I detta avsnitt presenteras tillvägagångssättet som nyttjas för att bearbeta materialet från den kvantitativa respektive kvalitativa datainsamlingsmetoden.
4.5.1 Bearbetning av enkätundersökning
Deltagarnas svar förs in i SPSS. Svaren kontrolleras för att tillgodose att felskrivningar upptäcks (jfr Trost 2007). Samtliga svarsalternativ kodas om till siffror för att möjliggöra analyser av frekvenser, index, typvärden, medelvärden, standardavvikelser, korstabeller, fördelningar och samband.
Ett antal enkätfrågor undersöker deltagarnas bakgrund och egenskaper: födelseår, könstillhörighet, om de känner till Oatly, om de köper Oatlys produkter och varför, om de
känner till Blackstone och om deltagarnas åsikt ändrades efter investeringen. Procentandelen samt typvärdet av intressenter som tillhör dessa bakgrundsvariabler beräknas.
I enkäten föreligger 14 frågor som tillsammans motsvarar i vilken utsträckning enkätdeltagarna uppfattar att Oatly innehar karismatisk legitimitet. Varje påstående tillhör en viss egenskapskategori. Påståendefrågorna i enkäten speglar Conger och Kanungos (1998) 23 karismatiska egenskaper som indelas i fem egenskapskategorier. I enkäten motsvarar 2-4 påståenden varje egenskapskategori, för att tillgodose att de karismatiska egenskaperna i varje karismatisk kategori är täckta. Deltagarna anger i vilken utsträckning de instämmer med varje påstående från 1-5 (1=instämmer inte alls, 5= instämmer helt) vilket ger varje egenskapskategori ett ackumulerat medelvärde mellan 1-5.
Egenskapsindex-värdet beräknas utifrån medelvärdet av varje egenskapskategori (jfr Trost 2007). Detta resulterar i fem medelvärden av karismatisk legitimitet, ett för varje egenskapskategori. Cronbachs alfa (α) beräknas utifrån de 2-4 påståendevariablerna inom varje egenskapsindex och detta reliabilitetsmått mäter den interna konsistensen. Ett värde över 0,7 bekräftar att variablerna inom ett index mäter ungefär samma sak och att variablerna därmed är lämpliga att beräkna ett index utifrån. Vid analysen jämförs samtliga medelvärden för att utreda om det föreligger relevanta skillnader mellan egenskapskategorierna. Ett medelvärde som överstiger 3 indikerar att intressenten anser att Oatly innehar karismatisk legitimitet eftersom svarspersonerna i genomsnitt besvarat påståendefrågorna till kategorin med ett högre svar än 3. Standardavvikelsen (σ) för varje medelvärde beräknas för att bedöma spridningen och den typiska avvikelsen från medelvärdet. Detta visar om de flesta svaren ligger nära medelvärdet för varje egenskapsindex. En standardavvikelse under 1 bedöms som relativt låg till följd av att svarsalternativen utgår från en skala 1-5. Vidare beräknas normalfördelningen inom varje egenskapsvariabel genom att utreda om p-värdet enligt Shapiro-Wilk-testet överstiger 0,05. Ett p-värde över 0,05 innebär att det inte föreligger signifikant skillnad mellan den observerade variabeln och en normalfördelad variabel.
Normalfördelade resultat innebär att ett mönster föreligger där observationsvärden avviker symmetriskt från medelvärdet. Standardavvikelsen och resultatens fördelning utreder om det föreligger ett visst förhållande, exempelvis att svarsdeltagarna uppfattar att Oatly innehar karismatisk legitimitet.
Det totala karismaindex-värdet beräknas utifrån samtliga medelvärden av de fem egenskapskategorierna. Genom att utgå från medelvärdet av varje egenskapskategori väger varje kategori lika tungt vid beräkningen av det totala medelvärdet för karismatisk legitimitet.
Cronbachs Alpha beräknas för att tillgodose att det är lämpligt att genomföra ett karismaindex utifrån egenskapskategoriernas medelvärden. Standardavvikelsen av medelvärdet beräknas även för karismaindex-variabeln för att bedöma spridningen av svaren. Shapiro-Wilk-testet genomförs för att bedöma om variabeln är normalfördelad.
Vid bearbetningen av resultaten omkodas deltagarnas medelvärde för karismatisk legitimitet, en kvotskala, till en nominal variabel där grupp 1 utgörs av deltagare som anser att Oatly innehar karismatisk legitimitet (medelvärde överstiger 3) och grupp 2 av deltagare som inte anser att Oatly innehar karismatisk legitimitet (medelvärde är eller understiger 3).
Fördelningen av intressenter genomförs för de fem egenskapskategorierna och den totala sammanfattande karismavariabel som beräknats utifrån kategoriernas medelvärden.
Därigenom kan skillnader mellan egenskapkategorierna utredas i analysen utifrån hur många svarspersoner som tillhör grupp 1 och 2. Även vilken procentandel av svarspersoner som anser att Oatly innehar karismatisk legitimitet i förhållande till det totala karismavärdet kan belysa om Oatly sammanfattningsvis uppfattas inneha karismatisk legitimitet.
Fördelningen av karismatisk legitimitet i nominala variabler gör det möjligt att mäta samband mellan legitimitet och bakgrundsvariablerna. Därmed kan oberoende variabler som påverkar legitimiteten upptäckas. Samband mäts genom korstabeller. Sambandets signifikans utreds genom att beräkna p-värdet enligt Pearsons Chi-två-test. Om korrelationskoefficienten understiger 0,05 innebär det att de observerade frekvenserna och den förväntade frekvensen liknar varandra och sambandet därmed är signifikant (Ejlertsson 2005). Denna analys av samband studerar om bakgrundsvariablerna påverkar egenskapsindex-värdet av egenskapskategorierna och det totala karismaindex-värdet.
Enkätundersökningens öppna svar bearbetas genom kodning, tematisering och kategorisering.
Svaren är tilläggsinformation som kan ge inblick i svarspersonernas åsikter, de behandlas inte som övriga variabler (Ejlertsson 2005). Därmed beräknas inga statistiska mått eller samband utifrån dessa öppna svar.
4.5.2 Bearbetning av fokusgruppsintervjuer
Ljud- och videoinspelningarna transkriberas på en övergripande nivå (jfr Wibeck 2010). I semistrukturerade diskussioner är inte allt innehåll relevant, i denna studie transkriberas endast delar som har teoretisk relevans och därmed kan nyttjas i analysen. Omfattningen av transkriberat material för respektive intervju varierade mellan fem till 13sidor. Uttryck och talspråk inkluderas i det transkriberade materialet. Genom att bevara de intervjuades originala formuleringar kan innebörden i respondenternas svar förmedlas utan att påverkas av omvandlingen från talspråk till skriftspråk(jfr Lindstedt 2017).
Då kvalitativa studier resulterar i stora mängder data är arbetet med att sortera materialet på ett välgrundat sätt mycket avgörande (Ahrne & Svensson 2015). Kodningen reducerar
komplexiteten av datan, synliggör mönster och skapar en struktur av fästpunkter som fungerar som utgångspunkt för analysen. I denna studie bearbetas transkriberingen genom tematisk kodning vilket innebär att förutbestämda koder, baserade i en teori, kopplas samman med kodningsarbetet (jfr Lindgren 2014).
För att skapa en preliminär ordning av datan markeras nyckelord och citat från respektive intervju baserat på kategorierna från Conger och Kanungos (1998) ledarskapsskala. Det innebär att koderna för denna tematiska kodning är; vision och artikulation, hänsyn om omgivning, hänsyn om intressenter, risktagande och status quo. Det teoretiska ramverket för studiens kodningsscheman förenklar sammankopplingen mellan allmänhetens uppfattningar och den teoretiska bakgrunden (Ahrne & Svensson 2015; Ekström & Johansson 2019). Den tematiska kodningen säkerställer kodernas teoretiska relevans (Lindgren 2014). Delar av det transkriberade materialet från respektive intervju markeras och sammanställs i ett övergripande dokument (jfr Ahrne & Svensson 2015). Ord som nyttjats i diskussionerna och innehar teoretisk relevans sammanställs och kategoriseras enligt koderna. Numreringen för den grupp som nyttjat ordet markeras så att det är möjligt att se samband och skillnader mellan gruppernas diskussioner. Citat som gör anspråk på en eller flera kategorier överförs till det övergripande dokumentet.
I analysavsnittet presenteras en sammanfattning av det kodade materialet. Samtliga ord resumeras i beskrivande texter som kompletteras med ett fåtal citat som anses representativa för diskussionen. Även presentationen av resultatet tematiseras enligt Conger och Kanungos
(1998) ledarskapsskala. Relevanta ämnen som inte är inkluderade i det tematiska ramverket lyfts i en utomstående kategori som benämns övriga faktorer (jfr Lindstedt 2017).