Tillvägagångssätt

Författarna har i denna studie har använt sig av en strukturerad enkät. Detta underlättade vid sammanställningen av respondenternas svar. Eftersom enkätens upplägg är detsamma för deltagarna, bemöter därmed respondenterna samma frågestimuli (Bryman & Bell 2017). Syftet med enkätundersökningen var att samla in en större mängd data för att kunna se eventuella samband och mönster i en bredare population. Enkätundersökningen gjorde det även möjligt att i större omfattning kunna generalisera resultatet (ibid.).

Efter respons på pilotstudien gjordes korrigeringar för att undvika missförstånd och tvetydigheter hos respondenter (se avsnitt 3.5.1). Den slutliga enkäten kom att skapas via Survio, som är en undersökningstjänst online som lanserades år 2012 (Survio u.å.). Fördelen med enkätundersökningar på internet är att de har en låg kostnad, är enkla att utföra och möjliggör en tidseffektiv datainsamling hos vald målgrupp (Faarup & Hansen 2011).

Enkäten bestod av slutna frågor vilket underlättar en sammanställning av resultatet (ibid.). Detta gjorde att respondenterna antingen fick bekräfta eller förneka olika påståenden. Deltagarna fick inte möjlighet att lämna alternativa svar, vilket gjorde att studiens författare inte behövde tolka andra svarsalternativ. I enkätundersökningen applicerades filterfrågor, vilket innebar att det fanns följdfrågor beroende på hur respondenterna besvarade frågorna

Respondenterna kontaktades mellan den 16:de och 20:de november år 2020 via en direktlänk på Instagram, Facebook och via mejl. Tillsammans med utskicket, beskrevs studiens innehåll, målgrupp och information om anonymitet.

3.5.3 Urval

Då denna undersökning riktar sig till aktiva Instagram-användare, var det betydelsefullt för författarna att respondenterna i den kvantitativa studien identifierar sig som aktiva Instagram-användare. En annan betydande del är respondenternas ålder. Denna studie är riktad till de mest aktiva åldrarna på Instagram i Sverige som är myndiga, från och med 18 år. Vid utförandet av enkäten tillämpade författarna ett jämnt åldersintervall i svarsalternativen och därav valdes åldrarna 18–52 med ett sex års intervall i varje svarsalternativ. Detta

åldersintervall innebär en kvotskalenivå, vilket möjliggör bearbetning och statistisk analys, då det går att beräkna genomsnitt på ett sätt som hjälper forskaren att göra den insamlade datan begriplig (Denscombe 2017, s. 349).

3.5.4 Operationalisering

Operationalisering innebär en process som inbegriper en utformning av de begrepp som forskaren är intresserad av (Bryman & Bell 2017, s. 167). För att författarna ska kunna koppla ihop- och operationalisera teorierna i denna studie är enkätfrågorna sammanställda i en

operationalisering. Genom denna sammanställning kan författarna sedan använda

operationaliseringen som verktyg för analys, då frågorna som besvaras kan bekräfta eller förneka tidigare teorier och antaganden.

3.5.5 Bortfall

I ett tidigt skede under utskicket av enkäten upptäcktes en felaktig ordningsföljd på frågorna, vilket korrigerades. En av frågorna ändrades från obligatorisk till icke-obligatorisk att

besvara, vilket medförde ett icke-representativt resultat. Detta korrigeras i efterhand genom ett bortfall på åtta personer som hade besvarat enkäten under andra förutsättningar än de andra respondenterna. Samtliga respondenter som bidrar till resultatet i denna studie har fått besvara enkätfrågorna under samma förutsättningar. Bortfallet i enkätundersökningen består av 6,45 procentenheter, vilket är ett relativt lågt bortfall.

3.5.6 Kvalité

3.5.6.1 Validitet

Validitet behandlar om ett mått för ett begrepp och om det verkligen mäter begreppet (Bryman & Bell 2017). En pilotstudie utfördes (se avsnitt 3.5), vilket gav studiens författare respons samt konstruktiv kritik gällande enkäten. I och med detta får studiens författare reda på i vilken mån studien mäter det den avser att mäta.

Triangulering är ett sätt att öka validiteten, då det kan bidra till en mer fullständig bild av studiens resultat (Denscombe 2017, s. 188–190). I och med det urval som denna studie behandlar kan det utesluta god spridning i ålder, bakgrund och värderingar. Detta gör att denna studie riskerar en minskad extern validitet (ibid.). Det bör även klargöras att det utfördes ett urval på åldrarna 18–52, vilket utesluter andra åldrar av Instagram-användare.

Begreppsvaliditet har en stark koppling till kvantitativa studier och syftar till om måttet som används för att mäta en viss sak, faktiskt återger det som är avsett att mätas (Bryman & Bell 2017, s. 69). När enkäten utformades, utformades beskrivningar och bildexempel för att motverka missförstånd och för att öka begreppsvaliditeten. För att öka den interna validiteten i denna studie har det även utförts en metodologisk-, käll- och teoritriangulering (Svensson och Ahrne 2015, ss. 25–26).

3.5.6.2 Reliabilitet

Reliabilitet innebär användbarheten av mätinstrumentet och måttenheten (Ejvegård, 2003). Reliabilitet används vanligtvis vid kvantitativa studier, för att kunna säkerställa måttets stabilitet och därmed studiens tillförlitlighet (Bryman & Bell 2017, s. 68). Ett stabilt mått är viktigt för att resultaten inte kommer variera vid upprepade försök. Om samma resultat framställs anses studiens reliabilitet därmed vara hög (ibid. s. 68 & 174; Olsson & Sörensen 2011, s. 123).

Författarna i denna studie har tagit hänsyn till reliabiliteten och då de har beskrivit studiens metod grundligt. I denna studie har standardiserade enkätfrågor använts, vilket kan tillföra ett mer stabilt mått. Enkätfrågorna är framställda i en operationalisering som tydligt visar vilka teorier som syftar att besvaras. Med hjälp av detta kan måttet användas för att genomföra studien vid ett senare tillfälle. Reliabiliteten i denna studie kan påverkas av kön- och åldersfördelningen hos respondenterna. Beroende på hur fördelningen i kön, ålder och bosättning, kan resultatet se olika ut. Det bör tilläggas att Instagram kan genomgå

förändringar som kan påverka användarnas upplevelse och svar vid ett senare tillfälle. I och med detta är reliabiliteten i denna studie relativt låg.

3.5.6.3 Generaliserbarhet

Generaliserbarhet innebär hur representativt fallet är och om resultatet kan vara unikt för just detta speciella fall och dess omständigheter (Denscombe, 2017, s. 93). Kombinationen av kvalitativ och kvantitativ forskning kan representera ett vanligt mönster och stärka

generaliserbarheten i resultatet (Bryman & Bell 2017, s. 603).

Författarna i denna studie har använt sig av metodologisk triangulering för att närmare kunna generalisera och stärka resultatet. Instagram används globalt av en stor population och därför kan det vara svårt att generalisera studiens 124 respondenter till den stora population som använder applikationen. På grund av detta är generaliserbarheten i denna studie svag.