Oavsett om man gör en undersökning som baseras på kvalitativ eller kvantitativ data så måste analysen både vara pålitlig och trovärdig för att resultaten och slutsatserna skall vara användbara. Analyserar man kvalitativ data måste man dock behandla begreppen validitet och reliabilitet annorlunda än om man analyserar kvantitativ pga. att
förutsättningarna inte är desamma. En kvalitativ studie mäter flera variabler utifrån få enheter, medan den kvantitativa mäter några få variabler på en mängd enheter. Detta innebär att i kvalitativa studier är datan som analyseras beroende av sitt sammanhang (Christensen et al. 2001:307-308). Då vi bedriver en kvalitativ studie behandlas begreppen reliabilitet och validitet utifrån detta.
3.8.1 Reliabilitet i en kvalitativ analys
Reliabilitet handlar om i vilken grad en undersökning och dess resultat kan upprepas om studien läggs upp på samma sätt. Detta begrepp kan vara problematiskt då man bedriver en kvalitativ undersökning. Kvalitativ data genereras genom interaktion med andra människor vid en viss tidpunkt. Eftersom världen är föränderlig är det nästintill omöjligt att samla in identiskt data som sedan kan mätas. Inom den kvalitativa studien är
analytikern och mätinstrumentet samma sak, vilket innebär att reliabiliteten är kopplad till oss som genomför studien. Men om vi eller någon annan upprepar studien vid ett annat tillfälle kommer ingen av oss att få fram ett identiskt resultat eftersom verkligheten hela tiden förändras (Christensen et al. 2001:308). Man kan därför se att reliabilitetsbegreppet inom en kvalitativ studie behandlar hur frågorna under intervjun har ställts och om intervjuaren på ett omedvetet sätt påverkat eller styrt respondenternas svar (Kvale 2009:245).
Enligt Kvale (2009) är det istället viktigt att den grund som intervjuarna står på skall vara noga kontrollerad vilket ökar chansen för att få ut liknande resultat vid olika tillfällen.
3.8.2 Validitet i en kvalitativ analys
Validitet innebär hur väl man lyckats mäta det man avsåg att mäta, och validitet
inrymmer flera aspekter. För det första handlar validitet om trovärdighet (intern validitet), dvs. hur väl undersökningen överensstämmer med verkligheten. För det andra handlar validitet om graden av generaliserbarhet (extern validitet). Både extern och intern validitet är relevanta för utvärderingen av en kvalitativ analys (Christensen et al. 2001:309).
Den kvalitativa analysens trovärdighet
En undersökning skall vara användbar och ändamålsenlig eftersom den syftar till att vara underlag för ett beslut. Det är därför viktigt att den speglar verkligheten på ett trovärdigt sätt. I en kvalitativ analys bestäms trovärdigheten framför allt av hur systematisk man varit i insamlandet av data samt i analysarbetet, men också hur öppet man har redovisat undersökningsprocessen. Detta innebär bl.a. att man tydligt visar att man använt sig av olika typer av data samt olika insamlingstekniker, men också att man samlat in tillräckligt med data för att komma fram till en slutsats (Christensen et al. 2001:309-310).
Den kvalitativa analysens generaliserbarhet
Då en kvalitativ analys inte kan presentera några absoluta sanningar kan man därför tala om kvalitativ generalisering. Detta innebär att man kan generalisera med utgångspunkt från det resultat man kommer fram till, eftersom man inte presenterar några absoluta sanningar eller kvantifieringar. Om vi genom våra personliga intervjuer med tio kvinnor lyckas klarlägga hoppets påverkan på konsumtion av Botox och Restylane, skulle vårt resultat kunna användas på fler kvinnor än de vi intervjuat då vi har presenterat en valid och möjlig arbetshypotes. En studie som kan påvisa ett sådant resultat har en god extern validitet. Det som bestämmer den externa validiteten är att strukturen som presenteras ska vara fullständig och informationsrik så att resultatet är överförbart till andra fall.
Validiteten ökar om man kan fastställa inom vilka gränser och i vilken grad resultatet är överförbart (Christensen et al. 2001:310).
3.8.3 Vår studies tillförlitlighet
För att inte respondenternas svar inte skall styras av våra egna åsikter om ämnet har vi försökt att vara så neutrala och objektiva som möjligt i formuleringen av våra
intervjufrågor. Vi använder oss av öppna frågor vilket gör att respondenten inte är styrd åt något håll, utan har frihet i att besvara frågan på det sätt som den känner. Vi är således medvetna om att öppna intervjufrågor kan leda till en viss subjektivitet, och eftersom vi ej är vana vid att genomföra intervjuer kan det vara svårt för oss att exempelvis använda rätt tonfall och tolka respondentens signaler rätt. Vi hoppas dock att vi skall kunna öka
reliabiliteten i vår studie genom att arbeta mycket med att formulera frågorna utifrån den teori vi använder i vår undersökningsmodell, och därigenom skapa en stadig grund när vi ska börja intervjua våra respondenter. Detta ökar chansen för att en annan person skulle kunna genomföra samma intervju och få fram någorlunda lika svar.
Christensen et al. (2001) menar att trovärdigheten i en kvalitativ undersökning ligger i insamlandet av informationen samt att man samlat in tillräckligt med material för att kunna komma fram till en välgrundad slutsats. Vi anser att vi använt oss av tillräckligt många frågor för att kunna analysera vad det är dessa kvinnor hoppas på att uppnå samt vilka konsekvenser det får på deras konsumtion. Vi ansåg dock att det inte räckte med öppna frågor för att respondenterna skulle kunna gradera hur starkt eller svagt de hoppas på något, och kom då fram till att vi var tvungna att på något sätt mäta hoppet, vilket ledde fram till våra graderingsfrågor (se Bilaga 3).
Enligt Christensen et al (2001) är det strukturen på hur man presenterar sitt resultat samt dess fullständighet och informationsrikedom, som visar på om en studie har god extern validitet eller ej. Utifrån detta skall man kunna komma fram till en slutsats som sedan skall kunna generaliseras för en större grupp kvinnor. Pga. tidsbrist och svårigheter med att finna respondenter som är villiga att tala om sina föryngringsinjektioner, kommer vi som nämnts tidigare att intervjua tio kvinnor i vår studie. Detta kan tänkas innebära att det blir svårare att finna slutsatser som skall stå för alla kvinnor i Sverige, då vi endast
intervjuat tio av dem. För att öka den externa validiteten försöker vi arbeta så utförligt som möjligt och vi ämnar skapa en tillräckligt tydlig grund för att vårt resultat i viss mån skall komma till nytta för framtida forskning.