Såväl Arnberg (2004) som Grosjean (1982) lyfter fram tvåspråkighetens positiva effekter på individen. Arnberg menar att tvåspråkighet ger ökade arbetsmöjligheter, något informanterna Inga och Simona uppger som fördel med sin tvåspråkighet. Både Inga och Simona är
utbytesstudenter som planerar att stanna och studera vidare i Sverige vilket kan vara en anledning till att de ser ökade arbetsmöjligheter som en fördel med sin tvåspråkighet. Den tredje utbytesstudenten, Isabelle, kommer att flytta tillbaka till Tyskland men nämner inget om att språkkunskaperna kan påverka hennes arbetsmöjligheter. Den tvåspråkiga individen har även tillgång till två kulturer (Arnberg 2004, Kostoulas-Makrakis 1995) och kan därför, liksom Isabelle, Sara och Inga anger att de gör, ta del av två olika kulturer och lära sig av det. Isabelle och Inga har upplevt och tagit del av den svenska kulturen på ett tydligt sätt eftersom de som utbytesstudenter bott i svenska familjer, något Isabelle fortfarande gör. Sara har ingen liknande koppling till den svenska kulturen, men som svensktalande och boende i Sverige anser hon att språket hjälper henne att ta del av den svenska kulturen.
Både Seda och Inga anser att tvåspråkighet har positiva effekter på intelligensen och inlärningsförmågan något Grosjean (1982) anger som en fördel med tvåspråkighet.
Samtliga informanter uppger att tvåspråkigheten påverkar dem i positiv riktning. Johannes anser att han är ”mer på jorden” än enspråkiga, och tvåspråkigheten gör honom öppen och modig. Simona ser framtida arbetsmöjligheter öppna sig tack vare att hon är tvåspråkig och Isabelle menar att den tvåspråkiga individen är självständigare, har bättre tolerans och förståelse för andra människor och den gör det möjligt att tänka i bredare banor. Hala, Sara, Inga och Isabelle nämner även glädje och stolthet förknippad med att kunna svenska. Av dem som uppger glädje och stolthet förknippad med sina svenskkunskaper är två stycken, Inga och Isabelle, utbytesstudenter och en, Hala, går IB. Sara är den enda av informanterna som varken är utbytesstudent eller går IB som nämner stolthet förknippad med att kunna svenska.
Tre av mina informanter, Johannes, Soror och Robel, uppger sig inte uppleva några
nackdelar med att vara tvåspråkig. I Robels fall är det inte anmärkningsvärt eftersom han går IB där majoriteten av eleverna är tvåspråkiga. Johannes fick i sitt hemland skolundervisning på ett annat språk än sitt modersmål och Soror har bott länge i Sverige vilket kan vara en del av förklaringen till deras svar. Övriga informanter upplever framförallt blandandet av språken som en nackdel. Lahdenperä (1997) menar att skolan inte ser elevernas tvåspråkighet som något positivt eller som en tillgång i skolan. Ingen av mina informanter uppger att skolan har en negativ inställning till deras tvåspråkighet och det är positivt. Informanterna tillbringar en stor del av sin tid i skolan och att där bli bemött med en från skolan negativ inställning till tvåspråkighet vore förödande. Två av mina informanter går IB där all undervisning förutom i modersmålet bedrivs på engelska och i deras fall är det inte anmärkningsvärt att de inte bemöts negativt eftersom deras utbildning till viss del baseras på tvåspråkighet även om det förekommer att elever med engelska som modersmål går IB.
5.6 Identitet och språk
Två av informanterna, Johannes och Soror, uppger att deras identitet förändras då de använder ett annat språk. Johannes bli social och öppen då han talar svenska medan engelskan gör honom tuff och kaxig. I Sorors fall gäller det omvända, hon är lugnare då hon talar svenska, medan den arabiska Soror inte är lika lugn som den svenska. Inga känner sig mittemellan svensk och litauisk medan Simona menar att det finns en svensk och en litauisk identitet, där språket och landet avgör. Även om de övriga informanterna inte uppger att deras identitet påverkas av det språk de talar kan man se frågan om identitet komma tillbaka i andra svar. Seda talar om att tjetjenska är en del av hennes identitet och samtliga informanter vill att deras eventuella framtida barn ska ha informantens modersmål som sitt modersmål. Viljan att föra sitt eget modersmål vidare till sina barn kan ses som ett tydligt tecken på att identiteten är knuten till språket och då framförallt modersmålet. Robel ser även att hans brytning då han talar svenska är en del av hans identitet, han vill inte att brytningen ska försvinna eftersom den är en del av den han är.
Informanterna vill bevara de språk de talar idag vilket kan ses som ett tydligt tecken på att de identifierar sig som tvåspråkiga individer och vill fortsätta med det. Om de hade en negativ syn på sin egen tvåspråkighet skulle de inte vilja bevara de språk de talar och heller inte vilja att deras eventuella framtida barn skulle bli tvåspråkiga något de alla vill.
5.7 Slutsats
Grosjean (1982) menar att man inte kan se resultatet av hans undersökning, att en majoritet av de tvåspråkiga individerna inte upplever sig ha några problem av att vara tvåspråkiga, som representativt för alla tvåspråkiga. I min undersökning framkommer dock resultat som väl stämmer in på Grosjeans. Mina informanter nämner flera olika fördelar med sin tvåspråkighet, t.ex. förståelse för andra människor, arbetsmöjligheter och dubbel kulturell identitet. Mina informanter nämner, precis som Grosjeans, att det finns nackdelar med att vara tvåspråkig t.ex. att de blandar sina språk, men tre av informanterna uppger att de inte ser några nackdelar alls med att vara tvåspråkig. Informanterna vill fortsätta vara tvåspråkiga och om de får barn vill de att barnen blir tvåspråkiga. Att informanterna vill fortsätta vara tvåspråkiga och även
vill att deras barn ska bli det torde vara ett tydligt bevis för att de snarare ser fördelar än nackdelar med att vara tvåspråkig.
Det finns inga tydliga mönster som visar att de informanter som går IB eller de som är utbytesstudenter skiljer sig ifrån övriga informanter avseende attityder till språkanvändning. Då samtliga informanter sedan nästan två till nio år tillbaka bor i Sverige talar samtliga svenska. Flera av dem har studerat eller på annat sätt kommit i kontakt med engelska i sina respektive hemländer. Inga, Simona, Seda och Mariam talar ryska som ett led av
undervisningen i sina hemländer, liksom Isabelle talar franska och Robel italienska. Mariam har lärt sig bosniska i kompisrelationer på samma sätt har Soror lärt sig persiska.
Samtliga informanter talar minst tre språk, sitt modersmål, engelska och svenska, och sju av dem talar ytterligare ett eller två språk.
Informanterna i min studie uppger att de talar sitt modersmål med sina föräldrar och syskon även om flera av dem även talar svenska med syskonen. Informanterna talar i de flesta fall svenska i skolan och med kompisar även om modersmålet och engelska förekommer i kompisrelationer. Ingen av informanterna uppger att de använder sitt modersmål i någon större utsträckning utanför hemmet. De fall då de gör det är det med kompisar med samma modersmål.
Anledningen till att informanterna växlar mellan de språk de kan är framförallt för att öka förståelsen, de väljer att tala det språk som deras samtalspartner talar och förstår. Kodväxling förekommer hos en majoritet av informanterna och den vanligaste anledningen är att de saknar eller inte minns det aktuella ordet på det aktuella språket.
5.8 Slutord
Den grupp som varit mina informanter är för liten för att man ska kunna dra några tydliga slutsatser, men det som framkommer i undersökningen, t.ex. att modersmålet är starkast förknippat med hemmiljön och att talarna själva ser sin tvåspråkighet som något positivt, överensstämmer med tidigare forskning inom området. Det vore intressant med en liknande studie där antalet informanter var större och där urvalet såg annorlunda ut, t.ex. med en annan eller jämnare könsfördelning. Att genomföra studien och använda sig av vuxna informanter är även det ett förslag till framtida undersökningar.
Referenser
Arnberg, Leonore, 2004: Så blir barn tvåspråkiga. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Boyd, Sally, 1985: Language survival: A study of language contact, language shift and
language chice in Sweden. Göteborg: Gothenburg Monographs in Linguistics, 6
Grosjean, Francois, 1982: Life with two languages An introduction to bilingualism. Cambridge, Massachusetts: Harvard University press
Håkansson, Gisela, 2003: Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund: Studentlitteratur
Kostoulas-Makrakis, Nelly, 1995: Language Maintenance or Shift? A Study of Greek
Background Students in Sweden. Stockholm: Studies in Comparativ and International
Education 33
Ladberg, Gunilla, 2000: Tala många språk. Stockholm: Carlssons
Lahdenperä, Pirjo, 2003: Invandrarbakgrund eller skolsvårigheter? En textanalytisk studie av
åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Stockholm: HLS Förlag
Otterup, Tore, 2005: ”Jag känner mig begåvad bara” Om flerspråkighet och
identitetskonstruktion bland ungdomar i ett multietniskt förortsområde. Göteborg:
Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet
Park, Hyeon-Sook, 2004: ”Kodväxling som fenomen – exemplet svenska-koreanska”, i
Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. S 297-325, Lund:
Studentlitteratur
Sigurd, Bengt och Håkansson, Gisela, 2007: Språk, språkinlärning och språkforskning. Andra upplagan, Lund : Studentlitteratur
Skutnabb-Kangas, Tove, 1981: Tvåspråkighet. Lund: Liber Läromedel
Strömquist, Siv, 2008: Uppsatshandboken. Stockholm: Hallgren & Fallgren
Bilaga 1
Intervjufrågor
1. Namn (valt av eleven) 2. Ålder
3. Kön
4. Hur länge har du bott i Sverige? 5. Vilket land kommer du från?
6. Vilket språk anser du vara ditt modersmål? 7. Vilka andra språk kan du?
8. Vilket språk kan du bäst läsa? Tala? Skriva?
9. Vilken eller vilka känslor finns kopplade till respektive språk?
10. I vilka situationer byter du språk? Varför? Byter du ibland enstaka ord? 11. Vilket språk är viktigast för dig och varför?
12. Finns det, som du ser det, några fördelar med att vara tvåspråkig? 13. Finns det, som du ser det, några nackdelar med att vara tvåspråkig? 14. Byter du identitet när du byter språk?
15. Hur påverkar det dig som individ att vara tvåspråkig?
16. Hur ser du på framtiden? Kommer du att fortsätta använda de språk du använder och kan nu eller kommer det att förändras? Om du får barn, vill du att de ska bli