Utveckling av analysverktyget

Efter att ha börjat arbetet med att föra in citat till de teman med tillhörande påståenden som tagits fram för att utgöra analysverktyget upptäcktes i viss utsträckning aspekter som behövde förändras för att förbättra verktygets användbarhet. Vilka dessa aspekter var och varför ändringar gjordes i enlighet med dessa diskuteras nedan.

Figur 5.2 Andel där begreppet ’institutionella entreprenören’ använts. Egen bearbetning,

56

5.5.1 Anpassningen till det empiriska underlaget

Efter att ha börjat använda de påståenden som utvecklats under kapitel 4 för det empiriska underlaget upptäcktes att vissa anpassningar i formuleringar såväl behövde som kunde göras för att det skulle vara möjligt att fånga innebörderna i påståendena med lämpliga citat. Ett sådant exempel som fick konsekvenser för flera påståenden var de som efterfrågade definitioner, där valde vi att lägga till ”/beskriva” som komplement till ”definiera” efter att det visade sig att det var svårt att i det empiriska underlaget, till skillnad från uttryckssättet i de konceptuella verk vi gått igenom hittills, finna uttryckliga definitioner på innebörderna i de påståenden som formulerats i kapitel 4. Man beskrev snarare dessa innebörder i de empiriska underlagen, ibland på flera olika ställen avseende delvis olika dimensioner – att lägga in beskriva-begreppet behöll således innebörden i påståendet men mjukade upp kravet på hur formuleringen behövde se ut. Att definitioner saknas är i sin tur något som vi identifierat som ett problem hos de empiriska artiklarna då det försvårar förståelsen för olika dualitetsperspektiv.

Vi ansåg oss även nödgade att lägga till två påståenden som låg väldigt nära de sex frågor som formulerats ursprungligen, och som presenteras och förklaras i metoden (se rubrik 2.4.4.1

Koncept och empiri), för att förstå och beskriva de konceptuella artiklarna och de resonemang

som sedermera genererade punktlistan; dels hur man beskriver ekonomistyrning och dels hur man uttrycker ett dualitetsperspektiv. Detta då beskrivningar av vad som ansågs vara dualitetsperspektivet samt hur ekonomistyrning beskrevs ansågs viktiga att extrahera ur de empiriska artiklarna för att sedermera förstå och skapa trovärdighet kring resonemangen avseende innebörden i de övriga mer djupgående påståendena. Dessa kunde sedan återknytas till hur man beskrivit/definierat de grundläggande begreppen/koncepten ekonomistyrning och dualitet.

5.5.2 Konsekvenser för påståendenas innebörder

I kapitlets inledande del menade vi att användandet av påståenden med ja- och nejsvar innebar möjligheter att påståendenas innebörder skulle kunna ändras över tid utan att analysverktyget skulle behöva göra detsamma. En mer djupgående diskussion om värdet av detta resonemang förs nedan.

Den empiriska forskning som studerats inom ramarna för uppsatsen har fördjupat innebörderna i de påståenden som togs fram utifrån den konceptuella diskussionen i kaptiel 4. Exempelvis har påståendena under temat agendan med agenten fått ge uttryck för ytterligare innebörder i form av flera mer specificerade aktörer (yrkeskategorier etc). Dessutom har nya begreppspar i termer av nya sätt att se på distinktionen mellan local/global uppmärksammats och förhållits till mikro/macro och endogen/exogen. Vi argumenterade i metodavsnittet för att de konceptuella artiklar vi använde i den teoretiska referensramen för att utveckla analysverktyget borde ha hunnit ge genomslag i de empiriska artiklarna. Så tycks inte vara fallet avseende alla artiklar. Man verkar inte ha hunnit ta till sig och använda sig av insikterna från de verk som publicerades 2011. Huruvida detta får konsekvenser och i vilken utsträckning (uppmaningarna har varit att anlägga ett mer platt synsätt samt mer användning av dualitetsperspektivet i forskningen överlag) återstår att se och bör kunna generera spännande utveckling av analysverktyget och de typer av dualitet som identifierats i

57

uppsatsen. Möjligen kan man börja röra sig i högre utsträckning mot den pluralism som efterfrågats i forskningen under den senaste tiden. Således ses det inte som något negativt då det är möjligt att utgångspunkten i dessa artiklar genererar bättre anpassning av analysverktyget till kommande empirisk forskning.

I de påståenden där distinktioner görs mellan beskrivningar av handling och struktur samt möjligheten att påverka dessa båda kan det vara av värde att upprepa vissa poänger från uppsatsen. Dualitet kräver att båda ständigt påverkar varandra och att handling och struktur i sig inte heller går att skilja åt annat än analytiskt. Dock, om det görs på bestämda grunder, kan det göras utan omedveten sammanblandning såsom redan diskuterats under kapitel 4. Således är det inte konstigt om det går att uttolka ett dubbelriktat påverkansförhållande i vissa beskrivningar som anses tillhöra påståenden om agentens inverkan på rådande strukturer etc.

5.5.3 Konsekvenser för förståelsen av analysverktygets funktion

Efter att ha genomfört den djupgående analysen fick analysverktygets förmåga att bidra till denna en ny dimension. Analysverktyget bidrog vid framtagandet av exemplen på djupgående analys på ett sätt där vi med hjälp av att ta ut citaten till respektive påstående i verktyget kunde identifiera sådana aspekter som var intressanta att diskutera mer utan att i förväg ha haft fog för att den diskussionspunkten skulle vara av intresse. Detta bör även kunna vara gällande för andra användare av analysverktyget som på förhand är intresserade av ett visst tema/dualitet som sådant men inte har en klar bild över vad det är avseende dualitet/temat etc som de vill gå in djupare på.