområden till att även omfatta exempelvis e-hälsa, folkhälsoarbete, digitalise-ring, forskning, Life science, hållbar utveckling, kompetensförsörjning, läkemedel, medicinsk teknik, patientsäkerhet, uppföljning, analys och upphandling.
FOLKHÄLSA OCH SJUKVÅRD