Undersökningsgrupp

Studien genomfördes i en skola som låg i ett invandrartätt och socioekonomisk hårt belastat område. För oss var skolan känd sen tidigare genom andra undersökningar vi gjort under vår utbildning till specialpedagoger. ”Forskaren måste själv, ofta med hjälp av stor uppfinningsrikedom och eget – eller informanters kontaktnät, leta fram de personer som behövs och bäst kan kasta ljus över den aktuella problemställningen.” (Gullveig Alver & Öyen, 1997, s.118) På skolan fanns vid detta tillfälle 390 elever fördelade på 20 klasser från förskoleklass upp till årskurs 6, enligt skolledningen. 55 procent av barnen var av annan nationalitet än svenska, fördelat på 18 olika nationaliteter. Av de 72 barn som var i behov av särskilt stöd var det 48 elever med svensk bakgrund de övriga 24 eleverna kom från andra länder. Skolan arbetade sedan några år tillbaka med åldersintegrerade klasser. På denna skola valde vi att göra en kvalitativ studie av 12 elever, sex pojkar och sex flickor i årskurs 5 som är i behov av specialpedagogiska insatser. De elever vi intervjuade undervisades tillsammans med elever i årskurs 6.

Insamlandet av informationen ägde rum på skoltid i skolans lokaler där eleverna kände sig väl hemmastadda. För att få en samstämmig intervjusituation gjorde vi varsin intervju med olika elever där den andre satt som observatör. Vi valde att intervjua tre flickor och tre pojkar var för att få så lika förutsättningar som möjligt dels när det gällde genusperspektivet men även att vi båda två skulle ha så lika material som möjligt att bearbeta.

Eleverna i undersökningsgruppen var barn i den begynnande puberteten. De har en större mognad och en större självkännedom vilket gör att de kan svara på frågor som handlar om hur de påverkas av yttre faktorer i kombination med stress. Ellneby (1999) uttrycker ”Trotsåldern och puberteten är perioder i ett barns liv som normalt är mer förenade med stress än andra.” (s.65) I den åldern vill de blivande tonåringarna inte förknippas med ett barnsligt beteende. Vid intervjuerna fick vi vara lyhörda och ta hänsyn till varje individ. Det fanns de som

det läget var intervjuaren tvungen att ställa fler följdfrågor samt hjälpa eleven tillbaka till temat. Samtidigt var vi tvungna att beakta variationerna mellan svaren som var lika stora som urvalsgruppen. För att få med elevernas hela situation hade vi ett flertal följdfrågor som även inkluderade frågor om fritiden, vilka togs i bruk efterhand. Frågorna redovisas i bilaga 2.

5.4 Datainsamling

Vi tog kontakt med skolans rektor för att höra om elevunderlaget var tillräckligt stort för denna studie. Rektorn tog kontakt med pedagoger som har elever i den aktuella åldersgruppen som studien skulle omfatta. Ett brev med en förfrågan om deltagande i studien gick ut till vårdnadshavarna, där de informerades om vilka vi var och syftet med intervjuerna. Vi poängterade noga att intervjuerna skulle avidentifieras. Vårdnadshavarna fick likaså fylla i en talong där de gav sitt medgivande till att deras barn fick medverka i intervjun. Brev med talong finns att läsa i bilaga 1.

I ett första skede lämnades brev ut till 23 elever i två klasser genom skolans försorg. Barnen fick ta hem breven för påskrift av vårdnadshavare och samtliga svarstalonger fick vi tillbaka. Bland de vårdnadshavare som gett sitt medgivande var det nio elever som var inom den aktuella målgruppen. Ett utskick gjordes till ytterligare en klass, där det lämnades ut 12 brev. Av dessa fick vi in 11 svar och de tre återstående respondenterna kunde väljas ut bland dem som givit sitt medgivande.

Som komplement till intervjuundersökningen gjordes en sondering där 24 elever från en av de tre klasserna fick skriva ner sina tankar om stress utifrån följande frågor.

Vad betyder ordet stress? Har du känt dig stressad?

När känner du dig stressad? Hur känns det när du är stressad?

Vi startade med detta för att eleverna skulle få träffa oss och få möjlighet att ställa frågor om intervjuerna. Vi presenterade oss även i klass nummer två av de tre aktuella klasserna. När det gällde klass nummer tre träffade vi enbart de aktuella informanterna som fick sin information i samband med intervjun. Det gick inte att få till en allmän presentation i klassen på grund av att de övriga eleverna deltog i en basketturnering den dagen vi var på skolan.

I början av samtalet tillfrågades eleverna om de ville delta i intervjun och om de godkände att samtalet spelades in på band. För att eleverna skulle känna att vi tog dem på allvar när intervjuerna startade lyssnade vi och tog hänsyn till elevernas synpunkter. Eleverna

informerades om hur vi skulle hantera det inspelade materialet under studiens gång. ”En sådan

klargörande process kan också förmedla till den intervjuade att intervjuaren verkligen lyssnar och intresserar sig för vad han har att säga.” (Kvale, 1997, s.125) Under frågestunden fanns papper och penna tillgängligt för att notera gester och mimik som eleverna gjorde. Vi diskuterade om vi skulle ha tidsbegränsade intervjuer, men efter att den första var gjord insåg vi att det inte var nödvändigt, tack vare att vi fick tillräckliga svar på våra frågor på kortare tid.

Efter förberedande telefonsamtal besökte vi skolan sammanlagt åtta gånger, av dessa gånger ägnades tre tillfällen åt intervjuer. De övrig gångerna lämnades brev samt insamling av svarstalonger. För att fördela arbetsbördan med att skriva ut intervjuerna gjordes sammanlagt två intervjuer per intervjuare vid varje tillfälle.

5.5 Databearbetning

När intervjuerna var genomförda, skrevs och bearbetades de bandinspelade intervjuerna av den som höll i samtalet. Efter att ha lyssnat ett flertal gånger på intervjuerna använde vi oss av meningskoncentrering vid utskriftsbearbetningen. ”Koncentrering av meningen innebär således att större intervjutexter reduceras till kortare och koncisare formuleringar.” (Kvale, 1997, s.174) Intervjuerna fanns kvar så att vi kunde gå tillbaka och lyssna på de avsnitt vi ville belysa extra under resultatet. De gester och miner som noterades under intervjuerna skrevs ner tillsammans med intervjuutskriften. Mimiken har en stor betydelse, i synnerhet när det gäller barn och unga personer som talar mer än hundra språk.

Som komplement till intervjuerna användes en undersökning där 24 elever i en klass svarade på vad de visste om stress samt att vi fick belägg för vad vi läst i litteraturen. ”Detta sätt att säkerställa resultat kallas triangulering.” (Sandén, 2000, s.80) Tanken var att verifiera resultaten för att se vad eleverna visste om stress. (a.a)

Därefter gjordes en gemensam sammanställning av resultaten där en del av elevernas svar finns citerade. Samtidigt förde vi diskussioner om vad som framkommit under intervjuerna för att kunna analysera och jämföra med det vi läst i litteraturen. ”I det idealiska fallet är hypotesprövningar och tolkningar avslutade i och med intervjun: hypoteserna har antingen verifierats eller falsifierats.” (Kvale, 1997, s.125)

Detta bildade sedan grunden för analysdelen. ”Ställ aldrig frågan om hur man ska analysera en intervjuutskrift efter det att intervjun har gjorts – det är för sent att börja tänka sedan intervjun väl är genomförd. ” − ”Tillspetsat uttryckt: den ideala intervjun är redan analyserad då bandspelaren stängs av.” (Kvale, 1997, s.162) Intrycken som vi fått under intervjuerna fanns hela tiden i minnet vid bearbetningen av analyskapitlet.