Två användningsområden

Beroende på hur djupt man vill gå i sin användning av verktyget och huruvida man är intresserad av skillnader på mer djupgående nivåer eller möjligheten att göra mer övergripande kartläggningar anser vi att man kan argumentera för två användningsområden – djupgående- och kartläggande/övergripande användning. Vi har i detta kapitel använt båda dessa användningsområden för att visa hur verktyget kan användas. Därigenom skapas förståelse för det empiriska underlag som valts ut för uppsatsen vilket i sin tur ligger till grund för diskussioner kring utgångspunkter för vidare användning och förståelse. Övergripande beskrivningar av hur de båda användningsområdena tillämpats i uppsatsen följer nedan.

I syfte att genomföra en mer djupgående analys valdes tre artiklar ut ur det inledningsvisa antalet på 12 artiklar som anammat ett dualitetsperspektiv (se rubrik 2.4.2.2 Empiri). Dessa användes sedan för att till alla de 5 teman med totalt 14 huvudpåståenden, och eventuella tillhörande underpåståenden som analysverktyget innehåller, ta ut citat. Syftet var att få fram huruvida de kunde fånga intressanta aspekter av dualitet och ekonomistyrning och därmed säga något om verktygets möjlighet att bidra till djupare analys. Avsikten var även att ge oss som utformat verktyget en klarare bild över om några påståenden var överflödiga, alternativt formulerade på ett sådant sätt att inga bra citat kunde identifieras för att fånga deras innebörd.

Efter den genomgången genomfördes ytterligare en insamling av citat hos det totala antalet på 12 artiklar. Syftet var nu att testa analysverktygets bredd och fömåga att skapa underlag för kategoriseringar och mer övergripande analys. Fokus hamnade på tre av verktygets påståenden. Citat från respektive utvald artikel togs fram för efterföljande analys och klassificering. Viktigt att notera är att bredd i det här avseendet har tillskrivits antalet 12 vilken i sig är svår att relatera till något. En referenspunkt kan dock anses vara Englund et als. (2011) artikel där man genomfört en kartläggning av de artiklar som skrivits utifrån struktureringsteori under de senaste 25 åren. Deras urval uppgick till 65 artiklar vilket motsvarar ett genomsnitt på 2.6 publikationer/år. Efter uppsatsens genomförande är det alltså inte möjligt att svara på hur många artiklar som totalt har skrivits inom alternativ ekonomistyrning med ett dualitetsperspektiv så som det definierats inom ramarna för denna uppsats. Det är således svårt att med säkerhet uttala sig om något påstående är överflödigt eller saknas, kanske hade andra underlag visat andra indikationer. Detta betyder dock inte att utformningen av analysverktyget och dess värde inte går att argumentera kring. Verktygets påståenden har trots allt skapats utifrån konceptuella artiklar om dualitet där de genererats utifrån diskussioner om likheter/olikheter och vad de kan bero på vilket vi menar är fog för att de har en god grund för att finnas med. En användning av verktyget på ett större urval skulle alltså möjligtvis kunna bidra med mer insikter kring påståendenas värde.

48

Därmed inte sagt att ett mindre urval inte kan användas för att indikera kvaliteten på verktyget vilket görs under denna rubrik. Vi skall nu utveckla resonemanget om värdet i att veta hur många artiklar om dualitet som finns. Det kan hävdas att en genomgång av alla dessa skulle kunna skapa förutsättningar för att identifiera alla olika typer av dualitet och alla typer av konsekvenser för hur man förstår ekonomistyrning. Men det är inte säkert att det är nödvändigt för att kunna diskutera pluralism frånsett en avsikt att föra samman alla olika teorier och perspektv vilket förvisso kan vara det övergripande målet vid en kartläggande användning. Att också kunna identifiera aspekter som skiljer olika dualitetsperspektiv åt kan möjliggöra pluralism i termer av att ett fåtal artiklar baserade på strukturerings-, institutionell- eller practice theory går att relatera till varandra via en mer djupgående analys och diskussion.

5.3 Djupgående användning

I det följande skall en mer djupgående diskussion föras kring ett begränsat urval artiklar i syfte att illustrera hur analysverktygets citat kan vara stöd för att identifiera och diskutera likheter och skillnader i dualitetsperspektiv mer ingående. Även om citat tagits fram till alla teman och påståenden presenteras nedan ett urval aspekter som ansetts tillräckligt intressanta att belysa utifrån de citat som tagits fram – antingen för att utveckla en diskussion som kan relateras till den konceptuella analysen och/eller för att föra en jämförande diskussion mellan de tre artiklar som valts ut. De är nedan placerade under de teman till vilket respektive diskussion kan anses tillhöra.

5.3.1 Tema 1

Dualitetsperspektivet påverkas av skillnader i hur man använder definitioner/beskrivningar.

I de tre utvalda artiklarna framgår att definitionen på struktur, som någon typ av normer och värderingar, tycks vara någorlunda likartad mellan forskarna. Genomgående finns dock en avsaknad av tydligare definitioner på vad som faktiskt menas med struktur. I alla tre artiklar är beskrivningen implicit. I exempelvis Conrad & Uslu (2011) uttrycker man sig enligt följande; ”The introduction of firstly star ratings and secondly the annual health check are

illustrative of an effort to introduce a new shared language for assessing performance, which could potentially enhance understanding and co-operation between accountants, managers and clinicians. (s.53)” Avsaknaden av tydliga definitioner i de empiriska artiklarna kan skapa

frågor kring hur förståelsen för strukturell förändring och kopplingen till ekonomistyrförändring kan förstås. Utan en klar bild av struktur blir det svårt att sätta fingret på vad strukturell förändring kan vara i det system som en forskare valt att fokusera på i sin empiriska studie. Möjligtvis finns denna avsaknad på grund av att det finns en generell bild av vad struktur består av och att det därmed är allmänt vedertaget vad strukturell förändring är. När man går vidare till var strukturen befinner sig, i eller utanför människan, uppstår meningsskiljaktigheter som går att utläsa ur texterna. Här utmärker Cruz et al sig. De menar, tolkar vi, enligt följande citat ”A possible area for future research is whether and how the

particularities of the management control practices which emerge locally are able to influence/shape global management control systems. (s.425)” Således - att framtida forskning

bör undersöka om och hur lokal ekonomistyrpraxis påverkar de globala ekonomistyrsystemen. När man lägger vikt vid att forskarna lagt in ett ”om” i sin formulering får det till följd att det går att tolka dem som att de är osäkra på huruvida lokal praxis kan påverka hur man använder

49

och förstår ekonomistyrning i en större avgränsning av sociala system (globalt). Detta skulle då gå att koppla tillbaka till den konceptuella diskussionen kring huruvida strukturer finns utanför människan och den problematik som lyfts där avseende om det är möjligt att anlägga ett dualitetsperspektiv och dessutom bidra till förståelse för ’the paradox of embedded agency’ utifrån en sådan tro. Mer om detta under tema 4.

5.3.2 Tema 2

Dualitetsperspektivet påverkas av olika syften med agenten och olika tilltro till agentens kraft/förmåga att förändra.

De tre empiriska artiklarna visar att det är olika epitet på människor (turister, ekonomer, politiker etc) som genom sin praxis och sina värderingar påverkar ekonomistyrning och därmed genererar ekonomistyrförändring. Även om man i slutsatserna i artiklarna i princip bara diskuterar ekonomens roll i det hela så innehåller den löpande beskriviningen en hel del aktörer som sedan kommer lite i skymundan. Exempelvis är det i Jaecle & Carters (2011) studie turister som vid sidan av ekonomerna är med och förändrar ekonomistyrpraxis. I Cruz et als. (2011) artikel är det lokala chefer som förändrar och i Conrad & Uslus artikel är det istället politiska organ/politiker som genererar ekonomistyrförändringen. I den konceptuella diskussionen om ’focal social systems’ (se rubrik 4.4 Konsekvenser för

ekonomistyrförändring), som där beskrevs som att det kan innefatta nätverk, grupper,

kollektiv, organisationer eller sociala rörelser vilka återskapar specifika sociala strukturer (Englund & Gerdin, 2011), diskuterades svårigheterna i att avgränsa sig till ett specifikt socialt system. Detta när man relaterar till användandet av utomstående och inneboende egenskaper hos systemet som är avhängiga av avgränsningen. Vilka aktörer som antas innefattas i det sociala systemet bör dock tas hänsyn till i analys och slutdiskussion – i de tre artiklar som studerats avseende det här temat anser vi att det finns en avsaknad av fokus på de aktörer som inte tillskrivs rollen som ekonom. Analys av beteende hos även andra aktörer än ekonomer som påverkare av ekonomistyrförändring bör enligt vår tolkning påverka avgränsningen av det sociala systemet såväl som hur ekonomistyrförändring förstås (i termer av vilka som tillskrivs kraften att förändra och var förändring kommer ifrån).

Här kan det vara intressant att återkoppla till Jeacle & Carter och deras fokus på ’Expert systems’ i sin löpande text. “… the experts function as “representative of abstract systems” (Giddens, 1990, s.85 genom Jeacle & Carter, 2011, s.296). Dessa system representeras av experter – alltså agenter. När man väger in experter som inte är ekonomer, i det här fallet reseagenter, bör dessa således ha en inverkan på vad och hur människor tänker kring det område inom vilket de är experter (resor). Men på grund att det finns en koppling till ekonomistyrning (t.ex. styrning av reseagenturer) kommer dessa till synes utomstående experter även ha en inverkan på vad ekonomistyrning är, hur det förstås och hur det utförs. Intressant i sammanhanget är i ytterligare ett led övertagandet av inverkan från experter av digitala system såsom TripAdvisor i Jeacle & Carters (2011) artikel vilket i sig hade kunnat diskuteras mer ingående. ”...In the absence of the services of such an intermediary, the

independent traveller has sought new ways in which to replicate the trust which was previously invested in the face-to-face interaction with the expert system of the travel agent

50

förflyttas till TripAdvisor bör inte nödvändigtvis innebära att man slutar dra på de normer kring resande/vad som är en bra resa som ursprungligen getts uttryck för av de experter man nu inte längre vänder sig till. Det bör i sin tur således inte betyda att kraften hos samma normer och värderingar som funnits tidigare förminskas men att uttrycket för den som har makten över detsamma har bytt skepnad och nu kan anses tillskrivas den som ligger bakom TripAdvisor. Denna har i sin tur begränsat med makt att ändra hur människor tänker kring resande, snarare är det praxis som har förändrats. Innebär detta att man inte kan anse att experten är en agent som har mer makt över rådande strukturer än andra? Förutsättningen är ju att experten representerar expertsystemet, inte att den representerar sig själv. Å andra sidan bör det vara möjligt att sträva efter att bli en representant för ett visst abstrakt system och därigenom ha en agenda att tillskansa sig makt – man kan fråga sig om denne i sin tur, likt en institutionell entreprenör, söker påverka andra aktörer i syfte att slutligen ändra rådande strukturer. Förutsättningarna kan möjligen anses större hos den som anses vara en expert i såväl ett lokalt som globalt system. Att vissa agenter kan alltså även kopplas till den konceptuella analysen som visade tecken mot att lägga allt för stort fokus på starka aktörer (Meyer, 2008; Englund & Gerdin, 2013, Call for papers). När makten hos experten dras in i ett internetbaserat system kan man fråga sig om det endast är skaparen av systemet som fortsätter vara den starka aktören och vad det får för konsekvenser för påverkan på ekonomistyrning och vilka aktörer man bör ta hänsyn till vid avgränsandet av vilket system som bör studeras inom ramarna för ett dualitets- och ekonomistyrfokus.

5.3.3 Tema 3

Innehållet i dualitetsperspektivet påverkas av förekomsten av och syftet med att inspireras av flera teoretiska utgångspunkter.

Det tycks ibland finnas en avsaknad av problematiserande diskussion när man som forskare tar sin utgångspunkt utifrån flera teorier/perspektiv. I en av de tre artiklarna (Conrad och Uslu, 2011) väljer man att utföra sin studie utifrån både struktureringsteori och institutionell teori. En avsaknad av en tydlig beskrivning av konsekvenserna av denna sammanblandning anser vi att följande citat kan visa:

“It is believed that the combination of insights offered by both structuration theory and institutional theory can facilitate a holistic analysis of empirical findings. Concepts from structuration theory will be introduced to explain the context of change, and the process of change observed in each of the three Trusts will be analysed in terms of contradiction and praxis. These concepts can help us to understand the contradiction within which actors co- existed at the structural level, and how at the action level performance management systems provide a major facility for mediation of the domination structure in power relations, as they provide a focal point for conflict and struggle through the enactment of praxis by organisational actors.(s. 49)”

Här har man förvisso sagt i vilket avseende man väljer att dra på olika teori men den tydligare förklaringen i termer av vilka konsekvenser detta får för förståelsen av de båda teorierna och konsekvenserna för synen på ekonomistyrning saknas. Om en koppling åter görs till Kilfoyle & Richardsons (2011) uppmaning om att söka sig mot syntes och därmed kunna dra nytta av pluralism är det viktigt att kunna förstå dessa konsekvenser om anläggandet av

51

dualitetsperspektivet och förekomsten av pluralism skall kunna bidra till bättre resultat och ökad klarhet.

Cruz et als (2011) artikel avspelgar en tydligare vilja att förklara och problematisera den egna ståndpunkten genom följande citat, där de beskriver andras tidigare tillvägagångsätt och hur de väljer att tolka annolunda trots liknande resultat:

“Although our findings are similar to those of Barrett et al. (2005), we interpret them somewhat differently. Barrett et al. (2005) concluded that in their case the localisation of a global audit system was an example of ‘fragmentation’, as well as convergence. For them, the fragmentation was provoked by local practices and local knowledge, which they saw as undermining the global expert system when it was reembedded. They came to this conclusion as they drew on Giddens (1990, 1991) who argued that expert systems are either supported or undermined by the reembedded (local) contexts of action. As we draw on Robertson (1992, 1995) we would argue that Barrett et al. (2005) and our case both illustrate that global systems may be, and very often are, supported by the distinctive practices which emerge in those reembedded contexts of action. The variety that emerges locally complements rather than necessarily undermines, or works against, the global. Put simply, variety is necessary for the reembedding of global (expert) systems – this is what we see as localisation. (s.424f)”

Att argumentera i likhet med forskarna är en förutsättning för att kunna uttrycka en egen tolkning som får konsekvenser för innebörden i det dualitetsperspektiv man anlagt vilket sedan andra kan relatera till sina egna tolkningar och eventuellt utveckla vidare.

5.3.4 Tema 4

Dualitetsperspektivet påverkar synen på och förståelsen för ekonomistyrförändringens form och uttryck/process.

I Jeacle & Carters artikel uttrycks:

”An objective of this paper is to explain the profusion of such rankings, in particular on-line user

review rankings in contemporary society and what this means for our understanding of the role of accounting … The site increasingly appears to play the role of trusted intermediary for the ’independent traveller’ who spurns the services of the traditional travel agent in favor of making their own holiday arrangements. s.293”

Om ekonomistyraren inte längre är ekonomen utan kunden – vad får det för konsekvenser för ekonomistyrförändringens form och uttryck? När det är kunden som skapar innehållet i de mått som används för att värdera resor kan ekonomistyrning ses som något som även utförs av andra än organisationers medlemmar. Syftet blir att besluta kring inköp som således först i ett andra steg påverkar en organisation. Detta är en koppling till ekonomistyrförändring som inte diskuterats i de konceptuella artiklar som varit föremål för intresse i uppsatsen. Denna insikt ger i våra ögon ekonomistyrförändring en ny intressant dimension. Det väcker även frågor kring var gränsen för vad som är ekonomistyrförändring går – genom att anlägga ett dualitetsperspektiv som tillåter en syn på kunden som utförare av ekonomistyrpraxis breddas gränserna för inom vilka lokala system ekonomistyrning kan dyka upp och studeras.

52

“While recognising that globalisation is a powerful force, we argue that localisation is just as powerful and, furthermore, it is essential for globalisation. The variety, which is created by localisation (as the global is put into practice in the local), enables globalization to take place. Moreover, the local retains its identity as it can always differentiate itself from the global – i.e., particularise itself. This is why Robertson (1992, p. 102) argues that in our modern life ‘‘there is virtually no limit to particularity, to uniqueness, to difference, and to otherness’’. (s.424)”

Här introduceras ett nytt begreppspar som inte diskuterats mer ingående i den konceptuella diskussion som låg till grund för att utveckla analysverktyget. En distinktion mellan global och lokal. Vad är det för skillnad på endogen/exogen, micro/macro och lokal/global? Som tidigare hävdats har vi inom ramarna för uppsatsen fastställt skillnaden mellan endogen/exogen och micro/macro genom att man utifrån ett mikro/makro-resonemang antar att det finns strukturer utanför människan (makro). Motsatsen är ett endogen/exogen- resonemang där man menar att exogena faktorer kan påverka människors agerande genom deras medvetande även om påverkans ursprung ligger utanför det system som avgränsats för en studie (focal social system). För att bredda tolkningen till hur detta relaterar till begreppsparet lokal/global menar vi att detta har en mer rumslig koppling. Oavsett om man anser sig studera en lokal eller global kontext finns alltså mikro/makro eller endogena/exogena faktorer att ta hänsyn till beroende på vilket resonemang man tilltalas av men de kommer att få olika innebörd beroende på huruvida man anser sig studera en lokal eller global kontext. Således ger detta begreppspar en ny dimension av förståelsen för var förändring kan ske – lokalt eller globalt. Detta kan dock i ytterligare ett led relateras till en platt och lokal ontologi – ”…social structures constitute memory traces in the human mind,

and exist only as they are drawn upon and reproduced by human agents in particular time/space locations (Englund & Gerdin, 2011)”. Kan man over huvud taget utifrån ett platt

och lokal ontologi acceptera ett värde i att diskutera globala system som något annat än en stor aggregering av ett lokalt system?

5.3.5 Tema 5

Olika dualitetsperspektiv har förmågan att föra forskningen mot ökad pluralism och/eller syntes.

Det tycks finnas olika ambitionsnivå i användandet av dualitetsperspektiv i termer av hur ett empiriskt bidrag kan föra forskningen mot pluralism och/eller syntes. Detta är inte något konstigt i sig då detta inte är ett explicit syfte hos någon av de artiklar som valts ut. Intressant är snarare att vissa av dem kan användas för att förstå innebörden i det femte temat trots detta. Jeacle & Carter menar:

“By recognising a significant social phenomenon, such as TripAdvisor, and untangling the accounting angle which informs its operation, we may discover a means of connecting accounting with the social in new and imaginative ways. In the process, it potentially allows scholars from the broader social sciences to engage more fully with the discipline of accounting. Accounting then comes to shape social theory rather than merely follow it.(s.307)”

53

Genom att forskarna studerat ett fenomen (Tripadvisor) som bjuder in till en koppling mellan det internetbaserade sociala (moderna) med ekonomistyrning, anser man att ekonomistyrforskningen istället för att följa den samhällsvetenskapliga forskningen också har möjligheten att forma den. Om det ligger något i det som Jeacle & Carter menar innebär detta således att flera forskare från andra inriktningar inom samhällsvetenskapen kan tänkas öka förståelsen för ekonomistyförändring vilket skulle kunna innebära ökad pluralism i termer av