4. RELATIONEN MELLAN FÖRBUD MOT CIVILRÄTTSLIGA STÖRNINGAR
4.2 T YPFALL AV STÖRNINGAR DÄR SAMBAND FINNS
4.2.1 Typfall ett till tre - Handgripligen antasta
Detta avsnitt innehåller tre typfall där likheter mellan störningarna finns. Det rör sig om begränsad rörelsefrihet, spottloskor och knuffar.
Det finns en skillnad mellan uppsåtligt våld (misshandel) och att handgripligen antasta (ofredande). Enligt praxis har uppsåtligt våld betraktas som en större kränkning än att handgripligen antasta någon. Därför ska misshandelsbrottet väljas framför ofredande vid åtal, om det föreligger en brottskonkurrens.55 Dock har ofredande strängare straffvärde än
ringa misshandel, vilket leder till lägre straff om åtal för ringa misshandel väljs. Det är en straffrättslig paradox. Det finns likheter mellan brottet ringa misshandel och ofredande vilket gör att det inte är så enkelt är särskilja dem. Om misshandelsvåldet är underordnat ofredandet så kan gärningsmannen dömas för ofredande, vilket rättsfallet NJA 2013 s. 397 exemplifierar. I fallet hade den åtalade tejpat fast en person och på så sätt begränsat
dennes rörelsefrihet. Effekten hade blivit viss lindrig kroppsskada och viss övergående
smärta som utgjorde ringa misshandel. HD ansåg att misshandelsvåldet var obetydligt och underordnat i sammanhanget och dömde istället gärningsmannen för ofredande. Att begränsa någons rörelsefrihets kan även vara en civilrättslig störning. I avsnitt 3.1.5 nämner jag fallet HovR ÖH 4581-11 där hyresvärden förhindras att lämna hyresgästens lägenhet vilket bedömdes som en störning i bostad. Även de fall där någon handgripligen håller fast annans lägenhetsdörr har bedömts som ofredande, men även som en civilrättslig störning.56 Den typen av beteende får även betraktas som ett sätt att begränsa någons rörelsefrihet, eller möjligtvis en kränkning av hemfriden.
I sammanhanget vill jag även nämna fallet HovR ÖH 1644-13 där Hovrätten fastställde hyresnämndens beslut att förverka en hyresrätt på grund av störningar. Det var i fallet fråga om bankande, skrikande, smällande oljud och aggressiva anklagelser mot grannar. Den störande grannen hänvisar till att hon själv blivit utsatt för ”fridsstörningar” och ofredande. I fallet hänvisar hyresvärdens juridiska ombud till en dom i tingsrätten, där samma hyresgäst dömdes för misshandel och ofredande i sin tidigare hyresfastighet.57 I tingsrättens dom ansågs det klarlagt att den åtalade gjort sig skyldig till ofredande genom att ”handgripligen och med ena
foten hindra henne från att stänga sin lägenhetsdörr efter det att (namn) ringt på hos målsäganden och varit otidig. Härvid har (namn) slitit i dörren tills målsäganden med våld fått bort henne från dörren för att kunna stänga den.”
Att spotta på någon har av HD bedömts som ofredande. I fallet NJA 2005 s. 738 hade en man, sedan han gripits spottat en polis i ansiktet. Även i fallet NJA 1999 s. 725 blev en
56 Se HovR ÖH 1644-13 som hänvisar till TR B19913-10 samt hyresmålet HovR ÖH 4860-14.
polisman spottad på i samband med ett ingripande. Dels blev han bespottad i polisbilen och senare även i polisarresten. Någon kränkningsersättning utgick dock inte eftersom HD, i båda fallen, ansåg att en polisman måste vara beredd på att utsättas för brott i tjänsten.58Att spotta på någon är även en civilrättslig störning. I fallet HovR ÖH 4370-10 blev två hyresgästerna uppsagda på grund av störningar i boendet och vanvårdad lägenhet. Den manliga hyresgästen hade misshandlat och ofredat en granne. Ofredandet hade bestått i att hyresgästen hade öppnat grannens brevinkast och ropat att han ville ha oralsex och dels spottat grannen i ansiktet. Ytterligare ett exempel på bespottning ges i fallet HovR ÖH 6243-14 där två bröder blivit uppsagda från sin hyresrätt efter störningar. Dels har de haft gäster som stört grannar med otidiga uttalanden och dels har de själva stört genom omfattade berusning, gap och skrik, hotfullt beteende. Vid ett tillfälle satte sig en av bröderna på gatan utanför porten och bajsade. I oktober 2014 stod bröderna på sin balkong och spottade mot en granne.
Knuffar betraktas på objektiva grunder som ofredande men även som en
civilrättslig störning. I fallet NJA 2005 s. 732 dömdes en busschaufför för ofredande efter att ha knuffat omkull en person som ville åka med bussen. Busschauffören använde båda händerna och knuffade personen i bröstet. I fallet NJA 1990 s. 361blev en man knuffad mot en kanotställning varpå han föll och skadade sig. Gärningsmannen dömdes för ofredande. I fallet HovR B 2347-11 blev två behandlingsassistenter knuffade i bröstkorgen i samband med att de befann sig i en lägenhet på ett asylboende. Hovrätten bedömde knuffarna som ofredande. Att knuffa på någon kan även vara en civilrättslig störning vilket styrks av det redan nämnda fallet HovR ÖH 4581-11, där hyresvärden blir knuffad av en störande hyresgäst. Även i fallet HovR ÖH 7121-14 blev en hyresgäst uppsagd efter att ha knuffat på en granne i trapphuset.
I hyresmålet HovR ÖH 3556-13 blir en hyresgäst uppsagd efter omfattande störningar som bestått av höga skrik, smällar i dörrar, bankande på dörrar och upprepade ringningar på grannars dörrklockor. En händelse nämns särskilt. Den 4 september 2013 ropar hyresgästen i en grannes brevinkast under ca 20 minuter. När grannen försöker få ropandet att upphöra så försöker hyresgästen handgripligen ta sig in i lägenheten och grannen får
med våld putta ut henne. En polisanmälan om ofredande och hemfridsbrott upprättas. En annan granne vittnar om att hyresgästen smyger upp bakom dem och skrämmer dem.
De ovan nämnda typfallen som faller inom ramen för när någon handgripligen antastar annan, kan både bedömas som ofredande och som en civilrättslig störning. Dessa typfall anses kränka den personliga friden i en sådan omfattning att det inte bör tålas, och kan leda till att hyresrätten förverkas och att den störande hyresgästen döms för ofredande.