Transmedialt berättande som marknadsföringsverktyg

Transmedialt berättande har blivit ett sätt för företag att sprida information på. Det är inte bara ett sätt att kunna berätta en historia genom utan används även idag som marknadsföringsverktyg (Yang & Zisiadis, 2014). Kampanj syftar till detta då den har samarbetat med en verksamhet som vill marknadsföra sig gentemot målgrupp (Strannegård & Berséus, 2018b). Tenderich ( 2013, s. 3) nämner att transmedial marknadsföring handlar om att paketera ett företags

information till en berättelse som berättas genom flera medier till en interaktiv och engagerande upplevelse. Eftersom det blir allt svårare att beröra och leverera budskap till publik kan

publikens intresse på en ny nivå till skillnad från den traditionella envägskommunikationen (Buckner & Rutledge, 2011). Detta stödjer det respondent 3 uppfattade om att detta sätt att kommunicera till publik troligtvis blir allt viktigare. Vidare uttryckte samtliga på fokusgrupp 1 liknande känsla att transmedialt berättande kan fungera bra i marknadsföringssyfte. De ansåg att det tycktes mer spännande, inspirerande och intresseväckande att använda transmedialt

berättande gentemot en traditionellt uppbyggd kampanj. Kampanjen är utformad för att fånga målgruppens intresse och bjuda in till handling, men det är fortfarande upp till användaren själv att välja ifall de vill interagera med delarna eller inte. Exempelvis är pilen en hänvisning till användaren att följa för att nå målet, men det är fortfarande upp till användaren själv att ta nästa steg och agera utifrån pilen. Även den mobila väggen ger användaren möjlighet att kunna ta en bild och publicera den på sociala medier för att interagera med STPLN. Detta samspel mellan användare och verksamhet, där användaren får möjlighet att interagera med verksamheten, är något som transmedialt berättande som marknadsföringsverktyg framhäver. Användaren involveras till att delta, interagera och skapa genom företagets marknadsföring där innehållet sedan blir en del av berättelsen. (Tendrich, 2013) Att kampanjen är uppbyggd likt detta tycktes respondent 5 uppleva när denne förklarade att kampanjen kändes inbjudande och riktad till just användaren. Fokusgruppernas positiva reaktion gav indikationer på att detta skulle kunna var ett nytt sätt att marknadsföra på eftersom kampanjen fångade fokusgruppernas intresse.

Transmedialt berättande som marknadsföringsverktyg och dess fokus att involvera konsumenter motverkar att publik känner att reklam kan vara påträngande (Tenderich, 2013). Detta är något som respondent 8 upplevde med kampanjen och beskrev att den tycktes mer inbjudande till skillnad från en traditionellt uppbyggd kampanj som direkt påvisar sitt budskap. Liknande uppfattning hade respondent 7 när denne berättade att vanlig marknadsföring inte fångar uppmärksamheten i samma utsträckning som transmedialt berättande. Det transmediala berättandet i kampanjen tillåter budskapet att vara utspritt på flera olika medier vilket

respondent 3 liknade vid en skattjakt, som tidigare nämnts. Skattjakten är en bra liknelse till hur denna kampanjens delar är uppbyggda och samspelar med transmedialt berättande i stort. Däremot behöver inte användaren finna alla delar av kampanjen för att komma fram till målet - att besöka STPLN, digitalt eller fysiskt, utan intresse och nyfikenhet kan väckas inför

verksamheten genom att se några av delarna ur kampanjen. Kampanjen ska på ett kommunikativt och stimulerande sätt kommunicera ut att STPLN finns till målgruppen Strannegård och Berséus (2018b) nämnde att de vill nå ut till. Mossberg och Nissen Johansen (2006) beskriver detta tillvägagångssätt som en möjlighet att kunna kommunicera företaget i sin

Tenderich (2013) beskriver att kollektiv intelligens, aktivt deltagande och spridbart innehåll krävs för en effektiv och samordnad strategi för företagskommunikation genom transmedialt berättande. STPLN kan med fördel dra nytta av den kollektiva intelligensen som kan skapas utifrån kampanjens utformning eftersom det enligt Tenderich (2013, s. 3) kan bidra till att berika och skapa en diskussion kring företaget i fråga. Vidare kan ett varumärke stärkas genom aktivt deltagande eftersom detta kan ha positiv inverkan på varumärkesvärdet (Tenderich, 2013, s. 3). Denna deltagarkultur nämner Tenderich (2013, s. 3) kan leda till att stärka

varumärkesberättandet gentemot publik och även för att framhäva ett företags grundvärderingar. Detta leder till vikten av att användarna är engagerade och aktivt interagerar med kampanjen för att den ska kunna nå sin fulla potential som marknadsföringsverktyg. Deltagandet och dess deltagarkultur inom kampanjen har visat sig vara en viktig komponent då resultatet av detta ger ett engagemang och intresse. Till sist menar Tenderich (2013, s. 3) att kampanjens spridbarhet är en viktig komponent i marknadsföringssyfte. Tillsammans med kollektiv intelligens och deltagarkultur kan detta bidra till en bredare spridning av företaget, varumärket och dess innehåll (Tenderich, 2013, s. 3). Respondent 9 ansåg exempelvis att denna kampanj visade på god spridbarhet vilket sannolikt grundar sig i kampanjens indirekt budskap. Därför kan användaren med fördel ta hjälp av personer i sin omgivning - den kollektiva intelligensen. Tillsammans med deltagarkulturen med dess engagemang och aktiva deltagande bidrar detta till kampanjens spridning. Indirekt kan användaren ses som marknadsföraren av kampanjen med sina alternativ till att kunna sprida kampanjen vidare till potentiella användare till dennes omgivning.

5.1.5

Platsspecifikt berättande

I och med att STPLN är en lokal verksamhet belägen i Malmö kan en platsspecifik kampanj vara relevant i sitt sammanhang där delarna finns utplacerade i dess närhet. Respondent 5 uttryckte att kampanjen kändes lokal vilket kan ses som en fördel i och med att kampanjen har marknadsfört en lokal verksamhet.

Kampanjen har utformats utifrån var målgruppen kan tänkas röra sig och vistas. I och med att målgruppen är 18-25 år med fokus på studenter har därför Malmö Universitet, dess lokaler och området runt omkring bland annat varit en plats som kampanjen funnits vid. QR-koden är ett exempel på hur den delen i kampanjen strategiskt har placerats i förhållande till målgrupp och plats. På möte 5 kom idén upp om att placera QR-koden vid platser där målgruppen väntar och underhåller sig med sin mobiltelefon, specifikt mikrovågsugnarna på Malmö Universitet

(Strannegård & Berséus, 2018d). Respondent 9 upplevde detta som smart eftersom det är mycket väntande personer där.

Implementation: A Novel, med dess utplacerade textstycken på olika platser (Walker, 2004), kan

liknas vid kampanjens utformning och dess platsspecifika perspektiv. De olika delarna behöver placeras strategiskt för att komma åt den specifika målgruppen kampanjen riktar sig till. Vid

Implementation: A Novel gav textstyckena inte fullständig information och var svårbegripliga

för publik att skapa ett sammanhang kring om endast ett textstycke sågs (Walker, 2004). Detta kan liknas vid reaktionen som fokusgrupp 1 gav vid första anblicken av pilen eftersom de inte förstod pilens sammanhang och budskap. Pilen syftar till att påvisa hur många meter det är kvar tills användare når STPLN och kan ses som en vägvisare mot kampanjens mål. När respondent 3 fick syn på pilen antog denne att det är någonting som händer längre bort, men förstod inte vad det kunde vara. När pilen väl sattes i sammanhang med Instagraminlägget kunde pilens syfte och placering förstås. Detta kan även gälla andra delar av kampanjen där användaren kan hitta närliggande och platsspecifika delar för att förstå helheten, vilket publik vid

Implementation: A Novel kunde förstå när flera delar av berättelsen setts (Walker, 2004).