Udda verklighet

Udda verkligen är skriven av en svensk författare som heter Nene Ormes och boken är hennes debutbok. Det är en urban fantasy som utspelar sig i ett Malmö utöver det vanliga. Huvudpersonen är tjejen Udda som hela sitt liv har plågats av drömmar och hallucinationer. En natt drömmer hon en mardröm om en kvinna som jagas vid Malmö central och det visar sig att hennes drömmar är sanndrömmar. När hennes vän Daniel beger sig iväg för att undersöka platsen hon drömt om försvinner han. När Udda

försöker ta reda på vart han tagit vägen dras hon in i en ny värld vid sidan om det vanliga Malmö med människor som har olika förmågor, såsom hamnskiftare, orakel m.m. Dessa människor kallar sig själva för sära och Udda introduceras i deras värld av hamnskiftaren Hemming (2010).

De karaktärer jag kommer att analysera är:

Udda – boken huvudperson.

Daniel – Uddas vän som blir tillgångatagen i bokens inledning.

Hemming – en hamnskiftare som hjälper Udda att hitta Daniel.

Vanadis – en mycket förförisk kvinna som är klubbägare och har en relation med Hemming.

Oraklet – en kvinna med siarförmågor.

Magrete – Hemmings ”mäster”, d.v.s den han jobbar för i de säras värld.

Egenskaper

Udda beskrivs inledningsvis som en ganska passiv person. Hennes granne och vän Daniel är en stor del i hennes liv och han betyder mer för henne än vad hon vill inse trots att de inte har ett kärleksförhållanden med varandra. Uddas vän Nadja försöker få Udda att agera och vara aktiv men Udda vill inte utan fortsätter att passivt vänta (ibid, s.30ff). När Udda får reda på att hennes mardrömmar är sanndrömmar vill hon inte agera på dem utan låter saken bero.

Det är först när Daniel försvinner som Udda börja agera aktivt, då framförallt för Daniels skull. Man kan jämföra detta med Andraes undersökning som visar att hjältinnorna kan agera aktivt och handlingskraftigt för sina nära och kära (2001,

s.243ff). När Udda slutligen hittar Daniel befriar hon honom genom att erbjuda sig själv i hans plats, d.v.s. offra sig själv för hans skull, vilket enligt Nikolajevas schema är en kvinnlig egenskap (Ormes, 2010, s.201). Dock är Udda den som klarar av att försvara sig där Daniel inte förmår det (ibid, s.234).

Uddas vän Daniel är inledningsvis äventyrslysten och tycker det är väldigt spännande att bege sig iväg och ta reda på mer kring det Udda drömt. Han tar en aktiv manlig roll till skillnad från Udda som är motvillig till att undersöka verkligheten kring sina drömmar och vill förhålla sig passiv: ”Han tyckte det var spännande och jag höll på att gå sönder av oro. Typiskt oss.” (ibid, s.61). Daniel blir dock tillfångatagen och sexuellt utnyttjad och blir då sårbar och hjälplös och det är Udda som befriar honom eftersom han inte är förmögen att göra det själv. Han uppvisar då egenskaper som faller under kvinnliga egenskaper enligt Nikolajevas schema.

Hemming, den första sära som Udda tar kontakt med, beskrivs som typiskt manlig.

Utseendemässigt är han lång och bredaxlad, med starkt ansikte och mörk hes röst (ibid, s.55) och man får intrycket att han är en attraktiv man: ”Ögonen var riktigt mörka, nästan svarta, i ett starkt ansikte med en lång, rak näsa. [...] Hans vita t-shirt, svarta jeans och svarta knuttejacka satt verkligen bra och gjorde inget för att förminska hans breda axlar.”(ibid, s.14f). Han blir en ledsagare till Udda och på sätt och vis en

beskyddare eftersom Udda inte vet något om de säras värld och dess faror. Med tanke på reaktioner från andra sära tycks han ha en viss status i deras värld (ibid, s.56f, 88ff).

Vanadis, en kvinna som är klubbägare och som Hemming har en relation med,

beskrivs med många kvinnliga attribut, om än inte som en ”fin flicka”. Hon är mycket sexig och sensuell och förförisk för både män och kvinnor. När Udda träffar henne låter hon sig förtrollas av henne, hon blir varm av hennes skratt och har svårt att fokusera när Vanadis vänder sin uppmärksamhet mot henne. Vanadis är vacker och har tatueringar som beskrivs som slingrande ormar när hon rör sig. Hon framställs som både förförisk och lite farlig, en tvetydig gestalt (ibid, s.75ff, 127-135). Hon är väldigt kvinnligt på ett vampigt vis.

I boken finns ett Orakel som är en kvinna med en enorm kroppshydda och en lika stor närvaro: ”Oraklet var en jättelik kvinna. Även om jag sett henne i drömmarna var det inget mot den närvaro hon utstrålade. Allt på henne rörde sig i egen takt; i själv-svängning.” (ibid, s.173). Hon har uppenbarligen mycket makt och får de som är i hennes närhet att känns sig små. Hon framställs som att hon har vänliga ögon och en djup och melodisk röst som man kan lyssna länge på (ibid, s.174). Man får ett intryck av en matriark och beskrivningen av hennes kroppshydda får mig att tänka lite på en de forntida tjocka små kvinno-statyetterna av fruktbarhetsgudinnor.

Uppgifter

Oraklet är en mäktig figur, och hennes makt ligger i en kvinnlig intuitiv förmåga. Att sia verkar förvisso inte vara någon vanlig förmåga, så det framkommer inte i boken om det är en kvinnlig förmåga, eller om det bara råkar vara nuvarande oraklet som är kvinna.

Uddas förmåga är också av det mer intuitiva slaget, men även här så sägs det att hennes förmåga är ovanlig.

Det nämns att det finns kvinnliga hamnskiftare, men alla man möter i boken är manliga och dessutom ofta territoriella och smått aggressiva i varierande grad. Så även om det finns kvinnliga hamnskiftare så är de inte synliga i boken. Det blir därför en uppdelning i att mer fysiska förmågor och styrka tillhör manliga karaktärer medan psykiska och intuitiva tillhör kvinnliga karaktärer.

I maktpositioner finns det båda män och kvinnor. Hemmings ”mäster” är en kvinna, Oraklet innehar också en maktposition och ett manligt exempel hittar man i Daniels kidnappare Valerius.

Relationer

Mellan Udda och Daniel finns en komplicerad vänskapsrelation som balanserar på gränsen till ett ”riktigt” förhållande. De tycks båda två vara mycket måna om att visa omsorg för varandra, men tar ändå roller som i mångt och mycket följer

genus-stereotyper. Udda väntar passivt på Daniel, medan han har andra flickvänner. Här hittar man även stereotypen om den sexuellt trogna kvinnan eftersom Udda inte har några pojkvänner (ibid, s.32ff). Uddas passivitet i deras relation framställs inte direkt som någon positivt. Uddas vän försöker få henne att agera om hon vill ha Daniel och Udda inser mot berättelsens slut att hon låtit alltför många chanser gå henne förbi (ibid, s.32ff, 231).

Ett annat förhållande hittar vi mellan Hemming och Vanadis. De har en sexuell

relation med varandra, men det framgår inte om den sträcker sig längre än så. Det är inte en monogam relation, utan åtminstone Vanadis har relationer med andra. Hon har även en relation med en annan kvinna som visar svartsjuka mot Hemming: ”Medan Vanadis talat med mig hade tjejen bakom henne lagt en hand på hennes axel och försökt stirra ut

Hemming. Hon visade tänderna i något som skulle kallas ett leende av människor men inte av något annat djur.”(ibid, s.128). Hemming tycks däremot inte störas lika mycket av den andra kvinnan. Vanadis tar dessutom en mycket aktiv roll i deras förhållande (ibid, s.76ff). Deras relation är alltså mer otraditionell och följer inte heteronormens regel om man och kvinna i ett monogamt förhållande utan har inslag både av

bisexualitet och gruppförhållande. De befinner sig alltså på den ”dåliga” sidan av Rubins hierarki men i boken förekommer inte särskilt mycket åsikter eller värderingar kopplade till hur deras relation framställs, utöver den andra kvinnans svartsjuka som tyder på att hon antagligen vill ha en monogam parrelation.

Det finns alltså exempel på relationer som både följer och bryter heteronormen.

Roller

Boken innehåller flera karaktärer som jag tycker man kan kalla arketyper, inte bara stereotyper. Hemmings mäster Magrete är en ganska klassisk häxfigur. Hon är gammal och knotig och framställs som en osympatisk och mer eller mindre ondskefull gestalt – en typiskt kvinnligt ”ond” sagofigur:

Ett berg i olika nyanser av smutsgrått, mitt i sticker ett vilt, grått hår upp. En blick på det sänder rysningar nerför hans ryggrad. Som om hon kan känna hans blick vänder hon sig om och stirrar på honom med oblinkande svarta ögon”

(ibid, s.62f).

Oraklet – en kvinna med siarförmågar – visar exempel på en typiskt kvinnlig roll i form av den starka kvinnan med intuitiva förmågor.

Även Vanadis är en typiskt kvinnlig gestalt. Hon är en vamp – en kvinnlig förförerska som är lockade men också lite farlig. Hon har spetsiga tänder, tatueringar som ser ut som slingrande ormar och män och kvinnor faller för henne. Hon är en stark kvinnlig karaktär som förkroppsligar sexualitet.

En omvänd karaktär hittar man då istället i Daniel. Rollerna blir ombytta i boken där Udda blir hjälten som räddar en ”jungfru i nöd” i form av Daniel som fångas och utnyttjas av en ond karaktär.

Sammanfattning

Udda verklighet är en bok som uppvisar en hel del könsstereotyper i form av kvinnlig passivitet och manligt aktivitet, kvinnlig intuition och manlig styrka o.s.v. Man hittar exempel på en del ”sagoarketyper” i form av häxan, sierskan/oraklet och vampen, men även en omkastad roll i form av en manlig ”jungfru i nöd”. Både manliga och kvinnliga karaktärer kan dock vara kraftfulla och ha makt i olika former.

Även om Udda förvandlas till en aktiv karaktär p.g.a. av ”kvinnliga” anledningar som att rädda sina nära så är hon ändå en karaktär som kan ta tag i saker när det krävs och hon förmår i slutändan försvara sig bättre än Daniel.

De relationer som finns i boken visar exempel på att både följa och bryta hetero-normen. Vanadis och Hemmings relation är ganska otraditionell medan Udda och Daniel har en slags heteronormativ ”icke-relation”.