Undervisning om ämnesspecifika begrepp

När lärarna beskriver hur de arbetar med ämnesspecifika begrepp i samhällskunskap framkommer det att det finns en tydlig variation i hur lärarna undervisar om dem. Två av lärarna undervisade om begreppen mer spontant när de stötte på dem medan de andra två lärarna i studien hade en tydligare plan för hur de tog sig an ämnesspecifika begrepp i samhällskunskap. De utgick från begreppen och förklarade dem innan man stötte på dem i arbetsområdet, till exempel genom tankekartor. Dock var alla lärare överens om att elevnära områden var det som är roligast och lättast för eleverna att ta till sig. Samtliga lärare i studien gav exempel på när de

37

arbetat med yrken och samhällsnära funktioner som exempel på områden som eleverna verkar gilla bäst och som var enkelt för eleverna att ta till sig.

Undervisning och vikten av att jobba med ämnesspecifika begrepp

Som ovan nämnts ansåg samtliga lärare i studien att det är viktigt med ämnesspecifika begrepp. Dock kan man se att alla lärare inte planerar undervisningen utifrån begreppen utan undervisningen kring de ämnesspecifika begreppen sker mer spontant när man går igenom ämnesinnehållet. Lena och Sara ger uttryck för detta nedan:

Lena: Jag kan väl erkänna att jag kanske inte när jag planerar ett ämnesområde att jag tänker på att dessa två begrepp ska jag trycka på extremt mycket och det ska jag göra på detta sättet. Utan när man drar igång lektionen, man har planerat material och det blir sedan automatiskt att man trycker på dessa orden.

Sara: Ja, mycket av detta sker ju fortlöpande med värdegrundsbegrepp. Så en ren lektion, när det till exempel är FN dagen. Så packar man upp i början av lektionen eller så tar man orden fortlöpande när man stöter på dem.

Dock berättar Johanna hur hon istället utgick från begreppen i sin undervisning. Begreppen var i fokus innan hela ämnesinnehållet belystes.

Johanna: Då tänkte jag, innan att vilka är de viktiga orden som de behöver kunna, jag plockade ut dem och sen använde jag Widgit Online.3 Så innan jag ens körde igång vad vi skulle prata om så gick vi igenom begreppen som de känner igen. Och när vi satte igång filmen som skulle vara en starter i området, så hade de hört orden och jag hade förklarat dem.

Johanna i detta fall utgick från begreppen. Dock menade alla lärarna att när man bemöter begreppen i undervisningen är det viktigt att prata mycket runt dem, eleverna ska själva ha sagt dem, hört dem och på något sätt ”sett” dem.

Tidsbrist

Det är många moment som ska ingå i undervisningen i samhällskunskap på få undervisningstimmar. Även om lärarna ansåg att ämnesspecifika begrepp är viktiga och gynnsamma för elevernas kunskapsutveckling upplevde två av lärarna en tidspress att hinna

38

med undervisning om ämnesspecifika begrepp och ämnesinnehållet. Sara uttrycker detta genom följande citat:

Sara: Det tar tid att förklara begrepp och då får du dela upp det. Då kanske du inte kan ha en lektion om det sen.

Vidare uttryckte Lena i slutet på intervjun att det var skönt att få tänka och fundera över dessa frågor, något hon menade att hon inte annars hinner. Även detta kan kopplas till att lärarna upplever tidsbrist kring undervisningen i samhällskunskap.

Individanpassning

Något som alla lärare i studien framförde var att elevernas bakgrundskunskaper spelade in. En av lärarna menade att det är av vikt att ställa krav på eleverna att använda rätt begrepp och att utmana dem lite.

Johanna: Ja, men de är ju delaktiga i att de ska använda begreppen och vid dokumentation att eleverna ska skriva och att de kan få med rätt begrepp i dokumentationen. Sen tänker jag pressar dem lite att använda rätt begrepp.

Samtidigt menade tre av lärarna att det är av vikt att undervisningen om de ämnesspecifika begreppen är individanpassad, att lägga sig på rätt nivå för varje barn. Det kan vara svårt att lägga sig på gränsen till alla elevers kunskapsnivå då klassammansättningar är varierande med elever från olika bakgrund. En av lärarna som jobbar på en mindre skola såg detta som en fördel när det kom till undervisningen av de ämnesspecifika begreppen.

Johanna: lättare, det är ju 7 och inte 27 som du ska lotsa och forma. Med en mindre grupp så är det inte alls så, elevaktivitet ska du ju ha i alla grupper. Men i en mindre grupp kan du ha mer aktivitet utan att alla tröttnat. Detta strävar man ju efter i alla klasser. I en liten grupp kan man göra mer traditionellt. De kan vänta mer på varandra.

Något som också framkom i studien är att mer tid för individanpassning läggs på kärnämnen som matematik och svenska och i samhällskunskap är det många elever som fysiskt är på lektionen men kanske inte visar eller får möjlighet att visa sina förmågor.

39

Att använda rätt begrepp

En av lärarna i studien påpekade också vikten av att läraren i undervisningen använder rätt begrepp till barnen men också att man ställer krav på att eleverna använder de rätta begreppen och hjälper dem att använda rätt begrepp i undervisningen. Hon menade också att det är viktigt att växelanvända vardagsspråket och ämnesspråket för att förklara för eleverna.

Johanna: Och att det är viktigt att man använder rätt begrepp och använder dem själv och inte går i fällan att göra det förenklat och prata vardagsspråk. Att förklara begreppet med hjälp av ett vardagsspråk och sen bara använda vardagsspråket. Utan att man tänker sig för och det tror jag skolan blir mer och mer medveten om.

Ytterligare en lärare pratade om vikten att läraren behöver ha kunskap om begreppens betydelse som ska förklaras och beskrev ett exempel när en kollega skulle förklara ordet kränkning.

Sara: ja, och sen känner jag att man behöver vara så noga själv. Vi skulle göra en trivselenkät. Och en pedagog förklarade ordet kränkning. Och det blev lite fel. Det är ett jättesvårt ord att förklara. Och jag önskar att det skulle vara mer likriktat på både skolan och kommunen. Nästan som en ordlista så att det inte krockar. Men det slutade med att alla elever fyllde i att de blivit kränkta. Så då blev ju resultatet av den sammanställningen blev ju jättetokigt. Då ser man vad viktigt det är, med lärarens definition.

Språket som verktyg

Något som framkom i intervjuerna med lärarna var att språket var det främsta verktyget som användes när lärarna undervisade om ämnesspecifika begrepp. Det var genomgående och tydligt att samtliga lärare i studien använde diskussion och de muntliga källorna som det främsta undervisningsverktyget. Genom detta kan man se att lärarna menade att utveckling av begreppen och undervisningen sker i sociala sammanhang. Eleverna görs delaktiga men det är främst läraren som förklarar begreppen för eleverna.

Lena: Men kärnan på hela undervisningen den lektionen är att de ska ha hört det ordet jämställdhet många gånger. Jag ska ha sagt det. De ska ha hört det i en film. De själva får säga ordet och att de ska kunna förstå, ge något exempel på vad det handlar om.

Emma: Mest i diskussioner. Vi pratar om det. ”Vad betyder det här begreppet, hur skulle DU förklara detta?” Vi pratar mycket begrepp i helklass.

40

Johanna: Muntligt, förklarar noga och få en dialog och få en förståelse för om de förstår vad vi pratar om.

Två av lärarna i studien såg inte bara sig själva som en källa till kunskap utan menade också att eleverna skulle ta hjälp av varandra för att få kunskap om de ämnesspecifika begreppen. På följande sätt gav Johanna uttryck för detta:

Johanna: Sen benämner man begreppen ganska så mycket, under lektionens gång. Intervjuare: Är det du som gör det?

Johanna: Ja, i början är det nog det. Men sen när eleverna pratar försöker jag få dem att använda rätt begrepp och hjälper dem med lite ledande frågor. Glömmer de vad begreppet betyder eller vilket begrepp det är så frågar de en kompis.

Ett annat exempel som framkom i intervjuerna var en övning där eleverna fick skriva ner de ämnesspecifika begrepp som de kunde relatera till området de arbetade med för att sedan jämföra sina begrepp med en kompis och på så vis lära sig kompisens begrepp som de själva inte hade på sin lista.

Sara: Ett sätt är mina ord- dina ord. Eleven skriver ner de ord de kommer på och kopplar till ämnet och sedan går man runt och gör high-five med någon. Då kollar man och jämför med kompisens ord och sen tar man ett ord från kompisen som man inte själv har.

Genom dessa exempel blev även eleverna källa till kunskap om ämnesspecifika begrepp för varandra.

Visuella verktyg

Tre av lärarna var eniga om att bildstöd var ett verktyg som de använde sig av när de undervisade om de ämnesspecifika begreppen. Två av de intervjuade lärarna menade att bildstöd också var ett av de verktyg som används, främst för att hjälpa de elever som hade någon språkstörning, för elever med NPF4 eller för att underlätta för nyanlända elever. Men av intervjuerna framgår att det visuella stödet var hjälpsamt för alla elever.

Emma: Jag tänker att jag pratar mycket om begreppen. Sen är jag mycket för att visuellt visa också. Det ska synas på tavlan, det ska sitta på den interaktiva tavlan. Det ska synas i klassrummet och de

41

ska ha tillgång till det. Det gör det också lättare för mig att återkoppla till begreppet. Men lite beroende på vad vi jobbar med, både visuellt stöd och att vi pratar om begreppen.

Johanna: Gärna att man också gör begreppen visuella och låter dem synas i klassrummet under denna period.

Att parallellt med muntliga diskussioner och genomgångar använda sig av text var också något som alla lärarna använde sig av för att förtydliga begreppen. Dessutom menade tre av lärarna att bildstöd kopplat till text var av vikt.

Emma: Bildstöd kopplat till text. Alla läser inte så de behöver bildstöd

Sara: Bildstöd underlättar för de elever med NPF men också de elever som är nyanlända. Det kan vara problematiskt att förklara begrepp för de eleverna.

Något annat som framkom av intervjuerna var att tre av lärarna i studien använde film som visuellt stöd för att belysa både ämnesområde och de ämnesspecifika begreppen. De menade att genom film fick de ytterligare stöta på begreppen och höra dem.

Sara berättade att hon också använde sig av tankekartor för att förklara och arbeta med begrepp. Hon pratade också om veckans begrepp som ett sätt att undervisa om begreppen. Detta upplever hon ger mer tid till undervisningen om de ämnesspecifika begreppen då hon upplever många av sina kollegor för stressade för att hinna med att undervisa om de ämnesspecifika begreppen.

Bedömning

I de yngre åldrarna menade en av lärarna att det inte sker traditionella prov utan många avstämningar sker genom att eleverna diskuterar, är aktiva i helklass och kan visa sin kunskap muntligt. De andra lärarna menade också att mycket av den bedömning som sker är i diskussioner men också genom exempelvis ”exit tickets” 5samt att man bedömer olika arbeten de gjort. Tidsaspekten lyftes också när lärarna berättade om bedömningen av elevernas förståelse av de ämnesspecifika begreppen. Detta handlar mycket om att man inte har tiden att individanpassa undervisningen eller fortsätta undervisningen med enskilda elever även om de inte visar att de har kunskap om begreppen.

42

Lena: Så jag är inte så där att, ”jaha, du har inte förstått vad det här betyder, då måste jag jobba vidare med detta med dig” utan vi släpper det och går vidare och det är väl såhär vår skolform ser ut just nu också. Vi har inte riktigt möjlighet att stanna upp. I matten och svenskan gör vi ju det. Där stannar vi upp och gör mycket extra anpassningar men i naturkunskap och samhällsämnena har man inte den möjligheten. Så jag ser det som, jag erbjuder er det här nu. Jag ser det som att vi ska ha en trevlig lektion där vi ska ha de positivt och man får med sig något.

Sara: Du jobbar med ett område och sen är det klart och då ger vi kanske inte alltid möjligheten att de ska få utvecklas vidare eller hämta upp det de inte har befäst.

Sara: För jag tror det går att utveckla inom SO- NO ämnena. Att man skulle kunna tänka, lite likadant. Att man touchar samma ämne flera gånger.

Sara: Ja, så kan det vara att man måste dela upp för att faktiskt hinna, detta gör vi i ettan och det här gör vi i tvåan. Några saker kommer tillbaka. Och när det kommer till bedömning skiljer det fortfarande. Många skickas vidare slentrianmässigt.

Lärarna fick också läsa igenom kunskapskraven och utifrån dem göra en bedömning om de upplever att eleverna kan nå upp till kunskapskraven utan kunskap om de ämnesspecifika begreppen.När Johanna läst igenom kunskapskraven menade hon:

Johanna: Hur kan man samtala om något som man inte vet vad det är.

Det framkommer från tre av lärarna att det är svårt att bedöma om eleverna har kunskap om begreppen och tre av lärarna i studien menade att man dels behöver ha goda relationer med eleverna, kunna läsa av om eleverna memorerat en förklaring men man behöver också som lärare vara väldigt aktiv och lyssna på elevernas diskussioner och förklaringar eftersom bedömningen ofta handlar om att lyssna på eleverna.

Johanna: Ja, hur kan man veta det? Tror man att de bara har memorerat en förklaring utan att ha förståelse så kan man ställa lite följdfrågor. Det handlar mycket om att känna barnen och ha en känsla. Lyssna på tonläge och så.

Sara menar att det också är viktigt att låta eleverna visa sina kunskaper vid många olika tillfällen för att veta om eleverna faktiskt har kunskap om det ämnesspecifika begreppet. Något hon menar kan vara en utmaning.

43

6.3 Analys

Lärarnas svar i intervjuerna kommer här att analyseras och tolkas utifrån den sociokulturella teorin. I den sociokulturella teorin har följande begrepp valts ut och kommer användas som analysverktyg: proximala utvecklingszonen, kultur, verktyg/artefakter (Hwang & Nilsson, 2011). Ytterligare ett viktigt begrepp som kommer användas som analysverktyg är mediering (Säljö, 2015). Hundeide (2006) menar att det sociala samspelet också är av stor vikt inom det sociokulturella perspektivet och även det kommer användas i analysen nedan.

6.3.1 Del I

Lärarna i studien ansåg att elevernas bakgrundskunskaper var av stor vikt innan man startade ett arbetsområde. Dessutom ansåg man att begreppen var av vikt för elevernas kunskapsutveckling. Att ha förståelse för elevernas bakgrundskunskaper kan förstås genom den proximala utvecklingszonen och den kulturella bakgrunden. Beroende på var barnen kommer ifrån och i vilken miljö de har växt upp har barn olika bakgrund och olika erfarenheter. För att kunna lägga sig på rätt nivå för eleverna behöver man som lärare ha en förståelse för elevernas bakgrundskunskaper. Genom att ha förståelse för och ta hänsyn till elevernas kunskaper innan man planerar ett arbetsområde kan man också lägga sig på den nivå som passar gruppen. Syftet med att arbeta utifrån idén om den proximala utvecklingszonen är att utmana eleverna så att de med stöttning ska klara uppgifterna och på så vis utvecklas mer än om inte denna utmaning och stöttning sker (Hwang & Nilsson, 2011; Smidt, 2010). Johanna menar till exempel att det är viktigt att ställa krav på eleverna att använda rätt begrepp, alltså utmana eleverna att nå nästa proximala utvecklingszon. Några av lärarna menade också att man hade som uppgift att förbereda eleverna för mellanstadiet. Detta kan tolkas som att lärarna ska förbereda eleverna så att de uppnår sin proximala utvecklingsnivå. Målet är att eleverna ska vara på en ”mer” lika nivå inför mellanstadiet eftersom lågstadiet gör ett förarbete då eleverna är på olika proximal nivå när de kommer till skolan.

Det finns dock en komplexitet med detta då det är svårt att få alla elever på samma nivå och några av lärarna menar att det är viktigt att även individanpassa undervisningen om de ämnesspecifika begreppen eftersom eleverna har olika bakgrundskunskaper. Individanpassningen är en del av den svenska skolan och kan även den kopplas till den proximala utvecklingszonen. Det sociokulturella perspektivet menar att beroende på bakgrund

44

och vilken kultur man växt upp i har man också olika kunskap med sig. Detta kan också tolkas in i individanpassningen, då Skolverket (2019) menar att undervisningen ska kopplas till elevens tidigare erfarenheter.

Något annat som framkommer i resultatet är att man upplever det extra viktigt att hjälpa elever som är nyanlända på grund av begränsat ordförråd. Detta kan också förstås utifrån kultur och den proximala utvecklingszonen. Utvecklingen är beroende av den kulturella situation som barnet växt upp i (Hwang & Nilsson, 2011). Utifrån detta har eleverna också olika förförståelse av begrepp beroende på var de växt upp. Det kan bli problematiskt om eleverna har olika förförståelse rörande de begrepp de stöter på i samhällskunskapsundervisningen, därför är lärarens bakgrundskunskaper också av stor vikt. Lärarnas roll att ha en god social relation till eleverna är också av vikt (Hundeide, 2006) utifrån det resultat i studien som handlar om att lärarna tar förgivet att eleverna har en bättre förståelse för ämnesbegreppen än vad de egentligen har. Genom att läraren är medveten om detta (vilket lärarna menar att de blivit med erfarenhet) kan de också vara en mer kunnig person och lägga upp undervisningen utifrån detta.

6.3.2 Del II

Analysen i del två förstås även den utifrån den sociokulturella teorin. Denna del handlar om frågeställningen hur lärare i studien anser att de undervisar om ämnesspecifika begrepp. Här fanns en tydlig variation i hur lärarna arbetade med undervisningen. Något som det fanns en samstämmighet kring var att det talade språket var det främsta verktyget i undervisningen. Detta kan förstås genom den sociokulturella teorins tankar om att språket är människans viktigaste verktyg för att utvecklas (Hwang & Nilsson, 2011; Hundeide, 2006). Vidare visade lärarna att de använde sig av visuella verktyg som stöd. Detta är också något som kopplas till den teoretiska utgångspunkten då verktyg och artefakter inte bara består av språket utan också av fysiska redskap (såsom pennor, datorer m.m.) som människan skapat (Hwang & Nilsson, 2011). De verktyg som människan skapat kallas för kulturella verktyg och anses vara viktiga för människans utveckling (Smidt, 2010). Att lärarna använder fysiska verktyg i sin undervisning kan därmed anses positivt för elevernas kunskapsutveckling utifrån den sociokulturella teorin. Anmärkningsvärt är dock att lärarna pratade om till exempel bildstöd främst som ett verktyg för de elever som inte läste, nyanlända elever eller elever med NPF för att stötta deras utveckling. Även om alla elever fick ta del av det är medvetenheten om att det gynnar allas

45

utveckling viktig. Ytterligare visuellt stöd som användes var filmer. De verktyg som används är gynnsamma då de underlättar för människans minne vilket i sin tur leder till kunskapsutveckling (Smidt, 2010). Lärarna menade att lärandet om begreppen sker i sociala sammanhang vilket också kan förstås utifrån den sociokulturella teorin då den har som utgångspunkt att människan lär i samspel med andra (Hundeide, 2006; Hwang & Nilsson, 2011).

Tidsbristen kan utifrån den sociokulturella teorin förstås som ett hinder i undervisningen för att kunna individanpassa undervisningen och därmed inte nå fram till varje barns proximala utvecklingszon. Eftersom begreppen är nödvändiga för elevernas kunskapsutveckling är detta