Undersökningsgrupp

Utvecklingsstörda elever med hörselnedsättning går antingen i den rikstäckande specialskolan (Åsbackaskolan), särskola eller i grundskola, undantagsvis också specialskola för döva. Avsikten har varit att studera elever med hörselnedsättning inom särskolan ur klasslärares perspektiv. Gruppen är heterogen och spridd över ett stort antal skolor och klasser i olika kommuner. Det geografiska området måste därför avgränsas. Särsko- leelever med hörselnedsättning, som får sin undervisning inom grundskolan ingår inte i undersökningsgruppen. Detta vore visserligen väsentligt att un- dersöka, men har i nuvarande läge inte varit praktiskt möjligt, då undersök- ningsgruppen måste avgränsas.

Enkätstudien riktade sig till klasslärare som under läsåret 1995-1996 undervisade elever med hörselnedsättning inom särskolan i två län i södra Sverige, här betecknade som Å och Ä län. Tjugotre kommuner i dessa län har särskoleklasser (Skolverket, 1997). Att valet just blev dessa beror på att länen befolkningsmässigt är stora, vilket innebär att antalet särskoleelever också är relativt stort jämfört med övriga län i samma region, samt att anta- let särskoleelever i de båda länen utgör cirka 14 % av antalet särskoleelever i Sverige. Rent statistiskt borde det då också finns fler elever med hörsel- nedsättning i detta område än i övriga län i regionen. I studien borde rim- ligtvis ett stort antal elever med hörselnedsättning därmed kunna fångas upp.

Exakt hur många elever med hörselnedsättning som finns i särskolan i dessa två län saknas uppgifter om. Det beror på hur gruppen definieras. I Nordéns m.fl. studie (1990) är kriterium för att betraktas som hörselskadad att eleven ordinerats hörapparat av hörselvården. I enlighet med tidigare resonemang är denna gräns för snäv för särskolans elever. En lindrig ned- sättning, som i medicinsk mening inte självklart betingar en hörapparat, kan ändå i kombination med annat funktionshinder vara problematisk. Därför utgörs elevgruppen av elever med såväl lindriga som grava hörselnedsätt- ningar, dubbelsidiga likaväl som ensidiga.

Statistiskt, enligt beräkningar från Funktionellt Bedömningsunderlag (screeninginstrument för kartläggning av förekomst av olika funktionshin- der), som beskrivs i kapitel 3.2.2, s. 50 ff., borde det i det undersökta områ- det finnas omkring 150 elever i den obligatoriska särskolan som har någon form av hörselproblematik.

Om den statistik som BDU-utredningen (se s. 66) grundar sig på, för att få till stånd en riktad specialutbildning används, skulle i det aktuella om- rådet finnas cirka 40-talet (3,3 %) elever med hörselnedsättning i den obli- gatoriska särskolan. Procentsats i denna utredning varierande mellan 2,1 % - 6,4 % mellan olika regioner i landet. Här föreligger således en diskrepans

angående elevgruppens storlek, som senare kommer att diskuteras i den empiriska delen.

Detta var den plattform som var utgångspunkten, när jag började ringa in undersökningsgruppen i de två länen.

I de två länen fanns under läsåret 1995/96 fem hörsellärare inom sär- skolan som arbetade direkt med elever och konsultativt till personal och föräldrar. Dessa lärare har god kännedom om elevgruppen och kunde in- formera mig om vilka skolor som var aktuella och vilka klasslärare som undervisade elever med hörselnedsättning under denna tidsperiod. Vad be- träffar sju kommuner hade jag personlig kännedom om var eleverna fanns. Eftersom flera kommuner saknade kompetens i form av hörsellärare vände jag mig i dessa till särskolans skolledare, för att få motsvarande uppgifter.

Frågan som ställdes till skolledare var: I vilken/vilka klass/klasser finns elever med hörselnedsättning på din skola? Här kan finnas ett bortfall, beroende på vem som vederbörande ansett tillhöra elevgruppen, vilket ock- så kommer att diskuteras i resultatdelen. Uppgifterna samlades in under mitten av höstterminen 1995. Någon kontakt med hörselvården, för att få hörselnedsättningens grad belagd, har inte tagits.

Resultatet av dessa förfrågningar blev att det i de två länen fanns 52 klasslärare fördelade på 34 skolor och som i sin klass hade en eller flera elever med hörselnedsättning.

Att undersökningsgruppen enbart kom att utgöras av klasslärare be- ror på flera omständigheter. Det var inte tidsmässigt möjligt att göra en en- kätstudie även inom andra grupper, såsom skolledare och föräldrar. För att uppnå studiens syfte bedöms inte uppgifter från dessa grupper vara relevan- ta i nuvarande läge. För att undersöka delar av elevgruppens uppfattning angående sin skolsituation hade dessutom andra undersökningsmetoder va- rit nödvändiga, om det överhuvudtaget varit möjligt. Perspektivet kan av denna anledning anses ensidigt. Nu blev perspektivet klasslärarens, vilket må beaktas i en slutdiskussion.

I de aktuella klasserna kunde det, enligt uppgift, finnas en till tre ele- ver med hörselnedsättning. Därför konstruerades enkäten så att en klasslä- rare med tre elever skulle kunna svara på frågor rörande varje enskild elev, där så var nödvändigt.

Undersökningen kan betraktas som en total kartläggning av elever med hörselnedsättning i Å och Ä län i så måtto att klasslärare med alla av hörsellärare, skolledare och mig själv "kända" elever ingått i kartläggnings- studien. Antalet elever med hörselnedsättning utgör i kartläggningsstudien 2,9 % av det totala elevantalet i Å-och Ä län. Trots ovanstående informa- tionskällor kan felkällor finnas, vilket gör att alla elever med hörselnedsätt- ning eventuellt inte fångats upp.

förhoppning att den insamlade informationen skall vara mera allmängiltig och i någon omfattning generaliserbar till skolsituationen för elever med hörselnedsättning i särskolan i andra delar av landet.

Jämförelser görs med tidigare kartläggningar, för att få en uppfatt- ning huruvida undersökningsgruppen kan anses representativ för popula- tionen elever med hörselnedsättning.

7.3 Datainsamling

Undersökningsgruppen kom slutligen att utgöras av 43 klasslärare. Nedan redovisas klasslärarnas fördelningen mellan de två länen, Å- och Ä-län.

Tabell 7.1 Klasslärarnas fördelning mellan Å- och Ä län

____________________________________________________________________________________

Träningsskola Grundsärskola Gymnasiesärskola S:a ______________________________________________________________________ Å-län: kvinnor 11 7 6 24 män 2 1 3 6 Totalt 13 8 9 30 (70 %) Ä-län: kvinnor 4 7 11 män 1 1 2 Totalt 5 7 1 13 (30 %) ____________________________________________________________________________________ Summa 18 15 10 43 (100 %) ____________________________________________________________________________________

Dessa klasslärare undervisar sammanlagt 54 elever med hörselnedsättning av olika omfattning, dvs. drygt 3 % av totala elevantalet i Å och Ä län. Av klasslärarna är 35 kvinnor (81 %) och 8 män (19 %). Klasslärarna i de två länen representerar 16 kommuner och 29 skolor. Fördelningen mellan sär- skolans undervisningsformer utfaller på följande sätt: 18 (42 %) klasslärare arbetar i träningsskolan, 15 (35 %) i grundsärskolan och 10 (23 %) arbetar i gymnasiesärskolan. Detta innebär att 32 lärare uttalar sig om 32 elever och 11 lärare uttalar sig angående 22 elever, då dessa lärare har två elever med hörselnedsättning i klassen (tab. 8.2).

I januari 1996 skickades alla enkäter ut via post. Varje enkät, med svarskuvert, skickades personligen till varje klasslärare, därigenom hade jag alla uppgifter som behövdes för en eventuell påminnelse. I brevet in- gick också ett följebrev till klasslärare (bil. B) och skolledare (bil. C) där studiens motiv beskrevs.

telefon, eftersom det då fanns en möjlighet att direkt få en förklaring till varför enkäten ej besvarats. Sammanlagt har 43 enkäter besvarats, vilket ger en svarsfrekvens på 85 %. Detta kan anses tillfredsställande. Borg & Gall (1989) säger att om bortfallet överstiger 20 % finns anledning att söka svaret därtill.

7.4 Bortfall

Säkerheten i en undersökningen påverkas av om det finns ett betydande bortfall, som kan medföra osäkerhet vid tolkningen av resultaten. I denna undersökning består bortfallet av nio personer, som inte besvarat enkäten. Av dessa lärare har en angivit att eleven flyttat, vilket inte kan räknas till egentligt bortfall. Bortfallet utgör inalles åtta personer. Detta innebär ett bortfall på 15 %. Förklaringar till respektive bortfall framkom under tele- fonsamtalen i samband med påminnelsen.

Följande orsaker har klasslärarna uppgivit som skäl, till varför enkä- ten uteblivit: "Personalbyte", anger en skolledare, som sände enkäten i re- tur. "Har inte tid", "enkäten för jobbig att fylla i", uppger två klasslärare i gymnasiesärskolan. "Det finns inte någon elev med hörselnedsättning i klassen", uppger fyra klasslärare, varav tre i grundsärskolan. Enligt en klasslärares uppgift har ”en enkät förkommit på posten", när den returnera- des.

De klasslärare som angivit att de inte har elev med hörselnedsättning i sin klass är intressanta. Hörsellärare, dvs. de personer som försett mig med de flesta uppgifter om var undersökningsgruppen finns, har här uppgi- vit att eleven har problem med sin hörsel. Det kan finnas flera anledningar till denna skillnad i uppfattning. Orsaken kan vara att eleven av klassläraren inte bedöms ha några problem i skolsituationen eller att det erfordras exper- tis inom hörselområdet, för att tränga in i och förstå problematiken. I så fall handlar det om kunskap, kompetens och lyhördhet. Svaret på denna undran lämnas tills vidare. Det kan vara så att några elever med hörselproblem återfinns i klasser utan klasslärares vetskap och får därmed inte det peda- gogiska stöd, som de kan vara i behov av.

7.5 Databearbetning

Databearbetningen har skett i flera steg. När alla förväntade enkäter kom- mit tillbaka gjordes en första manuell genomgång. En första sortering och grovgranskning gjordes, för att se om det fanns frågor som var obesvarade och om tendenser direkt kunde ses. En sammanfattande kommentar om var- je enkäts innehåll skrevs.

som väljs beror på vilka slutsatser man vill dra från sitt material (Borg & Gall, 1989). Enkäterna i denna undersökning har i huvudsak bearbetats kvantitativt. En kvalitativ analys av de öppna frågorna och kommentarerna i enkäterna har gjorts. Alla öppna svar och kommentarer har renskrivits fråga för fråga enkät för enkät i syfte att hitta mönster och refereras under aktuella avsnitt i resultatdelen. Den kvantitativa bearbetningen har skett i flera steg (Aronsson, 1994). Ett översiktligt kodschema gjordes inlednings- vis upp, för att definiera och beskriva alla variabler, som enkäterna innehöll och som därefter kunde skrivas in i en datafil. Vid bearbetningen av data har olika statistiska analysmetoder använts.

Materialet i kartläggningsstudien är dessutom i flera avseenden allt- för litet för att mer komplicerade statistiska beräkningar ska tillåtas. I flerta- let av de analyser, som genomförts av olika variabler, är grupperna så små att inte några signifikanta skillnader kunnat påvisas. De variationer och olikheter som kan utläsas ur materialet redovisas av denna anledning oftast i beskrivande text. I förekommande fall, där så varit intressant och möjligt t.ex. när det gäller elevens kommunikationsnivå i relation till grad av hör- selnedsättning och kommunikation och samspel mellan lärare och elev och elever emellan redovisas analyserna i tabellform med angivande av medel- värde (M), standardavvikelse (s), F-kvot, signifikansnivå och eta2.

För att ange om ett observerat värde är signifikant eller inte brukar följande markeringar användas:

Signifikant på nivån stjärnmarkering

5% *

1% **

0,1% ***

Eta2 används för att ange hur stor del av den totala variansen, som kan för- klaras av den oberoende variabeln i en undersökning. Löfgren (1995) me- nar att vad som anses vara en stor skillnad mellan grupper måste relateras till vad som finns anledning att vänta. Han föreslår följande gränser för tolkning av eta2 i en undersökning:

0,00-0,04 liten skillnad

0,05-0,09 medelstor skillnad

0,10- stor skillnad

Signifikansprövningar av korstabulering på nominal- och ordinalskaleniå har också genomförts i ett fåtal fall med hjälp av chi2-test. För att lättare kunna tolka detta värde har korrelationskoefficienten Cramérs index (CI)

använts. Indexet kan variera mellan 0 och 1 och anger styrkan på samban- det mellan de undersökta variablerna. Detta redovisas i löpande text i före- kommande fall.