Inledningsvis är det av vikt att ha förståelse för vad ovanstående begrepp betyder. Validitet handlar om att mäta det som var tänkt att mäta, d.v.s. giltigheten i undersökningen. Reliabiliteten handlar om hur pålitligt det empiriska materialet är. Generaliserbarhet handlar om huruvida studiens resultat är applicerbar även på andra verksamheter (Kihlström, 2007; Kvale & Brinkman, 2009). I en kvalitativ studie utgår man från varje individ och dess erfarenheter vilket gör att den inte är generell för alla (Kihlström, 2007).
Ur validitetssynpunkt är det av stor vikt att det finns tydliga intervjufrågor som är tydligt sammankopplade med forskningsfrågorna för att undersökningen ska ge svar på frågorna. Genom att spela in intervjun ges möjlighet att ta del av samtalet i sin helhet i efterhand och på så vis få möjlighet att höra hela intervjun igen samt de följdfrågor som ställts (Kihlström, 2007). Kvale och Brinkman (2009) menar dock att ledande frågor kan stärka intervjuns reliabilitet. Det är dock viktigt att förstå betydelsen av dem. Vidare är det inte bara ledande frågor som kan påverka samtalet. Eftersom en intervju sker i en social situation är det också ansiktsuttryck och kroppshållning som kan vara ledande. Kihlström (2007) diskuterar också ledande frågor och ser dem som mer problematiska och att de kan påverka validiteten, eftersom den intervjuade kan bli påverkad. Om man använder sig av ledande frågor är det viktigt att man är väl medveten om innebörden av hur de kan påverka resultatet.
I urvalet av respondenter finns lärare som har minst 3 års erfarenhet i läraryrket och som har undervisat i samhällskunskap. Kihlström (2007) menar att genom erfarenhet blir svaren ofta
1 Med personuppgifter menas all information som kan knytas till en individ t.ex. namn, personnummer IP nummer och inspelningar.
30
mer tillförlitliga, vilket är bra ur reliabilitetssynpunkt. Dessutom är det viktigt att de får berätta fritt om sina erfarenheter. Eftersom djupet i svaret är av vikt hos den intervjuade är det den forskningsdesign som passar denna studie väl. De intervjuade är till viss del personer som är kända för mig. Det är då viktigt att försöka bortse från vad man tror personen kommer att ha för tankar om ämnet (Kihlström, 2007). Kvale och Brinkman (2009) menar att reliabiliteten kan bli påverkad om de intervjuade personerna är kända för intervjuaren. Svaren kan då formuleras annorlunda. Dock kan det vara lättare för mig att tolka svaren vilket kan göra det mer pålitligt. Genom trygghet mellan den intervjuade och den som intervjuar kan eventuellt svaren bli djupare.
Utifrån forskningsdesignen som är en kvalitativ intervju kan man se att studien inte kommer vara generaliserbar. Detta eftersom en kvalitativ studie är för liten för att vara applicerbar på andra verksamheter eller vad många tycker. De intervjuades svar på frågorna svarar inte på alla lärares uppfattning om det undersökta fenomenet (Kihlström, 2007; Kvale & Brinkman, 2009). Utifrån urvalet kan det konstateras att inga generaliseringar kan göras förutom att lärarna i studien jobbar i samma kommun, dock inte på samma skolor. Dock kan resultatet i denna studie användas genom att man känner igen situationer i det egna arbetet (Kihlström, 2007). Att kunna applicera det som framkommit i intervjun i mitt eget framtida yrke är gynnsamt för min egen kunskapsutveckling. Resultatet kan även bidra med kunskap till andra lärare och forskare även om inte resultatet kan generaliseras till lärare som population i stort.
5.7 Metoddiskussion
Den metod som valdes var intervju, detta eftersom jag intresserat mig för lärarens uppfattning om hur de värderar och beskriver att de undervisar om ämnesspecifika begrepp. Studien är av kvalitativ ansats. Kvalitativa studier är inte generaliserbara utan syftar till att uppmärksamma det specifika och särskilda (Kvale & Brinkman, 2009).
Valet av datainsamlingsmetod anser jag även efter genomförd studie vara den metod som lämpat sig bäst. Att spela in samtalet var en stor fördel för mig då jag kunde återgå och lyssna på inspelningen flera gånger även efter intervjuerna (Kihlström, 2007). Detta gjorde att analysarbetet av materialet blev mer tillförlitligt. Jag upplevde inte att lärarna blev nervösa av att intervjuerna spelades in. Dock var det under en av intervjuerna märkbart att det påverkade den intervjuade läraren då hon gärna ville tänka. Under de första frågorna upplevde jag att hon
31
blev stressad av att inspelningen rullade på under tiden som hon tänkte. Därför är jag tacksam att jag hade uppvärmningsfrågor då stressen över inspelningen försvann en bit in i intervjun. Jag hade kunnat välja att skriva ner svaren på papper men det hade kunnat göra att jag inte hade fått med allt som läraren sa. Om jag hade upplevt att lärarna hade blivit så påverkade av inspelningarna att det påverkat resultatet hade det dock kunnat vara ett alternativ. Dock endast om jag märkt att reliabiliteten hade blivit mer påverkad av inspelningen än av att jag hade skrivit ner svaren och därmed kanske missat viktigt innehåll.
Några av lärarna i studien hade svårt att beskriva en lektion där de undervisade specifikt om eller utifrån de ämnesspecifika begreppen. Utifrån detta hade det varit intressant att istället för intervju genomföra observationer. Dock hade de fortfarande behövts kompletteras med intervjuer vilket för denna studie hade varit för tidskrävande. Dessutom tror jag det hade varit svårare att få tag i personer som ställer upp då det blir en annan press på läraren att bli observerad i klassrummet. Jag tror också det kan ha varit svårt att mäta just hur lärare undervisar om de ämnesspecifika begreppen genom en ”oförberedd” observation. Risken hade varit att jag inte hade få se alls hur läraren undervisade om detta om man hade kommit på ”fel” lektion vilket hade gjort att jag hade behövt delta på fler antal lektioner för att kunna samla in empiriskt material. Dessutom hade sekretessen sett annorlunda ut om jag hade behövt göra observationer. Detta eftersom jag hade behövt samtycke att eleverna deltog i studien från elevernas vårdnadshavare (Björkdahl Ordell, 2007). Detta bidrar också till att jag anser att intervju fortfarande var det lämpligaste tillvägagångsättet.
Utifrån syftet och frågeställningarna gjorde jag en intervjuguide med frågor som skulle ge mig svar på frågorna. Jag upplever att främst hur läraren undervisar om begrepp kom fram utifrån intervjufrågorna. Jag fick svar på hur lärare värderar undervisning om de ämnesspecifika begreppen också men hade gärna lyft någon mer fråga på det området. Genom att noggrant analysera intervjuerna fick jag dock fram djupare svar på även den frågan men det var inte lika konkret som hur lärarna i studien undervisade om begreppen. Även om de hade svårt att beskriva detta fanns det fler frågor som stöttade dem för att besvara detta. Därför hade en utveckling av intervjuguiden varit bra.
De intervjuade personerna i studien var endast kvinnor. Jag gjorde försök att få tag på en manlig lärare som kunde ingå i studien. Det var problematiskt att få tag i manliga lärare som hade
32
utbildning för de tidigare åren och dessutom fortfarande var verksamma i de yngre åldrarna. Jag tror inte resultatet hade blivit annorlunda om det hade varit en manlig lärare med i studien, dock hade det varit intressant att få olika genusperspektiv på studien.
Det var också intressant att intervjua lärare med olika lång erfarenhet i yrket. Det gav olika perspektiv på hur lärare värderar och undervisar om de ämnesspecifika begreppen. Lärare med längre erfarenhet kunde berätta mer fritt och ge konkreta exempel utifrån sin erfarenhet och på så sätt blev svaren mer utförliga och tillförlitliga (Kihlström, 2007). Lärarna med kortare erfarenhet kunde berätta om sin undervisning, men inte lika utförligt, däremot hade lärarna med kortare erfarenhet de didaktiska frågorna mer aktuella vilket gav ett bredare perspektiv. Det gav en variation i svaren som var intressant för studien. Den kvalitativa studien är inte generaliserbar men vill belysa det specifika och särskilda vilket framkom i svaren utifrån lärarnas olika långa erfarenhet (Kvale & Brinkman, 2009).
33