”Man vet aldrig vad som kan hända eller vart man hamnar”

VÄXJÖ UNIVERSITET G3-UPPSATS

Institutionen för humaniora SS3003 vt 2009

Matilda Svensson

”Man vet aldrig vad som kan hända

eller vart man hamnar”

En studie av tvåspråkiga gymnasieelevers syn på den

egna tvåspråkigheten

Innehållsförteckning

Sammandrag

1. Inledning

2. Forskningsöversikt

2.2.2 Fördelar med tvåspråkighet 10

2.3 Att bli tvåspråkig 10

2.3.1 Simultan och successiv tvåspråkighet 10

2.4 Majoritets- och minoritetsspråk 11

2.5 Användandet av flera språk 12

2.5.1 Några svenska studier av användandet av flera språk 12

2.5.2 Anledningar till byte av språk 13

2.5.3 Mediekonsumtion på olika språk 14

2.6 Kodväxling 15

2.6.1 Definitioner av kodväxling 15

2.6.2 Anledningar till kodväxling 16

2.7 Attityder och känslor kopplade till tvåspråkighet 17

2.7.1 Problem vid tvåspråkighet 17

2.7.2 Identitet och tvåspråkighet 18

2.7.3 Skolans attityder till tvåspråkighet 18

3. Metod och material

3.1 Metod 19

3.2 Informanterna 20

4. Resultat

4.1 Läsa, tala, skriva 21

4.1.1 Sammanfattning 22

4.2 Känslor kopplade till språken 22

4.3 Språkval 24

4.3.1 Sammanfattning 26

4.4 Viktigaste språket 27

4.4.1 Sammanfattning 28

4.5 Fördelar med tvåspråkighet 28

4.5.1 Sammanfattning 29

4.6 Nackdelar med tvåspråkighet 30

4.6.1 Sammanfattning 30

4.7 Identitet och språk 31

4.7.1 Sammanfattning 32

4.8 Hur påverkas man som individ av att vara tvåspråkig? 32

4.8.1 Sammanfattning 33 4.9 Framtiden 33 4.9.1 Sammanfattning 35

5. Diskussion

5.3 Läsa, skriva och tala 37

5.4 Språkval 38

5.5 Att vara tvåspråkig 40

Sammandrag

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med tvåspråkiga gymnasieelever undersöka hur de ser på sin egen tvåspråkighet, när de växlar språk och vilka fördelar de ser med att vara tvåspråkiga. Grosjean (1982:268) hävdar att en majoritet av hans tvåspråkiga informanter uppger att de inte har några problem med att vara tvåspråkiga, en hypotes jag testar i uppsatsen.

1. Inledning

Det är svårt att hitta ett land eller en nation som är helt enspråkigt någonstans i världen, i stort sett alla länder har någon form av tvåspråkighet och allra vanligast förekommande är det i Afrika och Asien. Tvåspråkighetens historia är lika lång som språket självt eftersom

människor ofta varit i behov av att knyta kontakter och kommunicera med andra utanför den egna språkgruppen (Grosjean 1982:1). Orsaken eller orsakerna till tvåspråkigheten kan vara ekonomiska och kommersiella skäl, liksom kopplade till geografiska områden där etniska minoriteter bor, eller till hela länder och städer. Även den enskilde talarens yrke, ålder, kön samt graden av kontakt mellan två språkgrupper kan påverka eller leda till tvåspråkighet (Grosjean 1982:2f).

I min uppsats kommer jag att undersöka vilka attityder tvåspråkiga gymnasieelever har till sin egen tvåspråkighet samt på vilket sätt de använder sina språk och språkkunskaper. Informanternas tvåspråkighet är utgångspunkt för undersökningen, men som förtydligande och eftersom en av intervjufrågorna gällde vilket språk informanten anser vara hans/hennes modersmål kommer jag även att visa på hur Skutnabb-Kangas definierar modersmål samt koppla definitionen till de svar jag får.

1.1 Syfte

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka hur några tvåspråkiga gymnasieelever ser på sin egen tvåspråkighet, vilka för- och eller nackdelar de ser med sin tvåspråkighet, vilka språk de talar och hur, varför och när de växlar mellan sina språk.

1.2 Hypotes

fram till. Min hypotes är att de tvåspråkiga ungdomar som varit mina informanter ser positivt på sin egen tvåspråkighet.

2. Forskningsöversikt

2.1 Modersmål

Att definiera en individs modersmål är inte alltid enkelt. Är det språket han eller hon kan bäst? Eller det man lärde sig först? Eller kanske det vars övriga talare man identifierar sig och känner samhörighet med? Skutnabb-Kangas (1981) identifierar fyra olika kriterier som används för att avgöra en individs modersmål;

1. Ursprung, där man fokuserar på det språk barnet talar med sin mor eller den person barnet först får en långvarig och djupare relation till eller det språk som är det första att läras in. 2. Kompetens, där modersmålet anses vara det språk man kan eller behärskar bäst och då fokus ligger på den lingvistiska delen av språket. Här uppstår problem då man behärskar ett språk bäst i vissa situationer och ett annat bäst i en annan situation.

3. Funktion, där man ser modersmålet som det språk man använder mest. Problemet med den här definitionen är att man kan vara tvungen att använda ett språk mer än ett annat på grund av sitt arbete t.ex.

4. Attityder, och då anses det språk som man identifierar sig med vara ens modersmål. Här ingår även de normer och värderingar en person har och språket är stark knutet till dessa. I samhället där minoriteter och minoritetsspråk förtrycks kan talare komma att förneka sitt modersmål om det tillhör den förtryckta gruppen, annars torde det sistnämnda alternativet enligt Skutnabb-Kangas vara det starkaste och tydligaste. Identifikationen kan även vara beroende av om man ses som infödd talare eller ej och en sådan syn kan både skilja sig från talarens egen syn som överensstämma med densamma. Sammanfattningsvis skriver

och man kan ha olika modersmål beroende på vilket av de fyra kriterierna man använder sig av för att definiera en persons modersmål (Skutnabb-Kangas 1981:22ff).

2.2 Tvåspråkighet

Att vara tvåspråkig är för många människor i världen ett normaltillstånd. I de samhällen där tvåspråkighet är normen diskuteras inte heller tvåspråkighetens eventuella nackdelar, det är en diskussion som förs i enspråkiga länder. I de länder där flera språk existerar sida vid sida och där invånarna behärskar flera språk har de olika språken ofta separata funktioner där ett språk används vid religiösa sammanhang, ett annat i arbetet, ett tredje vid studier och ett fjärde i hemmet. I ett sådant samhälle krävs att individen behärskar mer än ett språk för att kunna vara en del av det samhälle hon lever och verkar i (Sigurd och Håkansson 2007:155).

Sverige har sedan 2000 fem officiella minoritetsspråk; jiddisch, romani, finska, meänkieli och samiska (http://www.sprakradet.se/servlet/GetDoc?meta_id=2119). Som en följd av att minoritetsspråken fått officiell status och att 12 % av de svenska grundskolebarnen år 2000 hade ett annat modersmål än svenska menar Sigurd och Håkansson att språksituationen i Sverige, som sedan 1900-talet setts som ett enspråkigt land, håller på att förändras (Sigurd och Håkansson 2007:156).

2.2.1 Definitioner av tvåspråkighet

Samma kriterier som Skutnabb-Kangas (1981) använder sig av för att definiera en individs modersmål menar hon kan användas för att definiera tvåspråkighet.

då man har ”åtminstone någon kännedom om och kontroll av det andra språkets grammatiska struktur.”(Hall 1952:14 citerad i Skutnabb-Kangas 1981:85) eller ännu längre som hos Pohl och Diebold som menar att tvåspråkigheten startar när man kan förstå det främmande språket även om personen inte själv kan producera något tal på det nya språket (Pohl 1965 och

Diebold 1964 i Skutnabb-Kangas 1981:85). Kompetensdefinitionen menar Skutnabb-Kangas har flera problem; den är antingen för vid eller för snäv, frågan om vilken språklig förmåga som avses, förstå, tala, skriva, läsa, besvaras inte och vem individens språkliga kunskaper och förmåga ska jämföras med liksom att diskussionen kring modersmålet saknas.

2. Funktionsdefinitionens klassiska form säger att den är tvåspråkig som växlar mellan två språk (Weinreich 1953) medan Oksaar (1971) menar att även förmågan att när som helst kunna byta mellan språken krävs för att kallas tvåspråkig. Funktionsdefinitionens grund är dock Mackeys formulering av tvåspråkighet; ”bilingualism is not a phenomenon of language; it is a charasteristicof its use. It is not a feature of the code but of the message. It does not belong to the domain of langue but of parole.” (Mackey 1970: 554, citerad i Skutnabb-Kangas 1981:89). Mackeys definition är den som, enligt Skutnabb-Kangas, bäst sammanfattar

funktionsdefinitionen (Skutnabb-Kangas 1981:88f).

3. Attityds- eller identifikationsdefinitionen baserar sig på talarens egen uppfattning om sin tvåspråkighet, där behärskningen av språket och talarens uppfattning om sin egen kompetens finns i fokus men där även andras uppfattning kan tas i beaktande.

Attityddefinitionens svårigheter ligger i att den till synes baserar sig på dikotomier,

identifikation/ingen identifikation, infödd nivå/inte infödd nivå, men i själva verket är dessa mått föränderliga och glidande. Den språkliga förmågan liksom identifikationsmöjligheterna eller viljan till identifikation förändras över tid, och kompetensen är även olika inom varje specifikt område. Skutnabb-Kangas syntes av de ovanstående definitionerna lyder som följer;

”Tvåspråkig är den som har en möjlighet att fungera på två (eller flera) språk, antingen i enspråkiga eller tvåspråkiga samfund i enlighet med de sociokulturella krav på en individs kommunikativa och kognitiva kompetens som dessa samfund och individen själv ställer, på samma nivå som infödda talare, samt en möjlighet att identifiera sig positivt med båda (eller alla) språkgrupperna (och kulturerna) eller delar av dem.

En bild över kriterierna i samband med modersmål och tvåspråkighet visar Skutnabb-Kangas som följer

Kriterium Modersmålet är det Den är tvåspråkig som språk som man

Ursprung har lärt sig först (har a. har lärt sig två språk etablerat sina första i familjen av infödda långvariga språkliga talare ända från början kontakter på b. har använt två språk

parallellt som kommu- nikationsmedel ända från början

Kompetens behärskar bäst a. behärskar två språk full-

färdighetnivå ständigt

behärskning b. behärskar två språk som en (motsvarande) infödd c. behärskar två språk lika

bra

d. kan producera fullstän- diga meningsfulla ytt- randen på det andra språket

e. har åtminstone någon

kännedom om och kontroll av det andra

språkets grammatiska struktur

f. har kommit i kontakt med ett annat språk

Funktion använder mest a. Använder (eller kan an-

användning vända) två språk (i de

flesta situationer) (i enlig- het med sina egna önske- mål och samhällets krav)

Attityder a. Identifierar sig med a. Identifierar sig själv

Identitet och b. identifieras av andra som tvåspråkig/ med två Identifikation som infödd talare av språk och/eller två kul-

2.2.2 Fördelar med tvåspråkighet

Tvåspråkighet har positiva effekter på individen och den är en tillgång genom att den tvåspråkige är mer medveten om skillnader i språk och kan lära sig ytterligare språk bättre, intelligensen och den kognitiva förmågan förbättras och skolframgångarna kommer med detta (Grosjean 1982:221).

Arnberg (2004) menar att tvåspråkighet ger samhället bredd då den bidrar till att minska det provinsiella tänkandet och främja det större tänkandet, den har ekonomiska fördelar då man slipper lägga ekonomiska medel på översättningar som inte alltid håller den erforderliga nivån och den bidrar till den interkulturella och internationella förståelsen vilken i sin tur leder till ett bättre politiskt klimat i världen. På individnivå ger tvåspråkigheten möjligheter till ett vidare spektrum av arbetsmöjligheter, ökad tillgång till andras erfarenheter och idéer samt en dubbel kulturell identitet (Arnberg 2004:25f).

2.3 Att bli tvåspråkig

Att bli tvåspråkig kan ske på två olika sätt, antingen genom simultan eller genom successiv tvåspråkighet. Språkinlärning innebär dessutom, oavsett om det handlar om första- eller andraspråkinlärning, att individen socialiseras in i en gemenskap.

2.3.1 Simultan och successiv tvåspråkighet

tvåspråkiga eftersom de växer upp med två språk redan från det att de är riktigt små (Håkansson 2003:145ff).

Successiv tvåspråkighet innebär till skillnad från den simultana, där bägge språken lärs in samtidigt, att det andra språket lärs in senare än det första. Den successiva tvåspråkigheten förutsätter alltså att ett språk redan finns utvecklat hos individen. En stor skillnad mellan de båda tvåspråkigheterna ligger i den kognitiva utvecklingen. Vid andraspråksinlärningen sker ingen kognitiv utveckling i samband med språkinlärningen på det sätt som det gör vid förstaspråksinlärningen (Håkansson 2003:165f).

De flesta barn blir tvåspråkiga utan någon speciell plan från föräldrarnas sida. Andra faktorer såsom t.ex. flytt, giftermål, eller utbildning är oftast anledningen till att personer, såväl vuxna som barn, blir tvåspråkiga. För barn är dock skolan den avgjort största källan till tvåspråkighet, både i länder där skolan använder ett språk även om eleverna kommer från olika grupper som talar olika språk och då elever med ett annat modersmål går i skolan där majoritetsspråket regerar (Grosjean 1982: 170ff).

Otterup (1995) hävdar att socialisation går hand i hand med språket. Genom att man lär sig en andraspråk socialiseras man även in i en ny gemenskap och man kan därför lika gärna tala om andraspråkssocialisering som andraspråksinlärning. Inlärningen av ett nytt språk, ett andraspråk är till stora delar beroende på interaktion, framförallt den spontana interaktion som sker utanför klassrummets väggar (Otterup 1995:25).

2.4 Majoritets- och minoritetsspråk

Grosjean (1982) definierar majoritetsspråket som det som talas av den grupp som i landet besitter makten, såväl den politiska och kulturella som den ekonomiska, men därmed är inte sagt att gruppen är dominant i antal talare.

när de talar med sina barn. Negativa attityder gentemot ett språk leder till att allt färre talar och använder sig av språket men ett språk kan även användas för att förstärka en grupps gemenskap, visa solidaritet och de värden gruppen står för (Grosjean 1982:121ff ).

De värderingar och den syn man som enskild individ har på språk påverkas av samhället och det i sin tur påverkar de språkval den enskilde gör i sin vardag och dessa val leder i förlängningen till att individer byter eller bevarar sitt eller sina språk. Ett sådant val kan även vara kopplat till kön eller ålder där kvinnor oftare än män väljer majoritetsspråket liksom de yngre mer än äldre.

Valet av språk är kopplat till identitet då man som barn naturligt talar det språk som ens närmaste, i de flesta fall ens föräldrar, talar och med språkinlärningen kommer även socialisationen där värderingar och normer förs över från en signifikant annan till barnet. Senare kommer andra, t.ex. de vuxna de möter i skola och barnomsorg, att spela en större och viktigare roll i barnets liv, och detta kan medföra ett nytt språk, vilket ofta är det språk som är majoritetsspråk. Minoritetsspråket behåller dock ofta sin särställning i frågor som rör hemmet och familjen, men tendenser finns på att majoritetsspråket även gör sitt inträde i hemmets domäner, vilket det oftast genom barnens försorg (Otterup 1995:19).

2.5 Användandet av flera språk

Språkanvändning hos svenska skolungdomar har varit i fokus i flera svenska studier från 1980-talet och framåt. Nedan presenteras resultatet i fyra av dessa studier, avseende vilket språk som används i hemmiljö.

2.5.1 Några svenska studier av användandet av flera språk

Kostoulas-Makrakis (1995) kommer i sin avhandling fram till resultat som överensstämmer med Boyds. Kostoulas-Makrakis material består av 322 grekisktalande ungdomar som fick hemspråksundervisning i grekiska. Informanterna bodde i sju stora eller medelstora svenska städer. En majoritet av ungdomarna i undersökningen använder sitt modersmål, i det här fallet grekiska, med föräldrar och syskon i hemmet (Kostoulas-Makrakis 1995:95).

En majoritet av ungdomarna i Otterups avhandling där han genomfört en enkät med 179 mellanstadieelever i ett invandrartätt område i Göteborg uppgav att de talade sitt modersmål hemma med föräldrarna, men att de till viss del även använde svenska hemma. Med syskonen var resultatet jämnare, fler talade svenska med sina syskon än med sina föräldrar, men även med syskon förkom modersmålet i hög utsträckning. Med släktingar var det åldern som avgjorde, med äldre släktingar talades modersmålet medan man ofta använde svenskan med de yngre t.ex. kusiner. Skolan var den plats där svenskan dominerade och även på fritiden utanför hemmet t.ex. i umgänget med andra ungdomar eftersom svenskan då fungerar som det gemensamma språket (Otterup 1995:80f).

Ett liknande resultat kommer Namei fram till. I hennes undersökning av språkval hos ungdomar, 18 stycken i åldern 11 till 14, visade det sig att modersmålet dominerade när ungdomarna talade med föräldrarna medan svenskan dominerade i samtal med vänner. Nameis undersökning visar dock på att svenskan vinner sitt intåg även i hemmet och flera ungdomar i Nameis undersökning talade även svenska med sina föräldrar (Håkansson 2003:73).

2.5.2 Anledningar till byte av språk

Grosjean (1982) anger fyra faktorer som kan ligga bakom avgörandet av byte av språk eller kod där den första är omgivningen, i fråga om tid och plats, och situation, om man befinner sig i mer familjära sammanhang eller mer formella. Skälet till bytet kan även vara att talaren inte vill sticka ut och därför använder det språk som är allmänt accepterat i situationen,

sport, eller något annat. Genom socialisation kan talaren ha lärt sig att behandla vissa

samtalsämnen på ett visst språk. Det kan även vara så att nödvändiga ord saknas på det språk man talar varför ett växlande mellan språken för att få fram nödvändig information kan vara nödvändig. Genom sitt val av språk kan talaren även höja sin status samt inkludera eller exkludera andra från samtalet. Den fjärde faktorn rör talaktens funktion och syfte, där språkvalet påverkas om det man säger är ett önskemål eller krav, ett givande av information, om talaren hälsar eller ber om ursäkt. Såväl enspråkiga som tvåspråkiga talare byter oftast kod i situationerna ovan, deras situation ser således likadan ut, men för den som är tvåspråkig finns även valet av språk med som en parameter eftersom situationerna ovan även kan leda till att man inte bara byter kod utan även språk (Grosjean 1982:128-143).

Det finns även andra skäl till att talare växlar mellan sina olika språk. Man kan till exempel genom sitt val av språk visa samhörighet med eller avståndstagande från den man talar med. Det finns ingenting som säger att en växling mellan språken skulle tyda på sämre

språkbehärskning, snarare tvärtom, ju bättre du behärskar dina olika språk desto bättre och på ett mer utvecklat sätt kan du växla mellan dem (Ladberg 2000:48).

Kostoulas-Makrakis lyfter fram möjligheten att modersmålet, i hennes avhandling grekiska, kan fungera som ett hemligt språk som de utomstående inte förstår. Ungdomarna i

undersökningen valde även att tala grekiska med sina grekisktalande vänner som ett tecken på samhörighet inom gruppen. (Kostoulas-Makrakis 1995:96f)

Det språk som informanterna i Otterups undersökning rankade högst var engelskan, det var det språk som var svaret på frågan om vilka språk som var bra för dem att kunna. På andra plats kom svenskan och på tredje det egna modersmålet. De följande språken var språk som förekommer i skolan som främmande språk, nämligen tyska, franska, spanska och italienska, följt av arabiska, turkiska och norska (Otterup 1995:83).

2.5.3 Mediekonsumtion på olika språk

tillgång till kanaler från hemlandet och program på modersmålet. Otterup sammanfattar att ungdomarnas mediekonsumtion till största delen sker på svenska och att detta stöder dem i deras språkutveckling (Otterup 1995:104).

2.6 Kodväxling

Kodväxling är ett komplicerat område och forskare anger olika definitioner av, anledningar till och perspektiv på kodväxling.

2.6.1 Definitioner av kodväxling

Grosjean (1982) anger flera sätt att definiera begreppet kodväxling. Kodväxling är ”the use of more than one language by communicants in the execution of a speech act” (Di Pietro 1977 citerad i Grosjean 1982:145) eller ” the alternation of two languages” (Valdes Fallis 1976, citerad i Grosjean 1982:145) medan Scotton och Ury (1977) menar att ”code-switching [is] the use of two or more linguistic varieties in the same conversation or interaction.” (Scotton och Ury 1977 citerad i Grosjean 1982:145). Grosjeans egen definition är ”the alternate use of two or more languages in the same utterance or conversation” (Grosjean 1982:145). Enligt Håkansson är kodväxling en ”positivt laddad beteckning för samtidig användning av två språk” (Håkansson 2003:123).

Andra forskare definierar kodväxling som en ”kommunikativ strategi som talarna använder för att nå en viss effekt under samtalet” (Gumperz, citerad i Park 2004:299) eller som en ”symbol för gruppidentitet och solidaritet” (Park 2004:299). Poplack definierar tre olika typer av kodväxling; intrasententiell, intersententiell och tag-kodväxling där den förstnämnda innebär kodväxling inom meningen, den andra innebär växling vid meningsgränser och den sistnämnda som inte sker på någon bestämd plats i meningen utan har mer av

utfyllnadsfunktion, utrop osv. (Park 2004:303).

fullständigt byter språk. Kodväxling är mycket vanligt förekommande hos tvåspråkiga individer och attityderna till kodväxlingen är från enspråkigas håll negativa, då man tolkar kodväxlingen som ett tecken på att talaren inte behärskar språket ordentligt (Grosjean 1982:147f).

2.6.2 Anledningar till kodväxling

Forskare anger flera olika anledningar till att individer kodväxlar. Enligt Grosjean (1982) kan anledningarna vara att talaren saknar ett passande ord eller uttryck för det han/hon vill säga på det aktuella språket eller då talaren anser att något uttrycks bättre på det andra språket. I dessa fall fyller kodväxlingen ett lingvistiskt behov och utgörs då ofta av ett ord eller en fras. Det nya språket kan även vara starkt förknippat med yrke eller utbildning och det kan därför vara svårt, och nästintill omöjligt, för individen att uttrycka sig rörande sådant som rör yrket på sitt modersmål utan enbart på det språk som är kopplat till yrket och dess utövande. Grosjean menar även att kodväxlingen hos vissa individer eller i vissa fall begränsas till hälsnings- och avskedsfraser liksom samtalsmarkörer (Grosjean 1982:149ff). Kodväxling kan även bero på s.k. ”triggering” vilket innebär att talaren fortsätter på det senast använda språket och inte byter tillbaka till det språk han eller hon använde då yttrandet inleddes, att man vill citera någon och då inte byta språk, när man vill specificera vem man talar med eller till, när man vill betona eller förstärka något, eller när man vill göra ett uttalande personifierat. Genom kodväxlingen kan talaren markera sin grupptillhörighet och solidaritet eller ge uttryck för olika känslolägen som t.ex. förtrolighet, ilska, eller irritation samtidigt som den kan leda till att någon eller några exkluderas ur ett samtal. I och med kodväxlingen kan talarens roll förändras, status kan höjas, auktoritet kan ökas, och man kan genom kodväxlingen även visa på sin expertis (Grosjean 1982:152).

Liksom Grosjean menar Park (2004) att kodväxlingens funktion är att förstärka, återge vad någon sagt, byta ämne, utesluta eller inkludera talare, dvs. att skapa en gemenskap som kräver tvåspråkighet för deltagande. Hon menar även att kodväxling är något som enbart

förekommer i samtal med andra tvåspråkiga personer (Park 2004:303).

substantiv som tas in och används vid kodväxling följt av verb, adverb och pronomen (Håkansson 2003:125).

2.7 Attityder och känslor kopplade till tvåspråkighet

Språk är ett instrument för kommunikation och kan symbolisera grupp- eller social

tillhörighet. Vår attityd gentemot ett språk, hur vi värderar språket, är blandad med attityder gentemot den som talar språket (Grosjean 1982:117).

I en undersökning frågade Grosjean 30 tvåspråkiga och 14 trespråkiga studenter eller högskoleutbildade personer från medelklassen från 17 olika länder om de hade några besvär med att vara tvåspråkiga och en majoritet, 52 % av de tvåspråkiga och 67 % av de trespråkiga, svarade nej, de hade inga besvär av sin tvåspråkighet. Svaren står i kontrast mot vad många enspråkiga tror, de antar att tvåspråkighet är ett hinder (Grosjean 1982:268).

2.7.1 Problem vid tvåspråkighet

2.7.2 Identitet och tvåspråkighet

Några av de tvåspråkiga i Grosjeans undersökning, men även i andra undersökningar såsom Haugen 1956, De Pietro 1977, Gallagher 1968, Ervin 1964 och Mkilifi 1978 (Grosjean

1982:280), menar att de byter identitet, attityder och beteende när de byter språk, t.ex. att man är mer aggressiv eller mer timid på det ena språket än man är på det andra och att man

skämtar på olika sätt på de olika språken. Det som verkar vara en förändring i personligheten kan dock vara en förändring i situationen eller med vem man talar. Grosjean skriver att det är miljön/omgivningen och kulturen som påverkar valet av eller bytet av språk, känslor,

beteende och attityder och inte språket som sådant (Grosjean 1982: 279ff).

2.7.3 Skolans attityder till tvåspråkighet

Otterup menar att vissa forskare, däribland Cummins, hävdar att det fortfarande finns strukturer i samhället och i skolans organisation som gör att skillnader grundade på etnisk tillhörighet eller ekonomisk bakgrund fortlever och synliggörs i skolan (Otterup 1995:38). Ett liknande resonemang kan vi se i Pirjo Lahdenperäs avhandling där hon gjort en textanalytisk studie av åtgärdsprogram för elever med invandrarbakgrund. Hon konstaterar att nästintill ingen av lärarna i undersökningen ser positivt på elevernas tvåspråkighet eller att deras tvåspråkiga kompetens kan vara en tillgång för skolan och arbetet där eller för samhället. Lärarna ser enligt Lahdenperä snarare modersmålet som ett hinder för studierna och

3. Metod och material

3.1 Metod

Insamlingen av material har skett under våren 2009 genom intervjuer med gymnasieelever som läser Svenska som andraspråk B, Sva 1202. Frågorna (se bilaga) har formulerats för att uppmuntra informanternas egna svar, frågor formulerade för ett svar i form av ”ja” eller ”nej” har i möjligaste mån undvikits. Utförliga svar har eftersträvats och i de fall informantens svar blivit kort har frågan upprepats för att om möjligt få ett mer utförligt svar. De elever som tillfrågades om de ville medverka läser Svenska som andraspråk B i samma grupp. Alla elever i gruppen tillfrågades och då samtliga är över 18 och därmed myndiga begärdes eller krävdes inte målsmans godkännande innan intervjuerna. Något urval baserat på kön,

gymnasieprogram, modersmål eller språk-kunskaper har inte gjorts, de elever som önskade och hade möjlighet att vara informanter ingår i informantgruppen. Då jag inte hade möjlighet att spela in intervjuerna antecknades informanternas svar noggrant, frågor och svar

repeterades och ibland förklarades svaren ytterligare för att mina anteckningar skulle bli korrekta. Informanterna fick möjlighet att läsa igenom, godkänna och eventuellt korrigera en dataskriven sammanställning av sina svar.

Den metod som använts är kvalitativ där informanternas egna attityder till sin tvåspråkighet varit i fokus. Genom en kvalitativ metod ges möjligheter att upptäcka informanternas egna uppfattningar om sin språksituation och därigenom nå en djupare förståelse för

tvåspråkighetens inverkan på och betydelse för den enskilde talaren.

Studiens validitet är hög i förhållande till det syfte som ställts upp i inledningen.

Reliabiliteten hade eventuellt varit högre om intervjuerna spelats in, men då informanterna fått läsa igenom och godkänna svaren på frågorna torde tillförlitligheten ändå vara hög. Jag ser heller ingen anledning att misstänka att informanterna svarat annat än ärligt på

intervjufrågorna. Att resultatet på många sätt överensstämmer med tidigare forskning på området är ett tecken på hög reliabilitet.

I uppsatsen använder jag termen tvåspråkighet som en samlingsterm för användandet av mer än ett språk och inte skilja mellan två-, tre- eller fyrspråkighet.

kursdeltagare och eventuellt även andra. De har givits möjlighet att uppge ett eget valt namn som sedan kommer att användas vid refererande till deras svar och några av informanterna, dock inte alla, har valt att utnyttja denna möjlighet. Jag kommer i uppsatsen enbart att använda mig av informanternas förnamn.

3.2 Informanterna

Mina informanter går andra eller tredje året på två olika gymnasieskolor i södra Sverige. Informanterna studerar på såväl studieförberedande som yrkesförberedande program. Två av informanterna går International Baccalaureate, förkortas IB, ett gymnasieprogram som ger en internationell universitetsbehörighet och där all undervisning, förutom

modersmålsundervisning, sker på engelska. Samtliga informanter är födda i ett annat land än Sverige och alla utom tre bor med sin familj. De tre av informanterna som inte bor med sin familj är utbytesstudenter som valt att stanna i Sverige i två år. Antalet år i Sverige varierar från ett och ett halvt år till nio år.

Informanternas tvåspråkighet är i samtliga fall successiv. De språk, förutom modersmålet, som informanterna talar har de lärt sig i skolmiljö eller, som i några fall, informella

sammanhang såsom kompisrelationer. Ingen bedömning av elevernas språknivå, till vilken grad de behärskar språken i tal eller skrift kommer att göras.

Tabell 1 uppgifter om informanterna

Namn Kön Ålder Hemland Modersmål Andra språk * Kom till Sverige Övrigt

______________________________________________________________________________________________ Soror kvinna 19 Irak arabiska engelska, persiska 2000

Sara kvinna 19 Irak arabiska engelska feb –02 Mariam kvinna 20 Tjetjenien tjetjenska engelska, ryska, bosniska 2002 Seda kvinna 18 Tjetjenien tjetjenska engelska, ryska juni –02

Robel man 21 Eritrea tigrinja engelska, italienska sept –05 IB Johannes man 18 Eritrea tigrinja engelska mars -06

Hala kvinna 20 Irak arabiska engelska okt –06 IB

*Under rubriken ”Andra språk” har inte svenska tagits med.

4. Resultat

Resultaten av intervjuerna kommer att redovisas fråga för fråga nedan. Varje informants svar på frågan redovisas och därefter följer en sammanfattning av informanternas svar på frågan.

4.1 Läsa, skriva, tala

Hala läser, talar och skriver bäst och lättast på sitt modersmål arabiska.

Johannes uppger att han har allt svårare för att läsa på sitt modersmål tigrinja, det tar längre tid. Mycket beror på ämnet, han säger att ”tigrinja är ett hårt språk, man kan inte använda det när man skriver om kärlek”. Trots att han anser att det är svårt att läsa på modersmålet vill han gärna läsa information, provuppgifter o.dyl. på tigrinja. Johannes behärskar engelska bäst i skrift eftersom han anser sig uttrycka sig bäst på det språket, svenska kommer på andra plats. När det gäller att tala är tigrinja det språk Johannes anser att han behärskar bäst.

Simona anser att hon talar, läser och skriver bäst på sitt modersmål litauiska, men hon berättar att hon talar engelska relativt obehindrat.

Isabelle läser och skriver bäst på sitt modersmål tyska. När det gäller talet uppger hon att hon talar bäst på svenska i Sverige och tyska i Tyskland och att det är landet hon befinner sig i som avgör vilket språk hon talar bäst.

Seda anser sig tala bäst på tjetjenska, vilket är hennes modersmål, medan hon läser och skriver bäst på svenska.

Mariam är bäst på att läsa ryska, skriver gör hon bäst på svenska och hon är bäst på att tala tjetjenska, vilket är hennes modersmål.

Sara är bäst på att läsa och skriva svenska, men är bäst på att tala sitt modersmål arabiska. Inga anser att hon läser och talar bäst på modersmålet litauiska medan hon skriver bäst på engelska.

Robel skriver bäst på sitt modersmål tigrinja och på engelska, när han talar gör han det bäst på svenska och engelska och när det gäller läsning fungerar alla tre språken, tigrinja, engelska och svenska lika bra.

4.1.1 Sammanfattning

Av mina informanter är det enbart Soror och Robel som inte uppger sitt modersmål som det språk de behärskar bäst i tal, skrift eller att läsa. Övriga informanter uppger att det språk de anser vara deras modersmål också är det språk som de bäst behärskar att tala. För mina informanter är svenska eller engelska det språk de dagligen läser eller skriver på i

skolsammanhang och därför tränas de att använda de språken i skrift och att läsa, men det innebär också att det krävs av dem att de behärskar dessa delar av svenska och engelska. Robel uppger att hans modersmål tigrinja är det språk han bäst behärskar i skrift, men han uppger även engelska som det språk han behärskar bäst i skrift. I tal och när det gäller läsning uppger han inte sitt modersmål alls som det språk han behärskar bäst, där är det istället engelska och svenska som är det språk han anser sig föredra.

Soror är den enda av informanterna som uppger att hon varken talar, skriver eller läser bäst på sitt modersmål. Hon är den av mina informanter som bott längst tid i Sverige och hon har den kortaste skoltiden i sitt hemland och på sitt modersmål vilket kan vara en förklaring till att hon talar, skriver och läser bäst på svenska. Övriga informanter har gått längre tid i skolan i sina hemländer och därmed fått läs- och skrivträning på sitt modersmål.

Johannes och Mariam uppger engelska och ryska som de språk de skriver bäst på vilket kan förklaras av att den skolundervisning de fått i sina respektive hemländer till större delen skett på dessa språk.

4.2 Känslor kopplade till språken

För Hala är arabiskan kopplad till en känsla av ”lugnt och skönt” och svenskan är kopplad till en känsla av stolthet ”Jag kan prata svenska”.

Simona tycker att det känns skönt att tala sitt modersmål litauiska, speciellt förra året (läsåret 2007/2008, min kommentar) då hon bodde i en svensk familj och talade svenska både i skolan och hemma, och därför mer sällan använde sitt modersmål. Hon berättar att det känns spännande att tala ryska och att utveckla sin ryska.

Isabelle anser inte att hon kan skoja på engelska, hon blir blyg. Hon berättar att hon blir irriterad då människor inte tror att hon kan svenska, ”de vill prata tyska med mig”. Isabelle säger sig vara stolt över att kunna tala svenska när hon är i Tyskland, där kan hon tala svenska som ett hemligt språk eftersom ingen utomstående förstår.

För Seda finns en känsla av tvång kopplad till ryska språket eftersom det var så i henens hemland Tjetjenien, där fick de inte använda tjetjenska i skolan utan i stort sett all

undervisning skedde på ryska. Tjetjenska är Sedas modersmål och känslan för och gentemot det språket uttrycker hon som ”det är jag, min identitet”.

Liksom för Seda upplever Mariam ryskan kopplad till en känsla av tvång eftersom situationen var sådan i Tjetjenien. Hon berättar att de hade en enda lektion på tjetjenska i skolan i Tjetjenien, alla andra lektioner på ryska.

Sara blir glad när hon använder arabiska, några andra känslor kopplade till sina språk anger hon inte.

Inga kan inte koppla några direkta känslor till respektive språk, men hon känner sig mer självsäker på litauiska eftersom hon kan språket. Svenskan är för Inga kopplad till en känsla av ”jag kan det!” och ryskan är kul att hon kommer ihåg.

Soror har arabiska som modersmål och upplever att ”svenskan känns som om det glider”. Persiska är enligt Soror ett vackert språk som hon inte anser sig behärska.

Robel berättar att han gillar engelska, framförallt eftersom det är det språk han använder mest.

4.2.1 Sammanfattning

Informanterna uppger att modersmålet ger dem en känsla av lugn och trygghet liksom att modersmålet är kopplat till deras identitet, den de är. Johannes lyfter fram att det krävs mer tankeförmåga för att tala andraspråket och Simona berättar att det är skön att tala

Isabelle berättar att hon inte kan skämta på andraspråket engelska och hon upplever att svenska kan fungera som ett hemligt språk som utomstående i hemlandet Tyskland inte förstår.

4.3 Språkval

I svensktalande sammanhang använder Hala alltid svenska men väljer att använda engelska om hon saknar ett visst ord på svenska. Ibland byter hon helt till engelska om

kommunikationen inte fungerar på svenska. Vid ett fåtal tillfällen byter hon från arabiska till svenska eller engelska och ibland från engelska till svenska men då handlar det om enstaka ord. Ibland talar hon engelska med andra engelsktalande elever på svensklektionerna, då handlar det om att förklara ordens innebörd och samma sak sker ibland med arabiska. Johannes talar tigrinja hemma och med släktingar, svenska talar han i skolan och engelska med kompisar. Anledningen till att han växlar mellan språk är att han då kan tala om saker som inte alla ska få veta, han växlar språk för att behålla hemligheter eller när det han vill säga är privat. Med en kompis talade Johannes ett för dem eget konstruerat språk som var en blandning mellan svenska och en engelska baserad på afroamerikanska och hiphopkulturens uttryck och uttal. Johannes använder samma språk som den han talar med för att underlätta förståelsen. Det händer att Johannes kodväxlar och det gör han då han inte kan det aktuella ordet, om han glömt ordet, om ordet inte finns på språket i fråga eller om han inte orkar tänka. Simona använder sina tre språk, litauiska, svenska och engelska, dagligen. Hon väljer att använda det språk som gör att kommunikationen underlättas, hon väljer det språk som känns naturligast och den hon talar med avgör vilket språk det blir. Simona använder engelskan av vana, men även för att träna språket, med en av sina kompisar. Hon byter ofta enstaka ord då hon inte kommer på ”rätt” ord på ”rätt” språk, ibland säger hon halva ordet på litauiska och halva på engelska, använder ord från ett annat språk då ordet inte finns på det språk hon för tillfället talar, t.ex. det svenska ordet ”fika” som inte finns på litauiska.

t.ex. projektarbetet som är kopplat till svenska eftersom hon genomfört det på svenska och hon kan därför inte prata om det på tyska. Isabelle talar lite tyska med en klasskompis och hon använder vissa svenska ord även när hon talar tyska i Tyskland t.ex. ”ändå”, ”men”, ”typ” och ”kanske”. När hon varit ensam en längre tid kommer tyskan först och hon måste tänka för att börja tala på svenska. Isabelle berättar att ordföljden ändras, hon använder svensk ordföljd när hon talar tyska och vice versa. Hon uppger även att städer kan fungera som strömbrytare, efter t.ex. ”Växjö” fortsätter hon på svenska även om hon talat tyska innan ”Växjö”. Specifika företeelser kopplade till Sverige och svenska säger hon på alltid på svenska, t.ex. namnet på sin klass.

Seda talar sitt modersmål tjetjenska i hemmet med föräldrarna och ibland även med sina syskon och sina kompisar. Ibland talar hon även svenska med syskon och kompisar, men till största delen talar hon svenska i skolan. De tillfällen då hon använder ryska är på lektionerna i ryska i skolan. Seda uppger att hon kodväxlar, att hon ibland använder enstaka ord på ett annat språk än det hon för tillfället talar om hon inte kommer på ordet i fråga på det aktuella språket.

Mariam är medveten om att hon ofta växlar mellan sina olika språk men hon säger att hon inte märker när hon gör det, det går automatiskt. De språk hon växlar mellan är svenska, engelska, ryska och tjetjenska. Mariam talar oftast tjetjenska hemma med föräldrarna men ibland även lite ryska. Med syskonen talar hon engelska, svenska och ibland lite tjetjenska. I skolan och med kompisar talar hon mest svenska, dock nästan enbart tjetjenska med en tjetjensktalande kompis. Anledningen till att hon använder olika språk säger Mariam vara av vana.

Sara talar arabiska hemma med familjen, medan svenska är det språk hon använder då hon talar med kompisar på skolan, i övriga skolsituationer samt ute i samhället. Den hon talar med avgör vilket språk hon väljer, hon väljer det mottagaren kan och förstår. Sara berättar att hon ibland kodväxlar, t.ex. säger hon ”okej” och ”ja” på svenska då hon talar arabiska, annars är de ord hon byter sådana hon inte kan på det andra språket.

vanligaste är att engelska ord dyker upp eftersom det är det språk flest förstår, men det händer även att hon använder svenska ord då hon talar litauiska, men det beror mest på vem hon talar med, om hon talar med svenskar väljer hon enstaka ord på engelska och med litauisktalande kommer enstaka ord på svenska. Det händer att Inga använder litauiska ändelser på svenska ord.

Soror talar arabiska hemma med familjen, men ibland talar hon svenska med sina syskon. Svenska talar hon i skolan och engelska och persiska talar hon med vissa kompisar. Hon använder det språk som känns bekvämt i just den situationen och det är samtalspartnern som avgör vilket språk hon väljer. Det händer att Soror kodväxlar när hon inte kommer på rätt ord och då det sker är det alltid svenska ord då hon talar arabiska.

Robel talar sitt modersmål tigrinja med familjen, för att sedan använda engelska i skolan. Svenska använder han i stort sett enbart på svensklektionerna, och han berättar att han väljer att tala det språk som den han talar med förstår. Robel talar italienska men det språket använder han inte.

4.3.1 Sammanfattning

Informanternas modersmål är starkast kopplat till hemmiljön, och då framförallt till

föräldrarna. Samtliga informanter utom Isabelle talar sitt modersmål i sin hemmiljö och Seda, Mariam och Soror uppger att de även talar svenska med sina syskon.

Mina informanter uppger att de ofta använder sig av engelska, både som ett aktivt språkval i samtal med för dem specifika personer, men även som ett språk att ta till så kommunikationen inte fungerar på svenska. Informanterna berättar att de kodväxlar, att de ibland byter enstaka ord och att de gör det då de saknar det svenska ordet eller då ordet saknas på det språk de för tillfället talar. Isabelle berättar att ett ord på ett annat språk än det hon för tillfället talar kan leda till att resten av uttalandet sker på det andra språket.

Johannes väljer ibland att byta språk i vissa situationer för att det han talar om inte ska förstås av andra.

4.4 Viktigaste språket

För Hala är alla de språk hon nu använder viktiga eftersom de fyller olika funktioner och rör olika domäner. Engelska är viktigt för studiernas skull, arabiska eftersom det är hennes modersmål och svenska eftersom hon bor i Sverige.

För Johannes är tigrinja det viktigaste språket, han förklarar att ”det är jag”. Svenska är för Johannes ett språk han har lärt sig, medan ”tigrinja bara kan jag”.

Alla språken är viktiga för Simona, och liksom för Hala fyller de olika funktioner och rör olika domäner. Svenska är viktigt för skolans och betygens skull, Simona kommer att ta studenten våren 2009 och planerar att studera på ett svenskt universitet hösten 2009. Eftersom universitetsutbildningen genomförs på engelska kommer det språket även fortsättningsvis vara viktigt för henne.

Isabelle uppger att för hennes vidkommande är svenska det viktigaste språket i Sverige eftersom hon lärt sig det språket medan tyska är det viktigaste språket för henne i Tyskland. Hon förklarar att det är platsen och inte språket som avgör vilket som är viktigast för henne. För Seda är tjetjenska viktigast eftersom det är hennes modersmål, svenska är viktig eftersom hon bor i Sverige, och engelska är viktigt eftersom det är bra att kunna när man reser.

Tjetjenska är viktigt för Mariam eftersom det är hennes modersmål medan svenska är viktigt eftersom hon bor här och ”då måste man kunna svenska”.

För Sara är modersmålet arabiska det viktigaste språket.

Inga skiljer mellan språkens olika funktioner och domäner då hon ska avgöra vilket som är viktigast för henne. Litauiska är viktigast då det gäller känslor medan svenskan är viktigast i vardagslivet.

Modersmålet arabiska är det viktigaste språket för Soror eftersom det är ”mitt modersmål, paradisets och Koranens språk”.

4.4.1 Sammanfattning

Samtliga av mina informanter utom Robel uppger att modersmålet är viktigt, men flera av dem uppger att engelska och svenska är viktiga språk. Svenska och engelska är viktiga för livet i Sverige och för skolan de går i nu och för vidare studier.

Robel är den ende av informanterna som inte uppger sitt modersmål som viktigaste språk, han uppger endast engelska. En förklaring till det kan vara att Robel har all sin undervisning, förutom svenskundervisningen, på engelska och då han ägnar sig åt sitt fritidsintresse är engelska det språk som används.

Informanternas syn på vilket språk som är viktigast för dem är inte knutet till språket i sig, en majoritet av dem uppger språkets funktion som avgörande för hur pass viktigt språket är för dem. Vidare studier, kommande arbetsliv, nuvarande levnadsvillkor och religion spelar in då de svarar på frågan vilket språk som är viktigast. Att det dock finns en koppling mellan identitet och språk är tydligt eftersom alla anger modersmålet som viktigt och Johannes säger att tigrinja, hans modersmål, är viktigast för ”det är jag”.

4.5 Fördelar med tvåspråkighet

Hala anser att fördelarna med att vara tvåspråkig är att man kan förstå människor, både deras tal och deras beteende. Engelska är bra vid resor eftersom nästan hela världen talar engelska och Hala vill lära sig ytterligare språk.

Johannes lyfter fram möjligheten att kunna kommunicera på flera språk och med flera människor som en fördel med sin tvåspråkighet. Han nämner även att det gör att man kan läsa på internet, man får förståelse för historia och kan läsa information på museer och han

avslutar med att det är bra att kunna flera språk.

Simona säger att tvåspråkigheten behövs för att få jobb, att den är bra när man reser och att den underlättar kommunikationen med andra människor. Hon ser ofta engelskspråkig film utan textning, hon förstår ändå och tränar samtidigt sin engelska

Seda berättar att hon tycker att det är roligt att kunna flera språk, man har kunskap om hur andra språk är. Som tvåspråkig känner sig Seda lite intelligentare och hon vill fokusera mer på kommunikationsaspekten av språk än på språkens grammatik.

Mariam säger att det alltid är bra att kunna många språk, när man reser kan man prata med folket i landet på deras språk. Tvåspråkigheten leder även till att man blir intelligentare och förståelsen för andra människor ökar enligt Mariam.

Sara menar att fördelarna med att vara tvåspråkig är att man kan tala med människor på deras språk och lära sig deras kultur. Tvåspråkigheten gör även att man får status och känner sig stolt över sig själv.

Inga anser att det är en fördel att vara tvåspråkig när man ska ut i arbetslivet, man kan ha och skapa kontakter överallt. Tvåspråkigheten fungerar även som hjärngympa och hon mår bra av att kunna kommunicera på flera språk. Genom sin tvåspråkighet anser hon att hon kan ta del av kultur och bli en del av kulturen i landet. Genom att man kan språket blir man accepterad och man får då se mer berättar Inga. Hon nämner även att andra människor blir imponerade av hennes språkkunskaper.

Soror anser att det är bra att kunna flera språk, det underlättar kommunikation med andra människor och gör att man kan förstå varandra. Språket kan även fungera som en

sammanhållande faktor och är bra i oförutsedda situationer, ”man vet aldrig vad som kan hända eller vart man hamnar”.

Robel ser möjligheten att kommunicera i olika situationer som fördelen med att vara tvåspråkig.

4.5.1 Sammanfattning

Inga och Simona lyfter fram ökade arbetsmöjligheter som en fördel med sin tvåspråkighet. Isabelle, Sara och Inga ser den dubbla kulturella identiteten som tvåspråkigheten ger dem som en fördel med sin tvåspråkighet.

Seda och Inga anser att tvåspråkigheten förbättrar intelligensen och den kognitiva förmågan, något de menar är en av fördelarna med att vara tvåspråkig.

Soror menar att språk kan fungera som en sammanhållande faktor.

4.6 Nackdelar med tvåspråkighet

Det som Hala ser som nackdel med att vara tvåspråkig är att hon blandar språken och att hon ibland talar på ”fel” språk i ”fel” situation. Blandningen av språken är vanligare vid trötthet uppger Hala.

Johannes anser inte att det finns några som helst nackdelar med att vara tvåspråkig. Simona uppger att hon ibland blandar språken och att det är en nackdel med att vara tvåspråkig. Hon berättar även att hon måste tänka för att välja rätt språk och ord och att det skulle vara en nackdel.

Isabelle berättar att hon ibland blandar ihop sina språk och hon är rädd att hon till slut inte ska kunna något språk, eftersom hon anser att hon tappar tyskan i Sverige och svenskan i Tyskland, ”Ibland känns det som att jag är utan språk” säger hon. Hon berättar vidare att hennes betoning påverkas och blir annorlunda, hon använder tysk betoning på svenska och svensk på tyska ord, vilket hon ser som en nackdel.

Seda berättar att hon blandar språken och det anser hon vara den enda nackdelen.

Mariam uppger att hon blandar ihop språken, hon skriver fel och stavar fel. Mariam berättar att i hennes fall är det vanligt att hon glömmer bort när hon talar ”fel” språk, hon berättar att hon inte alltid själv hör att hon bytt språk och när hon gör det är det oftast i efterhand. Detta upplever hon som en nackdel med sin tvåspråkighet.

Sara upplever att det är svårt att hitta rätt synonymer, ord som betyder exakt samma sak på bägge språken, liksom att hon blandar språken vilket hon ser som nackdelar med sin

tvåspråkighet. Hon tror även att tvåspråkigheten gör det svårare att lära sig ytterligare ett språk.

Inga tycker att nackdelarna med tvåspråkigheten är att hon blandar språken och att det känns som om hon inte kan något språk ordentligt. Språken påverkar varandras uttal och betoning. Soror ser inte några nackdelar med att vara tvåspråkig.

Robel säger att det inte finns några nackdelar med att vara tvåspråkig.

4.6.1 Sammanfattning

att vara tvåspråkig. Två informanter upplever att tvåspråkigheten leder till osäkerhet, en blir osäker på om hon kan något språk ordentligt och en är rädd att hon till slut är utan språk helt och hållet.

Hala berättar att en nackdel med tvåspråkigheten är hon blandar sina språk och att det oftare sker när hon är trött.

Ingen av mina informanter nämnde något om omgivningens eller lärares negativa attityder gentemot deras tvåspråkighet. De nackdelar de nämnde hade alla att göra med deras egen språkproduktion.

4.7 Identitet och språk

Hala, Isabelle, Seda, Mariam och Sara upplever inte att deras identitet på något sätt förändras i och med att de växlar mellan sina respektive språk.

För Johannes påverkar valet av språk hans identitet. Personligheten kommer enligt Johannes fram bättre på hans modersmål tigrinja men han säger att det är inte så mycket som händer när han pratar tigrinja. När han talar engelska blir han kaxigare och får bättre självförtroende medan svenskan gör honom mer social och öppen

För Simona påverkas identiteten i viss grad. ”Litauiska är jag” säger hon, och fortsätter ”i Sverige är svenska jag men det hörs att jag har ett annat modersmål”. I och med att hon har en viss brytning menar Simona att det blir tydligt att hon inte ursprungligen kommer från

Sverige.

Att vara tvåspråkig gör att Inga känner sig lite mittemellan, hon är varken litauisk eller svensk. Hon berättar att det inte är språket som är det avgörande för identiteten, snarare människan.

När Soror talar svenska känns det härligt och hon menar att språket gör att hon beter sig som en etnisk svensk. När hon talar arabiska går allt mycket fortare och hon är inte lika lugn som den svenska Soror.

4.7.1 Sammanfattning

Sex av mina informanter upplever inte att identiteten påverkas av deras språkval. Av de övriga nämner två att de har dubbla identiteter men att det inte är språket som avgör utan att de har en dubbel identitet eller är mittemellan två identiteter.

Soror och Johannes är de som sticker ut i fråga om identitet kopplad till språk. Soror gör skillnad på den arabiska och mindre lugna Soror och den svenska Soror hon blir då hon talar svenska. Johannes upplever att han byter identitet med alla sina tre språk, där modersmålet tigrinja är hans personlighet, engelskan gör honom kaxig och svenskan gör honom social och öppen.

4.8 Hur påverkas man som individ av att vara tvåspråkig?

Hala är glad att hon kan mer än ett språk, innan hon kom till Sverige kunde hon sitt modersmål arabiska, nu kan hon tre, arabiska, engelska och svenska.

Johannes anser att han är ”mer på jorden” än enspråkiga. Tvåspråkigheten gör honom mer öppen och gör att han vågar mer, han vågar prata med människor på ett annat sätt.

Simona känner sig säker på att få jobb eftersom hon kan flera språk.

Som tvåspråkig blir man självständigare, stolt och kan tänka i bredare banor säger Isabelle. Hon menar att man förstår andra människor bättre och man blir mer tolerant.

Seda säger att man måste kunna språken, och förklarar att hon har lärt sig språken på olika sätt; tjetjenska hemma av föräldrarna, svenska och engelska i skolan i Sverige, ryska i skolan i Tjetjenien och i Sverige.

Mariam ser inte att tvåspråkigheten har någon direkt påverkan, men hon anser att det enbart är positivt att kunna flera språk.

För Saras del påverkar tvåspråkigheten henne till att vilja lära sig fler språk. Den gör dessutom att hon känner sig stolt över sig själv.

För Soror har tvåspråkigheten lett till att hon har fler kompisar än vad hon hade haft som enspråkig och tvåspråkigheten har gjort att hon ”lärt sig allt möjligt”.

Robel uppger inte att tvåspråkigheten påverkar honom på något sätt.

4.8.1 Sammanfattning

Tvåspråkigheten påverkar mina informanter i positiv riktning. Hala är glad över sin

tvåspråkighet, Johannes tvåspråkighet gör honom mer öppen och modig. Simona känner sig säkrare på att få jobb i framtiden. Isabelle påverkas av sin tvåspråkighet så att hon upplever att hon är mer tolerant, självständig, stolt och hon har fått ett bredare perspektiv på livet. Inga påverkas av att ha tillgång till två kulturer och genom sin tvåspråkighet känner hon sig säker på att klara sig i olika situationer i livet. Soror ser att hennes tvåspråkighet gett henne vänner hon inte haft som enspråkig.

4.9 Framtiden

Hala vill bevara de språk hon använder nu, arabiska, engelska och svenska. Hon vill att hennes eventuella barn blir tvåspråkiga och hon kommer att försöka bevara svenskan om hon flyttar tillbaka till Irak, t.ex. genom att arbeta som översättare.

Johannes vill bevara alla tre språken, tigrinja, svenska och engelska, med motiveringen att familjen alltid kommer att finnas, han bor i Sverige och engelska är ett språk man alltid behöver. Om han får barn vill Johannes att de ska lära sig tigrinja först och sedan engelska och svenska. Johannes kommer att fortsätta lära sig fler språk, han ska börja läsa italienska hösten 2009.

Isabelle vill bli bättre på franska och engelska, och även om hon inte planerar att stanna i Sverige vill hon bevara svenskan. Om hon får några barn vill Isabelle att de ska bli

tvåspråkiga.

Seda vill bevara alla språk och hon planerar att börja läsa franska hösten 2009. Om hon får några barn ska de lära sig tjetjenska hemma, de andra språken får de lära sig i skolan och de ska själva välja vilka språk de vill lära sig. Seda vill inte tvinga dem att lära sig ett visst språk, men tjetjenska ska vara deras modersmål.

Mariam hoppas att hon kan och vill bevara alla språken oavsett var hon kommer att bo i framtiden. Hon vill stanna i Sverige och då är det viktigt för henne att hennes eventuella framtida barn kan tjetjenska och har det som modersmål, men svenska och engelska är också jätteviktiga.

Sara vill behålla sitt modersmål arabiska och svenskan och hon vill gärna lära sig fler språk. Om Sara flyttar tillbaka till Irak kommer hon förmodligen inte behålla svenskan men om hon bor kvar här kommer hon att behålla arabiskan. Sara vill att hennes eventuella barn ska kunna både svenska och arabiska om de bor i Sverige.

Inga planerar att stanna i Sverige och studera på högskola eller universitet och därför kommer hon att fortsätta använda svenskan. Litauiskan kommer hon att använda när det ges tillfälle och engelskan kommer hon att fortsätta använda. Ryskan är mer tveksamt, men hon tycker det är viktigt att kunna ryska och hon funderar på att besöka en rysktalande släkting för att träna språket.

Soror är övertygad om att hon kommer att förlora persiskan, men arabiskan kommer att

finnas kvar eftersom ”den har jag i blodet”. Hon vill behålla svenskan, och engelska är enligt Soror alltid bra att kunna. Om Soror flyttar tillbaka till Irak kommer hon att lära sina

eventuella framtida barn att tala svenska eftersom de kommer att komma till Sverige någon gång.

4.9.1 Sammanfattning

Alla mina informanter ser en tvåspråkig framtid framför sig. De vill alla behålla de språk de nu talar men det finns hinder i vägen för en del av dem, ett av dem är en eventuell eller planerad flytt till hemlandet, en flytt som för en del av dem kommer att leda till att svenskan försvinner.

Informanterna vill gärna att deras eventuella framtida barn blir tvåspråkiga och då med informantens modersmål som barnets dito.

Johannes, Simona och Seda planerar att studera fler språk inom en relativt snar framtid och Sara vill gärna lära sig fler språk även om det inte finns några konkreta planer på det ännu.

5. Diskussion

Syftet med studien har varit att undersöka tvåspråkiga gymnasieelevers attityder till sin egen tvåspråkighet, vilka för- och/eller nackdelar de ser med att vara tvåspråkig, vilka språk de talar och att undersöka när, hur och varför de växlar mellan sina språk. I syftet ingår inte att bedöma informanternas språkliga förmåga.

I intervjusituationen har de ordinarie rollerna varit ombytta, informanterna fått agera lärare och jag har fått vara elev. Även om ingen av informanterna nämnt något om hur den övriga omgivningen ser på deras tvåspråkighet är jag övertygad om att de upplevt det som positivt att få vara den som vet hur det är att vara tvåspråkig och att få en möjlighet att tala relativt fritt om hur de ser på sina språk och språkkunskaper. Det var heller inte svårt att få informanterna att ställa upp på att bli intervjuade, vilket kan ha sin förklaring i att de såg ett tillfälle att få dela med sig av sin syn på hur det är att leva med flera språk.

5.1 Modersmål

Skutnabb-Kangas (1981) identifierar fyra olika kriterier som kan användas i definierandet av en individs modersmål, ursprungs-, kompetens-, funktions- och attitydskriteriet. När

Skutnabb-Kangas ursprungskriterium, de definierar sitt modersmål som det språk de talar med sina närmaste, såsom föräldrar och syskon. Man kan dock även se exempel på

attitydskriteriet, att koppla identitet till språk, då Johannes och Seda om sina respektive modersmål säger ”Det är jag” och ”Det är jag, det är min identitet”.

5.2 Tvåspråkighet

Skutnabb-Kangas (1981) använder samma kriterier som för modersmål, dvs. kompetens-, funktions- och attityds- eller identifikationsdefinitionen, för att definiera om en individ är tvåspråkig. Studiens syfte har inte varit att analysera eller avgöra till vilken grad

informanterna behärskar de språk de talar eller huruvida de är tvåspråkiga eller ej. Den uppfattning som fått råda är informantens egen uppfattning, dvs. Skutnabb-Kangas attityds- eller identifikationskriterium för vem som är tvåspråkig, nämligen den som själv uppfattar sig som tvåspråkig. Ingen av informanterna har heller ifrågasatt sin egen tvåspråkighet, de

upplever sig som tvåspråkiga eftersom alla använder mer än ett språk dagligen. Deras språkliga förmåga varierar, men de anser sig själva vara tvåspråkiga.

Håkansson (2003) skiljer mellan simultan och successiv tvåspråkighet där den förstnämnda innebär att två språk lärs in samtidigt medan den sistnämnda innebär att ett andra språk lärs in efter det att individen redan lärt in ett förstaspråk. Samtliga informanter i min undersökning är successivt tvåspråkiga, de har lärt sig sitt andraspråk i skolmiljö eller i informella miljöer som t.ex. kompisrelationer. Informanten Soror har arabiska som modersmål och har lärt sig

svenska och engelska i skolan medan persiska är ett språk hon lärt sig av kompisar. Mariam har tjetjenska som modersmål och har sedan lärt sig ryska, engelska och svenska i skolan medan bosniska är ett språk hon lärt sig av kompisar. I både Sorors och Mariams fall nämner de att de inte behärskar de språk de lärt sig av sina kompisar, persiska och bosniska, och att de språken kommer att försvinna alternativt redan har gjort det mer eller mindre. Anledningen till att språken kommer att försvinna är snarare att de inte ges möjlighet att använda dem, än att de inte lärt sig dem i skolundervisning.Robels svar är det som sticker ut ifrån de övriga informanternas. En möjlig tolkning av hans svar är att han inte reflekterat över sin

5.3 Läsa, skriva och tala

När man anger vilket som är en individs modersmål utgår man ofta från Skutnabb-Kangas (1981) ursprungskriterium där modersmålet är det språk man lär sig i sin första nära relation till en förälder eller annan närstående. I en sådan definition vore det möjligt att anta att modersmålet är det språk informanterna anser sig behärska bäst i tal och av mina informanter uppger samtliga utom Soror och Robel att modersmålet är det språk de behärskar bäst i tal. Soror är den av informanterna som bott längst tid i Sverige vilket kan vara en förklaring till varför hon inte uppger sitt modersmål arabiska utan istället svenska som det språk hon behärskar bäst i tal. Robel har i sitt hemland Eritrea fått delar av sin skolundervisning på engelska, han går IBprogrammet på gymnasiet där engelska är undervisningsspråk och det språk han använder i sin fritidssysselsättning är engelska, vilket kan förklara att han anser sig behärska engelska bäst i tal.

Flera av informanterna uppger att de behärskar ett annat språk än sitt modersmål bättre i skrift. Johannes och Inga uppger engelska medan Seda, Mariam, Sara och Soror uppger svenska som det språk de behärskar bäst i skrift. Robel behärskar engelska bäst i skrift även om han även nämner sitt modersmål tigrinja som svar på frågan vilket språk han behärskar bäst i skrift. Isabelle, Hala och Simona uppger att de behärskar sina respektive modersmål tyska, arabiska och litauiska bäst i skrift. Seda, Mariam, Sara och Soror har alla bott i Sverige förhållandevis länge, sedan 2000 eller 2002, och därmed även gått i svensk skola en längre tid vilket kan förklara varför de anser sig behärska svenska och inte på sitt modersmål bäst i skrift. Att Johannes och Robel behärskar engelska bäst kan förklaras av att de i sitt hemland fått en stor del av sin undervisning på just engelska samt att Robel som elev på IBprogrammet använder engelska i skrift i samtliga skolämnen utom svenska. Att Isabelle, Hala och Simona uppger sitt modersmål beror med all säkerhet på att de varit i Sverige kortast tid, sedan slutet på 2006 eller 2007. Hala uppger enbart sitt modersmål som det språk hon behärskar bäst i skrift, trots att hon går IB och, i likhet med Robel, därmed skriver på engelska i samtliga ämnen utom svenska. Att Inga anser att engelska är det språk hon behärskar bäst i skrift finns ingen yttre förklaring till.

utbytesstudenter uppger sig läsa bäst på sitt modersmål och inte på svenska eller engelska vilka varit de språk de använt mest sedan de kom till Sverige hösten 2007. Johannes uppger sig ha allt svårare för att läsa på sitt modersmål, men eftersom han säger sig gärna vilja ha skriftliga instruktioner på tigrinja får man anta att han ändå läser relativt obehindrat på språket. Seda, Sara och Soror läser bäst på svenska, det språk de läser i skolan varje dag. De tre har även en längre skolgång i svensk skola bakom sig, något som kan förklara deras svar. Mariam läser bäst på ryska, vilket kan bero på att hon i sitt hemland hade i stort sett all undervisning på ryska och hon läser även ryska på gymnasiet i Sverige. Robel anser sig läsa lika bra på sina tre språk tigrinja, engelska och svenska. Att han läser bra på sitt modersmål och engelska är inte förvånande då han fått skolundervisning på engelska i sitt hemland och han går IB i Sverige, däremot att han uppger att han anser sig läsa lika bra på svenska, ett språk han kommer i kontakt med främst på svensklektionerna i skolan. Robel och Hala går båda IB men deras svar på frågan om vilket språk de behärskar bäst i tal, skrift och att läsa skiljer sig åt.

5.4 Språkval

Boyd (1985), Kostoulas-Makrakis (1995), Otterup (1995) och Namei (Håkansson 2003) har i sina studier av ungdomars språkval kommit fram till att modersmålet är det språk som

dominerar i hemmiljön. Ungdomarna i deras studier uppger att de talar sitt modersmål med framförallt sina föräldrar men även med syskon även om de ibland även talar svenska med syskonen. Min studie visar resultat som är desamma som tidigare forskning på området. Samtliga mina informanter talar sitt modersmål med föräldrar och syskon och några av dem talar även svenska med sina syskon. Den av mina informanter som inte talar sitt modersmål i hemmiljön är Isabelle, men anledningen till att hon talar svenska även hemma är att hon bor i en svensktalande familj som inte är hennes biologiska. Med sina biologiska föräldrar och syskon i Tyskland talar Isabelle enbart tyska. Liksom Isabelle är Simona och Inga