MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP
VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2012:1
ISSN 1654-0247
Heteronormativ fantasy?
En queerteoretisk analys av sex fantasyromaner
CARINA CEDERBLAD
© Carina Cederblad
Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
Svensk titel: Heteronormativ fantasy? En queerteoretisk analys av sex fantasyromaner
Engelsk titel: Heteronormative fantasy? A queer theoretical analysis of six
fantasy novels
Författare: Carina Cederblad
Kollegium: 1
Färdigställt: 2011
Handledare: Christian Swalander
Abstract: The aim of this Master’s thesis is to examine how six fantasy novels reflects or breaks the heteronormativity in society by looking at how gender roles and sexuality are described.
The theoretical framework is based on Judith Butler's theory about the heterosexual matrix which requires two separate genders and a compulsory heterosexuality and Yvonne Hirdman's two principles about dichotomy and hierarchy.
The method used was idea analysis where dimensions based on the theoretical framework were constructed. These dimensions were: behaviour, tasks, relationships and roles.
The result shows that all of the books both breaks and reflects the society's values on gender and sexuality. There are some stereotypes present, for example that intuition is associated with femininity and physical strength with masculinity. However, the books also offer characters of both sexes that break the gender stereotypes, such as strong women and emotional men. This is consistent with what previous research has shown. The relationships offer some examples of norm breaking but the nuclear family and heterosexual couple is a clear norm. Some of the writers seem to have a more conscious approach to norms
surrounding gender and sexuality and these books also offer more character variation.
Nyckelord: queerteori, genus, heteronormativitet, fantasy, idéanalys, ungdomslitteratur, litteratursociologi
1. Inledning...2
1.3 Syfte och frågeställningar...4
1.3.1 Avgränsningar...4
1.4 Relevans för BoI...5
2. Fantasy...7
2.1 Ungdomsbokens historia...7
2.2 Fantasyns historia...7
2.2.1 Ifrågasättande möjligheter...9
2.2.2 Subgenrer...10
2.3 Sammanfattning...11
3. Tidigare forskning...12
3.1 Barns och ungdomars läsning...12
3.2 Litteraturanalyser...13
3.3 Litteraturen som verktyg...17
3.4 Sammanfattning...18
4. Teori...19
4.1 Inledning till queerteori...19
4.2 Genus och queer...22
5. Metod ...25
5.1 Idéanalys...25
5.2 Analysmodell...27
5.3 Urval och material...29
6. Analys...31
6.1 Neverwhere...31
6.2 Nattpatrullen...34
6.3 Hans majestäts drake ...38
6.4 Udda verklighet ...41
6.5 Guldkompassen ...45
6.6 De vandrande städerna ...49
7. Diskussion...53
7.1 Förhållande till genussystemet...53
7.2 Förhållande till heteronormen ...54
7.3 Positiva och negativa värderingar...54
7.4 Avslutning och slutsatser...55
Sammanfattning...58
Källförteckning...60
1. INLEDNING
I vårt samhälle finns det många olika normer som innehåller föreställningar om hur vi ska bete oss i olika sammanhang. Det finns normer som talar om hur män och kvinnor bör vara eller hur våra sexuella identiteter förväntas se ut. Vi lär oss tidigt beteenden för hur män och kvinnor ”bör” bete sig. Dessa normer avspeglas i olika kulturella yttringar och kan bidra till att bekräfta eller visa på alternativ till rådande normer. Kulturen kan därmed fungera både normförmedlande eller normöverskridande och av denna
anledning anser jag det viktigt att studera hur dessa normer kommer till uttryck i olika kulturella yttringar, som exempelvis skönlitteraturen, och hur det kan tänkas påverka läsarnas identitetskapande. Skönlitteraturen kan mer eller mindre dolt innehålla olika slags värderingar som kan bidra till att upprätthålla normer eller synliggöra dem. Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilka värderingar som kan avläsas i skön- litteraturen och då specifikt genren fantasy.
Bjerrum Nielsen och Rudberg skriver i Historien om flickor och pojkar att vi tidigt socialiseras in i könssegregerade identiteter, till att börja med via familjen, sedan även samhället. De samhälleliga värderingarna av manligt och kvinnligt börjar spela roll för barnet redan i 6-årsåldern. Då börjar barnet bli förmöget att se omvärlden från andra synvinklar än den egna och kan börja uppfatta maktförhållanden mellan könen (1991, s.107, 153). I förpuberteten börjar man frigöra sig från föräldrarna och prövar ofta genusrollerna på ett väldigt utagerande vis (ibid, s.203ff). Puberteten är på många vis en brytpunkt. Man går då från att huvudsakligen ha umgåtts med det egna könet och renodla det som ses som det egna könets typiska drag till att börja skapa relationer med det motsatta könet genom heterosexuella närmanden. Frågor som rör manligt och kvinnligt är starka under puberteten och det uppkommer nya sociala och psykologiska krav på intimitet och autonomi (Bjerrum Nielsen, Rudberg, 1991, s.235f, 269f). Det är en tid då mycket händer kroppsligt och psykiskt, och identitetsskapandet sker på flera nivåer (Kåreland, 2005c, s.314). Just denna brytpunkt för individen gör att jag anser ungdomslitteratur vara mycket intressant att analysera med utgångspunkt i hur normer skapas och upprätthålls. Exempelvis Lena Kåreland och Gunilla Molloy konstaterar att litteraturen har en viktig roll i barns och ungdomars identitetsskapande och deras uppfattning om genus (Kåreland, 2001, s.18; Molloy, 2006).
Ungdomslitteratur kan dock vara ett knepigt begrepp. Ungdomar läser ofta ett brett spektrum av böcker; både barn-, ungdoms- och vuxenböcker. Professor i litteratur- vetenskap Maria Nikolajeva skriver att man bör skilja på barnlitteratur och barnläsning och att det är inte nödvändigtvis går att definiera litteraturen utifrån dess läsare.
Nikolajevas definition av barnlitteratur är litteratur som är ”skriven, publicerad, marknadsförd och behandlad av experter med barn som dess huvudsakliga publik”
(2004, s.13ff). Lena Kåreland, professor i litteraturvetenskap, tar också upp
problematiken och väljer ett liknande sätt att definiera genom att utgå ifrån hur förlagen marknadsför och lanserar böcker. Samtidigt påpekar Kåreland att man inte bör dra en alltför skarp gräns mellan barn- och vuxenlitteratur (2001, s.25, 116). Varken Kåreland eller Nikolajeva gör i det här sammanhanget någon gränsdragning mellan barn- och ungdomslitteratur utan enbart mellan barn- och vuxenlitteratur men definitionen är ändå gångbar.
Jag har valt att rikta in min analys på genren fantasy. Anledningen till detta är att det är en väldigt populär genre med bred läsarskara. Fantasy har växt stadigt de senaste åren med större utbud och mer variationer. Det har även getts ut mer svensk fantasy (Nilsson, 2010, s.7, 94). Fantasy är i mångt och mycket allålderslitteratur som spränger gränserna mellan barn- och vuxenlitteraturen (Kåreland, 2001, s.81). Nikolajeva menar att fantasy är en av de viktigaste genrerna inom barnlitteraturen och att den har en hög status, till skillnad från dess dito inom vuxenlitteraturen (2004, s.21).
Kritik riktas ibland mot att fantasy är verklighetsflykt men Kåreland skriver i Möte med barnboken att fantasi inte behöver innebära eskapism utan att även den fantastiska berättelsen kan spegla verkligheten och kan ibland även ha politiska eller sociala budskap (2001, s.78). Maria Nikolajeva menar att det är ”enbart fantasy och science fiction som med vissa reservationer kan skildra kvinnliga figurer helt fria från
stereotypi” (2004, s. 130) vilket är ytterligare en orsak till att jag finner fantasy vara en intressant genre för analys. Samtidigt vet de av oss som läst en hel del fantasy att detta är möjligheter som ofta inte utnyttjas. Mycket fantasy kan visa på väldigt traditionella roller för män och kvinnor.
Tidiga fantasyförfattare använde fantasyn på ett filosofiskt och idealistiskt vis, men senare övergick genren till att bli en mer nöjesbetonad genre (Mathews, 1997, s.16ff, Öhman, 1997, s.18). Det betyder förstås inte att den inte längre kan användas mer eller mindre medvetet av författaren för att förmedla idéer eller ifrågasätta normer. Litteratur- vetaren Anders Öhman skriver att det finns flera kvinnliga författare som de senaste decennierna skrivit fantasy och ofta ur ett feministiskt perspektiv (2002, s.151). På senare år har det kommit mer fantasy med starka tjejer i centrum (Nilsson, 2010, s.105).
Inom queerteorin talar man om heteronormativitet, vilket handlar om normer kring genus och sexualitet, och hur yttringar i samhället förhåller sig till denna norm.
Queerteoretikern Tiina Rosenberg skriver att även om den dominerande kulturen är heteronormativ så är inte alla kulturyttringar inom den det. Det finns alltid motkulturer och alternativ till majoritetskulturen. Hon menar att det queera alltid funnits, om än inte på samma villkor som den normativa kulturen och att den kan skymta fram i ”queera läckage” (2002, s.188ff). Litteraturvetaren Sven Nilsson skriver att läsaren inte är passiv utan har en aktiv roll i sitt läsande och att det finns en stor frihet för läsaren att tolka och anpassa budskapet. Han skriver att överallt där makt utövas finns det sätt att undgå detta (2003, s.306, 324f). Man kan inte befinna sig utanför sin kultur, men gränser kan
överskridas på lek eller allvar vad gäller kön, religion eller sexualitet. Genom kulturen kan vi skapa, upprätthålla och förändra de institutioner som bär upp samhälle och identitet (Nilsson, 2003, s.328).
Ett problem med begreppet queer och till viss del även heteronormativitet är att det är ett brett begrepp och det finns flera olika åsikter om vad som ingår i begreppet. Att genomföra analyser med ett genusperspektiv är i dagsläget ganska vanligt och det finns bl.a. ett flertal uppsatser inom BoI som analyserar skönlitterära källor ut ett genus- perspektiv. Genus är en av de centrala delarna även i begreppet heteronormativitet, men detta rymmer även flera delar och kan på så vis sägas vara en bredare ansats. Enligt RFSL är heteronormativitet normer om sexuell läggning och könsidentitet (RFSL, 2010). Rosenberg skriver att det finns ett flertal olika betydelser av begreppet queer, exempelvis att det är en beteckning för homo- bi- eller transsexuella (hbt), eller en beteckning för alla icke-heterosexuella. En bredare beteckning, som jag kommer utgå ifrån, är att det kan användas för ”olika icke-normativa köns/genuspositioner
inkluderande de heterosexuella” (2002, s.11f). Hon skriver att queerteori kan användas av alla som kritiskt vill granska heteronormativitet (ibid, s.15). Jag kommer dock gå in mer på definitioner i mitt teorikapitel.
1.3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Heteronormen som finns i vårt samhälle förutsätter två tydligt skilda genus där kvinnor förväntas bete sig feminint och män förväntas bete sig maskulint och där dessa genus begär varandra. Heteronormen skapas och upprätthålls i samhället och de skillnader som uppstår via denna riskerar att leda till orättvisor. Det är därför viktigt att skapa en
medvetenhet kring hur dessa skillnader uppstår och hur vi socialiseras in i olika roller i samhället.
Litteraturen inte bara speglar normer utan bidrar också till att återskapa dem.
Samtidigt finns det stora möjligheter för litteraturen att vara normbrytande genom att skapa andra bilder av verkligheten och därmed ifrågasätta. Litteraturen kan alltså erbjuda möjligheter till både normföljning och normbrytning och kan visa upp olika positioner som läsaren kan förhålla sig till i sitt identitetsskapande.
Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur karaktärer i nutida fantasy skildras ifråga om genusroller och sexualitet. Det finns åsikter om fantasy som både en potentiellt subversiv litteraturform samtidigt som det finns en bild av fantasy som en genre som visar upp stereotypa genusroller. Jag vill undersöka i vilken utsträckning böckerna följer eller bryter heteronormen.
För att kunna undersöka detta har jag formulerat följande frågeställningar:
• Hur förhåller sig de roller som män och kvinnor har i romanerna till genussystemet?
• Hur förhåller sig de relationer som uppvisas till heteronormen?
• Vilka positiva eller negativa värderingar kan kopplas till genusroller och relationer?
För att besvara dessa frågeställningar kommer jag att anlägga ett queerteoretiskt perspektiv där jag utgår ifrån Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen samt Yvonne Hirdmans principer om isärhållning och hierarki. En idéanalytisk metod kommer användas där jag konstruerar dimensioner med utgångspunkt i Butlers och Hirdmans teorier.
1.3.1 AVGRÄNSNINGAR
Jag avgränsar min undersökning till att endast omfatta fantasy utgiven på den svenska marknaden. Tidsmässigt har jag valt att begränsa mig till böcker publicerade från 1995 och framåt, för att få böcker som utgivits efter att fantasy blivit en stor genre i Sverige och hunnit skaffa sig en svensk publik. Då fantasyn började växa i popularitet i Sverige under 1990-talet anser jag mitten av 90-talet vara en bra startpunkt för mitt urval.
Även om det i sammanhanget säkerligen skulle varit intressant att göra en s.k intersektionell studie, dvs en studie som tittar på hur olika perspektiv samverkar, så
finns det inom ramen för denna uppsats inte utrymme för detta, utan mitt fokus är ett heteronormativitetsperspektiv, även om man givetvis bör bära med sig en medvetenhet om att andra saker kan påverka för att inte tolka in saker i materialet som inte primärt har med kön eller sexualitet att göra.
1.4 RELEVANS FÖR BOI
Mitt val av uppsatsämne kopplas till biblioteks- och informationsvetenskap (BoI) via litteratursociologin som syftar till att undersöka förhållandet mellan litteraturen och samhället. I en uppsats av Lina Birgersson skriver hon att BoI:s tvärvetenskapliga natur gör att det finns diskussioner om vad som ska höra till ämnet. Birgersson refererar till Höglund som menar att det är viktigt att även perifera områden tillåts komma fram inom forskningen, vilket Birgersson menar att litteratursociologi kan ses som
(Birgersson, 2010, s.6ff, 15, 21). Litteratursociologi är alltså inte ett självklart inslag inom BoI, men i exempelvis Danmark är ämnet en etablerad del av BoI och Munch Petersen från Bibliotekshögskolan i Köpenhamn anser att ämnet är av stor betydelse för de som sysslar med litteraturförmedling (Birgersson, 2010, s.2, 10).
Sven Nilsson menar i Kulturens nya vägar att folkbibliotekens folkbildande funktion med tankar om tillgänglighet och politisk neutralitet i stort sett varit densamma sedan ett betänkande från folkbibliotekssakkunniga från 1949. Biblioteken ska vara öppna för alla och svara mot medborgarnas behov (2003, s.171f). Många av kärnidéerna från 1970- talets kulturpolitik är fortfarande aktuella, bla tanken om mångfald och det fria kulturlivets utveckling. (2003, s.171f , 247ff).
Kulturrådet (Statens kulturråd) är en myndighet vars uppdrag är att förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som riksdag och regering beslutar om och de ger bidrag till kulturella institutioner och verksamheter, bla folkbibliotek, där bidragen ”syftar till att främja mångfald, jämställdhet och kvalitet. Kultur för barn och unga ses av
Kulturrådet som ett särskilt viktigt område”. (http://www.kulturradet.se/sv/Om- kulturradet/, http://www.kulturradet.se/sv/Bidrag/Bibliotek/)
Under de nationella kulturpolitiska målen på Kulturrådets hemsida hänvisar man till propositionen Tid för kultur (Prop 2009/10:3). Här kan man tex läsa att ”Kulturpolitiken ska bidra till en ökad mångfald och ett mångfacetterat kulturutbud och därmed till större valfrihet för var och en. Att många olika erfarenheter, tankar och historier tillvaratas och speglas är en förutsättning för en levande demokrati.” (ibid, s.22)
Jens Thorhauge skriver att biblioteken spelar två roller i det litterära systemet – att förvalta och förmedla litteratur. Förvaltningen handlar om att samla litteraturen men nyttjandet är det som ger samlingen en mening och det sker genom förmedling.
Förmedling kan sammanfattas som ”rätt bok till rätt person” och består i att å ena sidan ha kunskap om låntagaren och dennes situation och å andra sidan att ha kunskap om materialet för att kunna förmedla rätt bok (1995, s.174f). Thorhauge menar att det är viktigt med materialkännedom då det är svårt att förmedla litteratur om man inte har grundläggande kännedom om genrer och riktningar (ibid, s.186ff). Jon Smidt menar att läsning har både en social och en subjektiv dimension. Det subjektiva handlar om att finna sig själv och skapa en identitet som möter samhällets krav och normer. I brytpunkten mellan dessa befinner sig institutioner som skola och bibliotek (1995, s.146).
Short skriver ur ett lärarperspektiv, men lärarens och bibliotekariens litteratur- förmedlande roll ligger nära varandra. Hon skriver att det inte finns några politiskt neutrala böcker och att allt man gör som lärare reflekterar politiska värderingar.
Skillnaden ligger i om man är medveten om det eller inte. Hon menar att det är viktigt att utmana hur eleverna tänker kring kön utan att för den sakens skull tvinga på dem sina egna värderingar (Short, 2001, s.186). Berättelser kan i olika utsträckning låta barn upptäcka och få förståelse för olika roller och positioner de kan inta och Kåreland och Lindh-Munter menar att det är viktigt att studera detta i litteraturen (2005, s.126).
För att folkbiblioteken ska kunna främja mångfald och jämställdhet behövs alltså beståndskännedom. Medvetenhet om hur genus produceras är en av delarna som kan bidra till ett mer jämställt och mångfacetterat samhälle. Då fantasy är en mycket populär genre inom barn- och ungdomslitteraturen anser jag det vara en viktig genre att
analysera särskilt med tanke på de påståenden som hävdar att genren uppvisar stereotypa genusroller.
2. FANTASY
I följande kapitel kommer jag att gå igenom fantasyns historia och vad som är karaktäristiskt för genren. Inledningsvis kommer jag även att kort gå igenom
ungdomsbokens framväxt för att visa fantasyns roll i den kontexten. Förutom att ge en bild av fantasyns utveckling vill jag även undersöka vilka möjligheter som fantasyn kan erbjuda för att ifrågasätta normer och ge exempel på hur den har använts för detta syfte tidigare.
2.1 UNGDOMSBOKENS HISTORIA
Rötterna till den moderna ungdomsboken hittar man på 1800-talet där rådgivnings- litteratur för unga flickor och familjeromaner bildar grunden till flickböckerna och klassiska äventyrsböcker bildar grund för pojkböckerna. Pojkboken handlade om äventyr och bedrifter och utspelade sig på olika platser i världen medan flickboken handlade om vardagslivet och främst utspelade sig inom hemmet (Kåreland, 2001, s.117f). Uppdelningen mellan manligt och kvinnligt kan man se fortfarande hänger med i en del genrer där manliga huvudpersoner är vanligast i handlingsorienterade genrer, t.ex. hjältesagor, äventyr, thriller etc medan kvinnliga huvudpersoner istället är vanligast i person- och relationsorienterade genrer såsom familje- och kärleksromaner (Kåreland, 2005c, s.323).
Den könsrollsdebatt som växte fram under 1960-talet påverkade ungdomslitteraturen och bidrog till försök att komma bort från de traditionella pojk- och flickböckerna. Man diskuterade kvinnans frigörelse under 1960-talet och under 1970-talet började även mansrollen att ifrågasättas (Kåreland, 2001, s.119, 121).
Utvecklingen av ungdomsböckerna fortsätta på 1970-talet med att det började komma mer samhälls- och probleminriktade böcker. Många författare sprängde gamla tabun genom att ta in ämnen som alkoholmissbruk, politik, sex, död etc i ungdomsboken (Kåreland, 2001, s.119f).
Under 1980-talet växer fantasygenren fram inom ungdomslitteraturen. Man börjar belysa existentiella frågor och religiösa problem mer än tidigare och det växer även fram en psykologiserande realism som närmar sig mystik. Kåreland nämner Maria Gripes Skuggserie som ett exempel. (2001, 123f). Sedan 1990-talet har fantasyn som genre växt enormt och inom ungdomslitteraturen är det en av de viktigaste genrerna (Johansson, 2002, s.21, Nikolajeva, 2004, s.21).
2.2 FANTASYNS HISTORIA
Rötterna till fantasyn sägs ofta finnas långt bak i tiden i myter och sagor. I Världar av ljus, världar av mörker uttrycker Annika Johansson det som att rekvisitan till fantasyn är inlånad från sagornas värld. Hon menar att sagorna symboliskt ger uttryck för sanningar om livet och världen och att detta är en av orsakerna till att det fängslar så många (1996, 71f). Grunden till fantasyn kan dock sägas uppkom i och med romantiken i Västeuropa under 1800-talet (Öhman, 2002, s.135). Under romantiken började man intressera sig för det exotiska och ett intresse för folksagor växte fram. Bröderna Grimm samlade exempelvis ihop sagor och man intresserade sig för Arturlegenderna.
Medeltidssvärmeri och riddarromantik fanns hos den prerafaelitiska rörelsen som också
uppstod under 1800-talet där bland annat Willian Morris, som brukar räknas till en av de tidigaste fantasyförfattarna, var medlem (Johansson, 1996, s.72-79).
Vad gäller det verk som anses som den första fantasyn finns det olika åsikter. Öhman menar att E.T.A Hoffmans berättelser brukar ses som tidig fantasy, medan Johansson skriver att George MacDonalds Phantastes: A faerie romance for men and women är den första fantasyromanen (Öhman, 2002, s.135, Johansson, 1996, s.78). Exakt vem som var först är kanske heller inte viktigt i sammanhanget utan snarare
omständigheterna under vilka genren växte fram.
Öhman menar att en av anledningarna till att fantasyn uppstod just under 1800-talet kan ha varit den strikta moral och förtryckande kultur som fanns i det viktorianska England där fantasyns parallellvärldar erbjöd en möjlighet att tillfälligt frigöra sig från denna kultur (2002, s.137).
De tidigare fantasyförfattarna som William Morris och George MacDonald använde fantasyn till ett filosofiskt skrivande där Morris tog upp radikala, icke-kyrkliga, idealistiska värderingar och MacDonald verk tog upp traditionella, andliga, religiösa värderingar. De använde fantasylitteraturen för att uttrycka idéer och åsikter kring samhälle, filosofi och moral och skapade en finlitterär fantasy (Mathews, 1997, s.16ff).
Senare kom de s.k. pulpmagasinen som fick sitt namn av det billiga papper de trycktes på. I pulpmagasinen gav man ut flera populärlitterära genrer som fantasy, skräck och science fiction. I dessa magasin publicerades t.ex. Edgar Rice Burroughs som är skaparen av Tarzan, men även Robert E. Howard, vars verk om Conan Barbaren är en av de centrala verken i skapandet av subgenren Sword and sorcery. (Johansson, 1996, s.84ff). Öhman menar att fantasy i och med pulpmagasinen och författare som Robert E.
Howard kom att bli en mindre självmedveten litteratur och bli mer renodlad underhållning (1997, s.18).
Under tidigt 1930-tal samlades några akademiker från Oxford som kallade sig the Inklings för att diskutera historia, sagor, myter och litteratur. Två av dessa män är välkända idag, nämligen C.S. Lewis som är känd för Narniaböckerna och J.R.R. Tolkien som författade det som kan sägas vara fantasyns mest kända verk – Sagan om ringen (Johansson, 1996, s.89). Narniasviten utkom under åren 1950-56 och Tolkiens The hobbit utkom 1936. Dock dröjde det 20 år innan trilogin Sagan om ringen kom under 1950-talet. Trilogin gjorde till att börja med ingen större succé i England eller USA. På 1960-talet släpptes Sagan om ringen som pocket och blev därmed tillgänglig på
massmarknaden för första gången vilket ledde till en enorm succé bland 60-talets unga.
Efter detta började det växa upp en masspublik för fantasyn som inte funnits tidigare.
Innan dess var fantasy en genre som främst levde i intellektuella brittiska kretsar och i pulpmagasinen (Johansson, 1996, s.94-104).
Johansson menar att åren 1976-77 så öppnas verkligen slussarna för fantasy- litteraturen via fyra författare vars böcker då börjar ges ut. Dessa fyra var Anne Rice med En vampyrs bekännelse, Patricia A. McKillips Stjärnbäraren från Hed, Stephen Donaldssons serie om Thomas Covenant, samt Terry Brooks Shannara-serie. Vad dessa fyra författare åstadkom var att visa att även fantasylitteratur kunde sälja i enorma upplagor (1996, s.112f). I dagens läge ser vi inte bara fantasyböcker som säljer i enorma upplagor utan även exempel på att en hel industri växer upp kring en del verk.
Exempelvis kan nämnas böcker av Terry Prachett, David Eddings eller Robert Jordan.
David Eddings var den författare som i början av 1990-talet öppnade den svenska
marknaden som tidigare var mycket skral där det knappast var mer än Tolkien som översattes (1996, 122).
När Johansson skrev sin Världar av ljus, världar av mörker var den svenska utgivningen fortfarande väldigt försiktig och det mesta som översattes var s.k. high fantasy. En större variation fanns dock i de engelskspråkiga länderna. (1996, s.125) Sedan dess kan man säga att förlagen blivit lite modigare och idag är utbudet större och variationerna fler (Nilsson, 2010, s.94).
Ett av de grundläggande dragen för fantasy är att det förekommer magi och att den utspelas i en sekundär värld, även kallat parallellvärld. Öhman menar att den sekundära världen är beroende av den verkliga eller primära världen och behöver den för att kunna existera – den definieras genom att det här går att göra saker som inte går att göra i den verkliga världen (Öhman, 2002, s.135ff). Det finns en hel del fantasy numera som utspelar sig i vår egen värld, men möjligen kan man kalla det för en sekundär värld eftersom det är en version av vår verklighet som inte följer samma regler. Kanske bör man snarare tala om en parallell verklighet.
Fantasy är en genre som har nära anknytning med andra genrer och gränserna mellan dem är svåra att dra. Science fiction, skräck och fantasy befinner sig i samma litterära spektrum och kan sägas vara syskongenrer med luddiga gränser i mitten (Mathews, 1997, s.4ff).
2.2.1 IFRÅGASÄTTANDE MÖJLIGHETER
Flera författare menar att fantasy är en genre som öppnar möjligheter att ifrågasätta.
Öhman skriver att då fantasyn riktar in sig på det som inte är verkligt, något som ligger bortom de vanliga samhällets sätt att fungera så leder det till att det är lättare att visa upp frigörande alternativ. Den sekundära världen kan ge en helt annan bild av samhället vilket öppnar upp samhällskritiska möjligheter. Man kan exempelvis visa upp ett
samhälle där det råder full jämställdhet mellan könen (2002, 152, 158).
Universitetsprofessorn Richard Mathews skriver att fantasy låter oss träda in i världar av ett oändligt antal möjligheter som endast styrs av fantasin. Han menar att fantasyn är en litteratur av frigörande och subversivitet. ”Dess mål kan vara politik, ekonomi, psykologi eller sexualitet. Den strävar efter att frigöra det feminina, det omedvetna, det förtryckta, nutiden och framtiden.” (Mathews, 1997, s.xii, 1).
Författaren Ursula K LeGuin som skriver både fantasy och science fiction menar att fantasy inte är bunden av realismens konventioner och kan därför utforska sådant som realistisk litteratur tenderar att förtrycka – sådant som faller utanför samtidens
ideologiska ”kompass”. Fantasyn är vad det verkliga inte är och definierar därmed dess gränser. LeGuin menar att realismens konventioner visar upp den nutida medelklass- verkligheten och att fantasyn exponerar dessa konventioner. Genom att exponera dem visar man upp dem som godtyckliga, att det inte är några absoluta värden utan endast ideologiska konstruktioner. Fantasyns förmåga att exponera och visa naturen hos samhällets ideologier och hur dessa ibland är i konflikt med varandra gör den till en litteratur som har potential att vara subversiv (Cranny-Francis, 1990, s.75ff).
2.2.2 SUBGENRER
Fantasy delas ofta in i subgenrer och jag vill ta upp dels några mer ”klassiska” och dels några som kan sägas vara lite nyare varianter som kan vara intressanta i sammanhanget.
High fantasy
Den ”klassiska” och antagligen mest kända fantasyn som utspelar sig i en sekundär värld som ofta befolkas av troll, alver, trollkarlar och liknande. Den är vanligtvis episk med mäktiga kamper mellan det goda och det onda. Berättelsen har en central hjälte vars öde är att kämpa mot den onda hotande makten. J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen är det mest dominerande verket inom genren (Wikipedia, High fantasy, 2011).
Low fantasy
Är egentligen en paraplybeteckning för all fantasy som inte är high fantasy och kan delas in i ytterligare subgenrer. Det kan röra sig om fantasy som utspelar sig i den primära världen eller där huvudpersonen inte är en hjälte (Wikipedia, Low fantasy, 2011).
Sword and sorcery
Sword and sorcery är främst äventyrhistorier med magiska inslag där hjälten ägnar sig åt actionspäckade och ofta blodiga kamper. Genren saknar vanligtvis high fantasyns kamp mellan den goda och det onda utan handlingen fokuseras på huvudkaraktären.
Conan Barbaren är ett välkänt exempel på denna genre (Wikipedia, Sword and sorcery, 2011).
Science fantasy
Science fantasy befinner sig i gränslandet mellan fantasy och science fiction då den lånar element från både genrer. Science fantasy kan bestå av fantasy med inslag av teknologi eller magi kan vara något som i slutändan kan förklaras med vetenskap.
Världen som presenteras kan innehålla teknologi så avancerad att den inte syns och lika gärna skulle ha kunnat förklaras som magi (Wikipedia, Science fantasy, 2011).
Dark fantasy
Kan också sägas vara en gränsgenre som befinner sig mellan fantasyn och skräcken eller den gotiska berättelsen. Det är fantasy som lånar in element från skräcklitteraturen.
Anne Rices vampyrkrönika är ett känt exempel på denna genre. De flesta nutida
vampyrberättelser kan sägas falla under denna kategori (Wikipedia, Dark fantasy, 2011).
Urban fantasy
Urban fantasy utspelar sig i stadsmiljö där det finns övernaturliga inslag. Handlingen är ofta förlagd till nutida miljöer, men det kan även utspela sig i historiska eller framtida miljöer. Handlingen kan t.ex. kretsa kring anländandet av främmande varelser,
samexistensen mellan människor och övernaturliga varelser eller konflikter mellan vanliga människor och de med övernaturliga krafter (Wikipedia, Urban fantasy, 2011).
2.3 SAMMANFATTNING
Fantasyn växte alltså fram i ett samhälle med strikt moral och kunde erbjuda en flykt till exotiska platser och frihet från förtryckande krafter i samhället. Trots dess
underhållningsvärde har fantasy (tillsammans med science fiction) en lång historia av politiskt och filosofiskt ifrågasättande och dess alternativa världar kan erbjuda nya synvinklar som den realistiska litteraturen saknar.
3. TIDIGARE FORSKNING
I följande kapitel kommer jag att gå igenom tidigare forskning som berör hur barn och ungdomar förhåller sig till och använder litteraturen, hur författare och litteratur- förmedlare kan använda litteraturen som ett verktyg samt gå igenom ett antal litteratur- analyser som uppvisar både normföljande och normbrytande.
3.1 BARNS OCH UNGDOMARS LÄSNING
Kåreland skriver att vår verklighetsbild i stor utsträckning formas av medierna. Pojkar och flickor tränas in i olika roller och tv, film och böcker kan påverka och förstärka olika attityder (2001, s.15ff). Kåreland menar att skönlitteraturen kan spela en väsentlig roll för elevernas uppfattning om genus. I skönlitteraturen hittar man mer eller mindre dolt sociala och kulturella bilder som ger uttryck för värderingar inom olika områden, exempelvis genus (2005a, s.351). Hon menar att läsningen ger barn möjlighet att möta olika typer av verkligheter och olika typer av förebilder (2001, s.18).
Gunilla Molloy, lektor vid Lärarhögskolan i Stockholm, har undersökt hur ungdomar använder litterära texter och hon menar att de använder dem både som informationskälla och som stöd i sitt identitetsskapande. De vill få reda på inom vilka kulturella gränser man kan skapa sin identitet där kunskapen om den Andre är en hjälp för att kunna ta reda på vem man själv är. Läsningen är en del i den ständigt pågående
socialisationsprocessen där bla konstruktion av kön ingår, vilket även kan inkludera ett ifrågasättande av genusroller. Exempelvis skriver Molloy att många flickor väljer böcker där den kvinnliga huvudpersoner gör upp med traditionella genusroller (2006).
Professor Susan Lehr skriver att barn inte är passiva mottagare av genusroller. De gör motstånd och omskapar dem och influerar både varandra och vuxna (2001, s.4). Louie menar att barnlitteratur är ett sätt för samhället att påverka unga och att barn lär sig genusnormer genom berättande och att det därför är viktigt att introducera dem till balanserade genusroller genom böckerna de läser (2001, s.142-144)
Helen Schmidl skriver att pojkar och flickor socialiseras in i olika lässtilar där pojkar och flickor väljer olika typer av böcker och har olika syften med sin läsning. Pojkar vill ofta få information medan flickor vill läsa om relationer. Flickor läser oftare
skönlitteratur än pojkar som oftare läser facklitteratur (Schmidl, 2005, s.285f). Short menar att ett sätt att bredda barns och ungdomars läsande är att få flickor att läsa facklitteratur genom att skaffa sådan som berör deras intressen och för att få pojkar att läsa mer skönlitteratur kan man skaffa mer fiktion som handlar om äventyr med både flickor och pojkar som huvudkaraktärer (2001, s.189). Louie menar att det går att hitta böcker som både pojkar och flickor kan uppskatta och att det är lite som tyder på att pojkar har något emot att läsa böcker med kvinnliga huvudkaraktärer så länge hon är aktiv, kraftfull och påhittig och manliga karaktärer inte framställs negativt (2001, s.144).
Flickor läser dessutom mer än pojkar och detta följer med upp i åldrarna. Läsning är enligt Kåreland en kvinnlig vana, det ingår inte i de flesta pojkars föreställning om vad som är manligt (2005b, s.15, 18; 2005c, s.323). Detta nämns även av Molloy som bekräftar att flickorna läser, men inte pojkarna. Många tonårspojkar som läser är ofta
”smygläsare” (Molloy, 2006). Exempelvis thrillers och fantasy är dock genrer som är populära bland pojkar och man hittar många exempel på manliga huvudpersoner
(Kåreland, 2001, s.18). Att läsning inte alltid ses som en sysselsättning för män visas i en undersökning som Lehr tar upp som visar att science fiction och Stephen King var populära bland både fäder och söner och att de inte ansåg dessa böcker vara likadana som feminin litteratur. De intervjuade männen var stolta över att inte läsa skönlitteratur, ansåg sig inte som läsare och antog att sönerna var likadana (2001, s.14) Här undrar jag hur mycket kring att män/pojkar inte läser som hör ihop med sociokulturella orsaker.
Den undersökning som Lehr tar upp är t.ex. gjord i en amerikansk kontext som möjligen skiljer sig från den svenska och man kan även tänka sig att klass spelar in.
Framförallt yngre manliga läsare vill gärna läsa böcker där huvudpersonen tillhör det egna könet (Kåreland, 2005b, s.16) medan detta inte spelar lika stor roll för flickorna som gärna läser böcker med huvudpersoner av både könen menar Schmidl (2005, s.289). Kåreland skriver dock att studier visar att pojkar i 10-12-årsåldern börjar bredda sin läsning och läser inte längre enbart böcker om personer av det egna könet utan närmar sig flickorna i det avseendet (2005a, s.352). Short menar att det ofta ses som en
”sanning” att pojkar inte läser flickböcker men flickor kan läsa pojkböcker och att lärare och bibliotekarier därför ofta väljer böcker med manliga huvudkaraktärer (2001, s.187).
Skönlitteraturen fyller alltså en viktig roll när barn och ungdomar skapar sin identitet och att man som litteraturförmedlare kan fylla en viktig roll i att hjälpa till att bredda och utmana barns och ungdomars läsning och därmed erbjuda dem fler roller att identifiera sig med.
3.2 LITTERATURANALYSER
Jag kommer att ta upp både lite äldre och lite nyare litteraturanalyser då det kan vara intressant att se vilken utveckling som har skett inom ungdoms- och fantasylitteraturen och vad som eventuellt inte har förändrats. Jag kommer även gå igenom undersökningar som tar upp barn- och ungdomslitteratur mer allmänt samt sådana som mer specifikt behandlar fantasy och dess under- och syskongenrer.
Louie skriver att det finns fler manliga än kvinnliga karaktärer i barnböcker även om antalet kvinnliga karaktärer ökat. Karaktärernas beteenden menar hon ofta är stereotypa där pojkarna är kraftfulla, självständiga, problemlösare och aktiva medan flickorna är blyga, svaga, beroende, passiva och problemskapare (Louie, 2001, s.142f).
Lundqvist och Svensson diskuterar den svenska ungdomsboken och dess utveckling.
De skriver att man före 1950-talet främst kan prata om pojk- och flickböcker men att man sedan strävade mer mot böcker som kunde läsas av både könen. På 1960-talet började ungdomsbokens verkliga utveckling (1981, s.16-29).
Om flickboken skriver de att den ofta har ett askungemotiv där hjältinnan utvecklas från glanslös till charmig ung kvinna men att utvecklingen även kan röra sig från vild till tam, där Anne på Grönkulla nämns som exempel. Förutom hjältinnan finns även andra karaktärer som kan vara godkända eller inte av föräldrarna. Dels finns den snälla och skötsamma väninnan och dels den djärva och ofta elaka flickvampen och på pojksidan hittar man den farliga förföraren som står mot den snälle men lite tråkiga pojkvännen som vinner i längden. De dåliga karaktärerna förskjuts ofta av den kvinnliga huvudkaraktären i slutet av böckerna (Lundqvist & Svensson, 1981, s.34f). Nikolajeva tar också upp uppväxten till kvinna och även hon nämner Anne Shirley i Anne på
Grönkulla samt Jo March i Unga kvinnor som exempel på kvinnor som inte vill anpassa
sig. De vilda flickorna som inte vill foga sig är en kvinnlig arketyp som kallas att ”växa upp grotesk” och både Anne och Jo måste tygla sitt humör för att det inte ses som kvinnligt. Ett annat sätt att förneka sitt genus är androgynitet eller crossdressing och Nikolajeva nämner Maria Gripes Skugg-serie som exempel (2004, s.131).
Ifråga om genusroller analyserar Lundqvist och Svensson bland annat Sven
Wernströms ungdomsböcker och visar hur de har utvecklats över tid. Publiceringen av böckerna de tar upp sträcker sig från 1966 till 1975 och de menar att de äldre böckerna uppvisar mer konservativa genusroller medan de nyare är mer progressiva. De menar att 1960-talets könsrollsdebatt kan vara en bidragande orsak till större medvetenhet hos författare (Lundqvist & Svensson, 1981, s.157-184).
I avhandlingen Rött eller grönt? analyserar läraren och forskaren Marika Andrae B.
Wahlströms ungdomsböcker under perioden 1924-1944. Serien startade 1914 och blev 1919 uppdelad i två inriktningar - eller rättare sagt kom en ny inriktning som vände sig till flickor medan den gamla fanns kvar. Böckerna delades upp med gröna bokryggar för pojkböcker och röda för flickböcker (2001, s.13).
Andrae skriver att böckerna handlar om att bli vuxen och vägarna dit för pojkar och flickor där målet är den borgerliga familjen. I denna borgerliga familj är mannen
försörjare och kvinnan uppfostrare och deras olika roller speglas i deras vägar till att bli vuxna. Familjen är kvinnans främsta ansvar och mannens är att bli en nyttig och
ansvarsfull samhällsmedborgare (2001. s.243f).
För flickornas del ska de formas till ett idealt kvinnligt beteende som handlar om att de ska se till familjens bästa först och främst. När det handlar om att hjälpa familjen kan flickorna ta initiativ och vara handlingskraftiga. De hittar sin roll i samhället genom att anpassa sig till omgivningen och deras roll står alltid i relation till andra. För flickorna handlar det ofta om att göra sig av med oönskade beteenden för att nå idealet och bli kvinna. Det ideala för flickorna är att vara enkla och naturliga och ofta finns det
exempel på motpoler eller "dåliga" flickor som Andrae kallar "lyxdockor" som är ytliga, självupptagna och högfärdiga flickor (Andrae, 2001, s.61, 243-248).
För pojkarna handlar det inte lika mycket om att förändras och ta bort oönskade egenskaper utan för deras del handlar det mer om att utforska och skaffa sig erfarenheter och äventyret är ofta centralt i böckerna. I pojkböckerna är det ofta skurkarna som får stå för de oönskade egenskaperna istället. Att vinna ära och anseende ses som ideal och deras utveckling handlar snarare om att bli självständiga och finna sin plats i den samhälleliga hierarkin (Andrae, 2001, s.244-248). Ytterligare en skillnad mellan
handlingen i böckerna är att flickorna ofta hamnar i olika situationer, de placeras där av olika omständigheter, medan pojkarna snarare själva skapar sin situation. Återigen ser man uppdelningen mellan aktivt och passivt, mellan att påverka och att påverkas (Andrae, 2001, s.248).
Nilsson skriver att i romaner med kvinnliga huvudkaraktärer är männen i bakgrunden ofta fyrkantigt beskrivna och hon tar upp exempel från både chic lit jr och fantasy.
Exempelvis nämns fantasyboken Eragon där den manliga huvudkaraktären är
mångfacetterad medan en kvinnlig bikaraktär är endimensionell. Hon menar att man kan hitta exempel på endimensionella beskrivningar av det motsatta könet i böcker skrivna både av kvinnliga och manliga författare (Nilsson, 2010, s.118f).
I antologin Modig och stark analyseras bland annat ungdomsböckerna Hjärtans fröjd (Schmidl, 2005) av Per Nilsson och Vinterviken av Mats Wahl (Kåreland, 2005c) ur ett genusperspektiv.
I Kårelands analys av Vinterviken visar hon exempel på att den både följer och bryter normer, men även på att normerna kan ha andra orsaker än genus. John-John visar upp en tuff fasad och söker sig till riskfyllda situationer och hamnar ofta i bråk. På så vis faller han utåt sett in i den manliga normen, men i tankarna uttrycker han osäkerhet och tvivel, vilket brukar ses som kvinnliga egenskaper. Kåreland menar att i beskrivningen av deras relation ser man exempel på polarisering inte bara mellan kvinnligt och manligt utan även mellan olika klasser. Det visar att John-Johns och Elisabeths beteenden därför inte bara är kopplade till genus utan även klass (2005c, s.329-345). Att skillnader även bero på annat än genus är något även Nilsson tar upp i samband med Harry Potter- böckerna. Hon menar att t.ex. klass och ålder kan förklara skillnader mellan karaktärer.
Ron är arbetarklass vilket kan spela in och de stora ålderskillnaderna mellan lärare och elever kan också bidra till olika åsikter och egenskaper (2010, s.99).
Hjärtans fröjd är en bok som är populär bland båda könen och Schmidl skriver att den visar exempel på normbrytande. Boken har en kvinnlig och en manlig huvudkaraktär där pojken inte följer den manliga normen att man ska vara tuff och hård och flickan i sin tur bryter normen genom att vara självsäker och självständig och inte vara
intresserad av långa förhållanden. Att vara sexuellt lojal är en del av den traditionella kvinnligheten. Genom både den kvinnliga och manliga karaktären mjukas därför gränserna för genusrollerna upp (Schmidl, 2005, s.288-295). Här kan man alltså se exempel på en relation som inte följer heteronormen, men det finns även exempel i andra böcker på familjer och relationer som inte följer normen.
Vardell har analyserat föräldrakaraktärer i barnböcker och skriver att det finns
exempel på flera olika familjekonstellationer och karaktärer. Barnens föräldrar kan vara homosexuella, man kan se exempel på nya roller, såsom mer vårdande fäder än tidigare, och det är inte längre bara biologiska föräldrar som skildras. (Vardell, 2001, s.164-172).
Som kommer att framgå i mitt teorikapitel bör man inte nödvändigtvis se heteronormen som någon som enbart påverkar parrelationer utan även familjebildning och därför tycker jag det är intressant att se att det finns barnböcker som uppvisar andra familje- bildningar än den heteronormativa kärnfamiljen.
Det finns förstås exempel på analyser där olika forskare ser på litteraturen på helt skilda vis. Att ta del av flera synvinklar kan vara intressant då det öppnar upp för diskussion.
De populära böckerna om Harry Potter har exempelvis analyserats i många olika varianter och man kan se att kritikernas åsikter går isär. Nilsson skriver att många hävdar att Harry Potter visar upp stereotyper men lika många hävdar det motsatta (2010, s.98). Jag kommer att ta upp ett par exempel på analyser av Harry Potter som ser på böckerna på helt olika vis.
Thompson menar att Harry Potter visar upp stereotypa genusroller. Hon menar att pojkarna i böckerna är med om häftiga äventyr medan flickorna är gråtmilda
plugghästar. Harry och Ron anstränger sig inte så mycket i skolan men klarar sig ändå vilket Thompson menar inte är fallet för flickorna som måste anstränga sig för att vara duktiga elever. Genusrollerna menar hon finns även hos andra varelser än människorna – bland exempelvis spökena har de manliga spökena kul och gör hyss medan t.ex.
Moaning Myrtle bara gråter och beklagar sig. Thompson anser att de enda intressanta
kvinnliga karaktärerna hittar man i huset Slytherin, men de beskrivs då inte i några smickrande termer utan är elaka och ofta även fula (2001, s.43f). Nilsson tar även hon upp mönstret med att kvinnliga karaktärer pluggar mer och menar att det finns exempel i flera fantasyböcker på detta. Harry från Harry Potterböckerna spelar hellre quidditch än att plugga och i böckerna om Septimus Heap vill Septimus hellre ut och flyga än göra sina läxor är ett par av exemplen som tas upp. De har en kvinnlig bikaraktär som kan förse dem med kunskap. Nilsson skriver att det även är vanligt i fantasyböckerna med en manlig huvudkaraktär och en kvinnlig bikaraktär som visserligen kan vara en stark men ändå stödjande biperson. Hon skriver även att det blivit vanligare med starka kvinnliga karaktärer inom fantasyn på senare år. (2010, s.100-105).
Fry ser Harry Potter-böckerna från en annan synvinkel. Hon vill utmana bilden av Hermione som en stereotyp kvinnlig karaktär. Hon analyserar de fyra första böckerna i serien och menar att Hermione är en aktivare och handlingskraftigare karaktär än vad många vill hävda och menar att Harry inte skulle klara utmaningarna han ställs inför utan henne. Hon menar att de ofta växlar roller där Hermione visar upp kyla och logik och Harry kan visa svaghet och osäkerhet. Harry respekterar Hermiones intelligens och Fry menar att Harrys hjälteskap inte bara är beroende av Hermione utan att hon även kan räknas som en huvudkaraktär tillsammans med Harry. Det finns många exempel på kvinnliga karaktärer som saknar röst eller förlorar den allt eftersom de fogar sig i
samhällets normer, men Hermione alltid är väldigt verbalt uttrycksfull trots att professor Snape ofta försöker få tyst på henne och Fry menar att inte låta sig tystas är typiskt för feministiska karaktärer (2001, s.157-165).
Även i äldre fantasylitteratur kan man se exempel både på stereotyper och brott mot dem. Mathews skriver att i William Morris The Well at worlds end så finns det exempel på starka kvinnliga karaktärer och Morris har inte alltid manliga hjältar, men dock är manlighet förknippat med fysisk kraft och rationalitet medan kvinnlighet förknippas med intuition, kreativitet och känslor. Den starka kvinnliga karaktären förkroppsligar sexualitet och intuitivitet (1999, s.47-50, 94). Jag tycker det ger ett tydligt exempel på dikotomin1 natur – kultur, där kvinnligt förknippas med natur och manligt med kultur.
Mathews tar även upp Conan barbaren som exempel och menar att man här ser många exempel på stereotypi vad gäller manligt och kvinnligt men att det ändå finns exempel på kvinnliga karaktärer som visar styrka, självständighet och uppfinnings- rikedom (1997, s.123).
Nilsson har även analyserat vampyrböcker för ungdomar och tar upp exempel på stereotypier i dem. För den moderna vampyren är självkontroll centralt, men det gäller främst den manliga vampyren, de kvinnliga är ofta sämre på detta. Nilsson menar att t.ex. Meyer i sina Twilightböcker använder ett vanligt tema från historiskt romantik där den manliga hjälten bibehåller sin självkontroll ända tills han blir förälskad. Kvinnan som är målet för hans förälskelse får honom då att förlora kontrollen, vilket Nilsson menar visar upp föreställningen om att kvinnan är ansvarig både för sin egen och mannens sexualitet, något som hon menar även fanns exempel på i chic lit jr2 (2010, s.132-138).
1 Dikotomi innebär två begrepp som ses som varandras motsatser, ofta med en viss hierarki där det ena begreppet värderas högre, t.ex. manligt och kvinnligt.
I många vampyrböcker och i fantasy finns även tanken om en själsfrände – att man har en andra halva och tillsammans med denna bildar man en komplett enhet. Det här hör också samman med tvåkönssystemets tänkande om att män och kvinnor är totalt olika och att de är heterosexuella (Nilsson, 2010, s.136). Även här finns en liknande syn i chic lit jr om mäns och kvinnors stora olikheter (ibid, s.48-60), så vi kan se hur vissa stereotyper fortfarande envist tycks hänga kvar, kanske mer i vissa genrer än andra.
Nilsson skriver att dagens science fiction innehåller många dystopier3 och att det finns flera exempel på dystopiska ungdomsböcker. Bland annat nämner hon Scott Westerfelds bokserie om Tally där stora delar av jorden är ödelagd och ungdomarna opereras för att bli vackra och sedan leva ett liv vars syfte är att roa sig och vara så ”bubblig” som möjligt. Tally blir inte bara vacker utan lär sig även att hata det som är fult, men så småningom kommer Tally underfund med att hon fråntagits sin fria vilja, att hon drogas och kontrolleras av de som styr. Hon börjar kämpa för att få välja själv. Vid ett tillfälle har Tally flytt från staden och hamnar i en primitiv by där kvinnorna får jobba hårdast och Nilsson menar att det finns en tydlig föreställning om att ojämställda samhällen är primitiva och ju mer civiliserade vi är desto mer jämställda blir vi (2010, s.119-121).
Nilsson tar upp ytterligare ett par exempel på dystopier där det finns kvinnliga huvudkaraktärer som kämpar mot det dystopiska samhället och Nilsson menar att i dystopierna är det ofta flickorna som räddar världen (2010, s.121-125).
De undersökningar jag har gått igenom tycker jag visar exempel på att det generellt sett har skett en utveckling mot mindre mängd stereotypa skildringar i ungdomsböcker, samtidigt som vissa genrer mer envist tycks hänga kvar vid en del av stereotyperna, som t.ex. chic lit jr eller romantiska vampyrböcker – böcker som helt eller delvis är riktade mot flickor, dvs en modern variant av flickboken. Fantasyn verkar då ha en längre tradition av normbrytande i form av starka kvinnliga karaktärer, om än kanske inte lika många alternativa manliga karaktärer.
Att frågan om vad som är stereotypt inte heller är helt lätt kan vi se av analyserna av Harry Potter, men det viktigaste är kanske det kritiska läsandet av litteraturen, både för litteraturförmedlare och läsare.
3.3 LITTERATUREN SOM VERKTYG
Hur har då olika författare valt att använda litteraturen och hur ser olika forskare och författare på hur litteraturen kan och inte kan användas? Nikolajeva skriver att man inte kan avskaffa normalitet, men genom litteraturen kan man göra unga läsare medvetna om att normer och regler inte är absoluta (2004, s.19) När man analyserar litteratur anser jag det även vara intressant att se om tycks finnas några till synes medvetna försök från författarens sida att kommentera normer i någon form och därför kan det vara intressant att ta del av några exempel från författare och forskare om hur de anser att litteraturen kan användas som ett verktyg för detta.
2 Chic lit är en genre som fokuserar på kvinnors liv och relationer, ofta på ett humoristiskt vis. Chic lit jr är ungdomsvarianten av genren.
3 Dystopi är en negativ samhällsvision, motsatsen till utopi.
Barron skriver att fantasyn inte bara erbjuder möjligheter att skapa andra världar men att de samtidigt på ett fundamentalt sätt är sanna. De kan ta läsaren bortom de vanliga mötesplatserna för feminint och maskulint, ungdom och ålderdom eller natur och kultur (Barron, 2001, s.32). Kåreland menar att det det finns mycket fantasy som berör vad hon kallar de stora livsfrågorna (2001, s.85).
Mathews skriver att folktro och myter är hörnstenar för fantasyn och liksom i sagor finner man ofta idealiserade eller generaliserade karaktärer där framförallt hjälte- konceptet är centralt (1997,s. 14, 40). Hjältarna menar Barron är viktiga inte bara för litteraturen utan även för livet och menar att alla kan dra nytta av porträtt av kvinnor och flickor som bryter barriärer (2001, s.30ff). Genrer som fantasy och science fiction erbjuder färre restriktioner på karaktärsskapandet och det leder till att man kan visa upp extraordinära kvinnor som något normalt till skillnad från realistisk litteratur där de är ett undantag menar litteraturvetaren Anne Cranny-Francis (1990, s.83). Samtidigt menar både Nikolajeva och Cranny-Francis att den kvinnliga hjälten kan vara problematisk.
Nikolajeva skriver att det finns exempel på fantasyromaner som skildrar starka maskulina kvinnor. De är kroppsligt kvinnliga men spelar i övrigt en maskulin roll, något som kallas ”hero in drag” (2004, s.133). Enligt Cranny-Francis kan det vara problematiskt att bara byta ut en manlig roll mot en kvinna men behålla alla egenskaper.
Hon menar att det inte nödvändigtvis hjälper till att bryta normer utan tvärtom kan bekräfta dem och ge dem ny legitimitet. Man bör därför använda litteraturen med medvetenhet för att verkligen utmana konventionerna (1990, s.9).
Cranny-Francis skriver att feminister använt olika typer av fantasy för att skriva feministiska texter. Parallellvärldsfantasyn är den vanligaste formen där man skapar en helt annan värld och använder den för att kommentera sin egen värld. I science fiction och fantasy används ofta främliggörandet för att distansera läsaren från den realistiska världen via miljö, händelser och karaktärer. Det gör att läsaren kan se sin egen värld ur en kritisk synvinkel via den andra världen (1990, s.77f, 100).
Sagor kan också användas på ett feministiskt vis där man utnyttjar sagan genom att skriva om den. Omskrivningarna menar Cranny-Francis kan få läsaren att aktivt
omvärdera innehållet i sagorna och därmed inse att de är ideologiskt färgade. I sagorna är de goda kvinnorna ofta vackra, passiva och kraftlösa medan kraftfulla kvinnorna ofta är onda och fula (1990, s.85-89). Kåreland och Lindh-Munter tar också upp feministiska sagor där man kastar om metaforerna för kvinnligt och manligt. Hon menar dock att risken är att barnen inte förstår budskapet eftersom strukturerna i sagorna är så pass starka och välkända för oss (2005, s.127). Jag kan tänka mig att detta dock varierar med ålder, att det är lättare för äldre barn och ungdomar att ta till sig än för yngre barn.
3.4 SAMMANFATTNING
Vi kan se att skönlitteraturen fyller en viktig funktion i barns och ungdomars identitetsskapande och att det därför att viktigt att erbjuda böcker med varierande karaktärer att identifiera sig med. Barn- och ungdomslitteraturen erbjuder stor variation vad gäller att bekräfta eller bryta normer men man kan ändå se att en utveckling har skett över tid där det i dag finns mer varierande karaktärer och färre stereotyper. Att bryta stereotyper är samtidigt inte helt lätt utan bör göras med medvetenhet för att inte oavsiktligt bekräfta dem.
4. TEORI
Den här uppsatsen är en litteratursociologisk studie med en queerteoretisk utgångspunkt som strävar efter att analysera hur samhällets normer kring genus och sexualitet
återspeglas i skönlitteraturen.
Lars Furuland och Johan Svedjedal, som är professorer i litteraturvetenskap, skriver att litteratursociologi är ett brett forskningsområde med ett fokus på samspelet mellan samhälle och litteratur (1997, s.7). Enligt Svedjedal kan man dela upp litteratur- sociologiska studier i tre delområden:
• Samhället i litteraturen
• Litteraturen i samhället
• Litteratursamhället
I samhället i litteraturen beskrivs hur samhället skildras i skönlitteraturen, hur bilden av ett samhälle skapas och hur verkligheten skapas eller omtolkas via litteraturen. Man analyserar ofta utifrån ett klass-, genus- eller etnicitetsperspektiv. Litteraturen i samhället ser på hur skönlitteratur kan fungera som opinionsbildare och därmed kan förmedla idéer. Slutligen handlar litteratursamhället om litteraturens villkor i form av exempelvis bokmarknadens utveckling. (Svedjedal, 1997, 72ff) Följande uppsats hör främst hemma inom det första området – samhället i litteraturen – men berör även litteraturen i samhället.
Inom litteratursociologin gör man inga estetiska gränsdragningar när man väljer studieobjekt vilket har fått till följd att man ofta uppmärksammar litteratur som marginaliserats eller försummats inom forskningen. Exempelvis har man gjort
litteratursociogiska undersökningar kring barn- och ungdomslitteratur och populärkultur (Svedjedal, 1997, s.81) som ju är vad analysen i denna uppsats inriktar sig på. Furuland menar att åtskilliga undersökningar visat att populärlitteraturen kan användas för att ge en bild av verkligheten (1997, s.32) och jag tycker att flera de undersökningar som tagits upp i tidigare forskning visar exempel på detta.
Anne Cranny-Francis skriver att användandet av populärlitteratur som ett medel för olika former av politiskt motstånd har en lång historia och nämner fantasy och utopiska berättelser som exempel. Hon menar att orsaken till det är enkel – man använder populärkulturen som medium just på grund av dess popularitet. Den läses av många människor och det är logiskt att använda litteratur som når en stor massa. (1990, s.2, 6) Detta innebär givetvis inte att all fantasy, som ju är föremål för analysen i det här fallet, används på detta sätt men det kan ändå finnas mer eller mindre medvetna ansatser hos författaren att bryta eller bekräfta normer.
4.1 INLEDNING TILL QUEERTEORI
Queerteori är inget enhetligt ”angreppssätt”. Det finns olika åsikter om vad det innebär och hur det kan användas. I dagsläget används det ofta för hbt-frågor, d.v.s. homo-, bi- och transsexualitet, men det är inte det enda sättet att använda ett queerperspektiv (Ambjörnson 2006, s.8, Rosenberg, 2002 s.11f). Det är inte enbart ett sätt att undersöka
