Undervisning om nationella minoriteter

välkänd för dem och därmed fördjupa deras romska identitets-känsla.

Ramkursplanen för romani har ett vidare syfte – nämligen att skapa ett enat och välavvägt samarbete och integration mellan romer och icke-romer när det gäller de romska barnens utbildning och lika möjligheter till kvalitativ undervisning, rätt till modersmålsunder-visning i romani och fungerande språklig mångfald för romers och resandes barn (Europarådet 2007).

7.8.2 Delegationens förslag

Delegationen föreslår inrättandet av ett särskilt statsbidrag för produktion av läromedel i romani chib för alla nivåer inom skolväsendet. Språkrådet och Romska språkkommittén ska i sam-verkan med Skolverket planera och ansvara för läromedel med rätt nivåer och i tillräcklig omfattning i samtliga varieteter produceras för olika användningsområden.

minori-teternas kultur, språk, religion och historia” efter genomgången grundskola (LPo94).

Styrdokumenten för grundskolan är tydliga om vilka insikter eleverna ska ha om de nationella minoriteterna. I ämnet historia handlar det om den samiska kulturen och inom religion studerar man hur kulturer och traditioner varierar i olika minoritetsgrupper i Sverige . De nationella minoriteternas roll i samhället behandlas i samhällskunskapen.

Det pågår i skrivande stund ett arbete med att skriva om läro- och kursplaner för grundskolan. I de kursplaner gäller skiljer man mellan s.k. strävansmål och s.k. uppnåendemål. Uppnåendemålen ligger till grund för bedömningen om en elev ska få betyget Godkänd. I nuvarande kursplaner finns inga uppnåendemål vad gäller kunskap om nationella minoriteter utan detta återfinns som strävansmål, t.ex. i ämnet historia. Nationella minoriteter omnämns i de allmänna formuleringarna om vad samhällskunskap ska förmedla för kunskap till eleverna och ämnet ”har ett särskilt ansvar att ta upp och analysera de demokratiska värdena och i det sammanhanget utveckla förmågan att granska, värdera och ta ställning i samhällsfrågor och främja viljan att delta och påverka.

./.../ En viktig aspekt är kunskaper om nationella minoriteters och invandringens roll i samhället.”

Den brist på uppnåendemål eller strävansmål ger anledning att misstänka att nationella minoriteterna behandlas mer styvmoderligt och att kunskap om dem kan få stryka på foten för den kunskap som man kräver att eleven ska kunna efter genomgången grundskola.

Nya läro- och kursplaner

I förslagen till ny kursplan för i grundskolan talar man om centralt innehåll och om kunskapsmål. De nationella minoriteterna åter-kommer som central innehåll i historia under år 7-9, i samhälls-kunskap från år 4 och under år 7−9 är det centrala innehållet de nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige, samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

Undervisningen i svenska ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken. Det centrala innehållet i år 7−9 är

bl.a. de nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.

Förekomsten av nationella minoriteter i läromedel

Någon undersökning av läromedel eller av undervisning gällande specifikt romerna som minoritet har inte gjorts – det finns en undersökning från år 2004 om hur samer förekommer i 63 läro-medel i religionskunskap, historia, geografi och samhällskunskap (Karlsson 2004). Enbart hälften av dem tar upp de samiska frågorna och samer beskrivs på ett stereotypiserat sätt i ett flertal fall.

Skolverket (2006) behandlar läromedel i sin rapport I enlighet med skolans värdegrund? Analysen som är utförd av Harald Runblom granskar ett urval läromedel inom bl.a. historia/samhällskunskap och religionskunskap vad gäller hur etnisk tillhörighet med mera beskrivs. Hans undersökning av aspekten etnisk tillhörighet i tjugofyra läroböcker visar att:

Endast en av de granskade samhällskunskapsböckerna för grundskolan har givit samerna en fyllig och förtjänstfull behandling och den texten kan, enligt min mening, användas för att belysa minoritetsfrågor mer generellt. Behandlingen av samer i övriga läroböcker för historia och samhällskunskap är torftig; vanligen är presentationen så kortfattad att nyansering och problematisering är uteslutna. Läroböckerna i religion behandlar samerna i ett religionshistoriskt perspektiv och har endast fragmentarisk information om samernas nuvarande förhållanden.

Sverigefinnar och tornedalingar nämns inte i de av mig granskade läro-böckerna. I sammanhanget kan påpekas att de granskade läroböckerna i samhällskunskap är svaga när det gäller att inkludera ett nordiskt perspektiv (trots läroplanernas betoning av det nordiska). Romernas situation i Sverige behandlas inte heller.

Hans slutsats är att ”grundskolans läroböcker /.../, i varje fall när det gäller aspekten etnisk tillhörighet, inte lever upp till de krav som finns i grundskolans kursplan för de samhällsorienterade ämnena /.../” samt att ”Vad gäller hantering av ”nationella minori-teter” samt beskrivning och problematisering av det mångkulturella samhället är de granskade läroböckerna i historia för grundskolan och läroböckerna i samhällskunskap för båda skolformerna snarast att betrakta som ett misslyckande.”

Delegationens kommentar

Delegationen lägger inget förslag i denna del, redovisningen kan ses som ett observandum. Att följa utvecklingen på utbildnings-området blir en viktig uppgift för det sekretariat för romska frågor vi föreslår inrättas. De frågor som aktualiseras av redovisningen här i avsnitt 7.9 ingår som en naturlig del i en sådan uppföljning.

Delegationen föreslår:

- Att samhället tar sitt fulla ansvar för uppföljningen av romska ungdomars övergångsfas mellan utbildning och arbete.

- Att ett särskilt statsbidrag inrättas för att kommunerna i sam-arbete med arbetsförmedlingen utarbetar och genomför lång-siktiga åtgärdsprogram för romska ungdomars etablering på arbetsmarknaden i form av mer eller mindre permanenta program som avses fungera under minst 20 år.

- Att arbetsförmedlingen hanterar bidragen i samråd med sekre-tariatet för romska frågor, som har i uppdrag att fungera som motor och ansvarigt organ för dessa processer, samt rapportera resultatet tillbaka till regeringen.

- Att det i utformandet av åtgärdsprogrammen beaktas möjlig-heten att inrätta särskilda mentorer/brobyggare som fungerar som extra stöd och brygga mellan de romska ungdomarna och samhällets stödfunktioner.

- Att det i utformandet av åtgärdsprogrammen beaktas att praktikplatser är ofta en ingång till anställning.

- Att Ungdomsstyrelsen uppdras utveckla arbetet med ett s.k.

Navigatorcentrum för att särskilt möta romska ungdomars behov.

- Att Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att ge stöd till orga-nisationer inom civila samhället och branschorgaorga-nisationer som vill utveckla mentorskap för unga romer i syfte att hjälpa dem till jobb.

- Att samtliga dessa åtgärder sker i samarbete med romer och om möjligt med anställda romer i programmen.

- Att det sker en koppling mellan romers utanförskap på arbets-marknaden och det urbana utvecklingsarbetet och att detta tydliggörs i den förordning om urbant utvecklingsarbete som planeras ersätta den nu gällande förordningen.¹

- Att Ungdomsstyrelsens verksamhet med yrkesinriktat mentor-skap ska utökas med ett särskilt uppdrag för unga romer i syfte att underlätta deras etablering i arbetslivet.

- Att regeringen inom ramen för en eventuell fortsättning av satsningen på kvinnligt företagande öronmärker medel fram-förallt till Folkbildningsrådet för stöd till romska kvinnor i att starta egen verksamhet och stöd till kvinnliga egenföretagare med låg utbildningsnivå.

- Att regeringen i samband med översynen av direktiven för EU:s strukturfonder för perioden 2014–2020 verkar för att man inom ramen för strukturfonderna utvecklar program för mikro-krediter till romska kvinnor.

- Att regeringen tar initiativ till ett högnivåmöte med kommis-sionen för att kunna diskutera hur Sverige kan använda sig i högre utsträckning av strukturfonderna för att förbättra romers situation bland annat på arbetsmarknaden.

- Att regeringen i samband med översynen av direktiven för fonderna verkar för att de blir mer flexibla och mer tillgängliga för romer och organisationer som arbetar med romer och att insatserna kan löpa över ett antal år och förnyas så att struktur-fonderna i realiteten kan utgöra ett viktigt stöd för de nationella regeringarnas strategier för romer och för att häva romers utanförskap.

- Att Tillväxtverket ges i uppdrag att utarbeta ett nationellt program för romers företagande, där hälften av medlen avsätts för kvinnoinriktade insatser.

- Att Tillväxtverket i samband med detta uppdras att genomföra en kartläggning av hur entreprenörskapet och egenföretagandet ser ut bland romer samt beskriva framgångsfaktorer för entre-prenörskap och nyföretagande.

1 Nu gällande förordning trädde i kraft den 1 juli 2008 och gäller till utgången av 2010.

I detta kapitel behandlar vi rätten till arbete och romers situation på arbetsmarknaden. Vi konstaterar att romer i extremt hög grad är uteslutna från arbetsmarknaden och för ett resonemang om meka-nismerna bakom detta: de traditionella yrkenas försvinnande, förekomsten av diskriminering, låg utbildningsnivå, problem relaterade till övergången mellan skola och arbetsliv och de sämre förutsättningar som utanförskapet ger. Därefter diskuterar vi de strategier romer tvingats anta för att möta diskrimineringen på arbetsmarknaden samt redovisar resultat från genomförda projekt.