Tvillingjordar och biologi

3.2 Tvillingjordar och biologi

För att ytterligare närma oss en biosemantisk tolkning av TE kan vi fortsätta vår utredning genom vända oss till Dennett (1996a, 404-406) som ber oss att anta two-bitser (TB), en USA-tillverkad varuautomat avsedd att sälja läsk för 25 cent. En försäljning med en korrekt

betalning på amerikans mark skulle innebära att automaten försätts i acceptans stadiet Q1: ’- jag accepterar 25 cent här och nu’. Det är denna funktion hos TB som förklarar vad det ursprungliga syftet med maskinen var, dennes skäl att för att finnas, vilket är att känna igen 25 cents mynt – att vara en 25 cents-detektor. Nu är det emellertid så att TB aldrig används i USA utan skickas direkt till Panama som har en egen monetär motsvarighet till 25 cents myntet i både storlek och form, ett mynt som kallas 25 cent-balboa. TB kan därmed i sin ursprungliga form inte särskilja en 25 cent-balboa från ett vanligt 25 cents mynt. I och med denna omständighet blir utfallet hos TB identiskt oavsett om betalning sker med 25 cents mynt eller 25 cent-balboa — trots att TB aldrig var avsedd att hantera 25 cent-balboa som betalningsmedel. Väl på Panama mottas maskinen av ingenjörer som inte fått veta något om maskinen, varifrån den kommer eller vad den är till för. Frågan är nu hur de ska förstå TB.

Dennett (1996a, s. 406-411) tänker sig att ovanstående scenario visar att maskinens ursprungliga syfte (som vi känner till men inte ingenjörerna i fråga) inte medger en intrinsikal essens som är central för att förstå TB och dennes acceptans tillstånd. Meningen med TB är således inte fixerad under dessa nya förändrade omständigheter. Givet omständigheten att TB nu granskas av ingenjörer som inte känner till maskinens historia så skulle en analys av maskinen dock kunna säga vad TB skulle kunna vara bra för — även om TB ännu inte selekterats för någon specifik roll i sin nuvarande miljö. Ingenjörerna skulle exempelvis kunna komma fram till att i denna kontext skulle acceptans stadiet kunna vara Q2: ’jag accepterar 25 cent-balboa här och nu”. Men Q2 skulle lika gärna kunna betyda någonting helt annat, säg Q3, i en annan miljö. Låt sedan säga att ingenjörerna accepterar Q2 på Panama och låter maskinen fungera som en 25 cents-balboa-detektor. I och med att tiden går tänker sig

Dennett att vi kan gå med på att meningen med TB ges i och med Q2. Funktionell roll är således någonting som enligt Dennett etableras utifrån en evolutionärt driven selektions process, utan hänsyn till någon given tidsgräns, och det är i och med att begreppets

funktionella roll gradvist framträder som vi kan säga vad meningen med Q är. Innan dess är saken oklar – vare sig vi har att göra med begrepp för naturliga typer eller ej. Mening hos lexikala begrepp är på ett analogt sätt härledd utifrån begreppets funktionella roll och där denna roll inte är tydlig så är inte heller begreppet det. Det hjälper således inte att hänvisa till den faktiska miljöns beskaffenhet genom att låta denna satisfiera meningsinnehållet i våra begrepp, såsom vi såg hos Putnam och hans bruk av idén om indexikalitet hos begrepp för naturliga typer. Vi kan alltså inte förvänta oss att en individ kan fylla sina begrepp med mening enkom härledd genom en ostensiv gest. Har det inte funnits något behov att särskilja vissa begrepp, såsom att särskilja H2O och XYZ, eller Q1 - Q3, så kan vi inte heller förvänta oss att individens miljö kan göra detta utan att begreppets funktionella roll först etablerats för individen och dennes lingvistiska kollektiv.

Men Dennett (1996a, s. 406) påpekar dock att TB bär en betingande historia som ger oss en möjlighet att tala om TB på ett sätt som ger att vi kan förklara varför TB heter just TB och förstå vad som är dess veridikala och felaktiga tillstånd. Vi kan i enlighet med Dennetts egen terminologi finna maskinens raison d’etre, vilket avser ungefär maskinens skäl för att vara. Millikan kallar detta ett tings ursprungliga syfte för att vara dess ”proper

function” (1984, s. 17); tillbörliga funktion, vilket avser att tinget bär en betingande historia sådan att tinget är designat för eller är avsett att utföra en viss funktion. I fallet med TB var dennes tillbörliga funktion att känna igen 25 cents mynt. Denna funktion utesluter dock inte att tinget i sig kan utföra andra funktioner. Om så också sker ändras tingets funktionella roll men tingets tillbörliga funktion kvarstår då denna beror på tingets bakgrund och inte vad tinget gör i nuläget. Millikan använder idén om tillbörlig funktion för att visa hur vi bör förstå biologiska kategorier, vilket avser fenomen som beror på en selektionsprocess genom

naturligt urval. Ta exemplet med ett hjärta vars tillbörliga funktion är att pumpa blod. Det är inte hur hjärtat är byggt av (det finns exempelvis konstgjorda hjärtan), vad det klarar av (vare sig hjärtat faktiskt kan pumpa blod eller ej) som avgör hur hjärtat ska kategoriseras utan detta beror på dess betingade historia. Ett hjärta är selekterat och designat för att pumpa blod och det är denna omständighet som ger hjärtat sin tillbörliga funktion. Tillika tänker sig Millikan att språkfenomen såsom lexikala begrepp är biologiskt betingade kategorier som också de,

likt hjärtan, har en tillbörlig funktion. Den tillbörliga funktionen hos lexikala begrepp är då att vara en form av lexikala verktyg för vår begreppsliga förmåga att bruka i syfte att identifiera och följa ett visst objekt eller fenomen in re. (Därtill följer även i analogin med hjärtan att vår begreppsförmåga kan ge upphov till begrepp i form av olika förmågor som är felaktiga och bristfälliga precis som hjärtan kan vara dysfunktionella och deformerade. Men det utesluter inte att ett begrepp och ett hjärta ändå har en tillbörlig funktion, det vill säga en funktion som beror på en betingande historia som visar avsikten med hjärtan eller det lexikala begreppet i fråga.)

Rustad med ovanstående insikter och vad vi tidigare sagt om det biosemantiska perspektivet kan vi nu åter närma oss TE. Låt oss fokusera på tillfället när Oscar1 på TE yttrar den ostensiva frasen ’-det där är vatten’ och hur vi ska se detta genom biosemantiken. Givet detta paradigm bör vi se detta som ett utfall av en biologisk- och kulturell samevolution där dessa båda interagerat över tid och successivt format vårt sätt att fånga upp och ta in världen.

Biologisk evolution ger oss gener och genetiska fenotyper och kulturell evolution ger oss memes och memetiska fenotyper. Båda dessa fenomen i kombination ger i förlängningen upphov till en variation av perceptionsförmågor där den biologiska sfären samverkar med den memetiska sfären och skapar specifika men individuellt varierande tillräckliga

begreppsförmågor avsedda att under normala förhållanden identifiera och följa ting vi har omkring oss. Vårt lexikala begrepp för vatten är sedan ett utfall av den stabiliserande funktionen i språket som uppstått som en lösning på det koordinationsproblem den individuella variationen hos språkbrukarnas begreppsförmågor, tillsammans med den objektiva verklighetens beskaffenhet, gett upphov till. Denna process har sedan mynnat ut i att begreppet ’vatten' och dess tillhörande mening har stabiliserats, det vill säga erhållit en publik mening, och etablerats utifrån sin funktionella duglighet genom att en tillräcklig frekvens av begreppet har uppnåtts i det lingvistiska kollektivet. Detta medför sedan att den tillbörliga funktionen för begreppet ’vatten’ är att understödja en strävan för individen att identifiera vatten in re. Hur individen sedan förverkligar sitt bruk av begreppet ’vatten’ beror dock på individens unika kunskapsnivå och dennes unika uppsättning av begreppsförmågor.

Allt detta sammantaget ger att när den speciella situationen uppstår där Oscar1 hamnar på TE och yttrar den ovan nämnda ostensiva frasen för första gången är det oklart vare sig vi kan säga att han har fel eller ej. Vi behöver helt enkelt veta mer.

4. Retrospektivism