På frågorna vid fokusgruppsmötet svarade eleverna ofta att de inte visste eller att de höll med varandra, fastän de inte verkade särskilt övertygade. Det kan innebära att de inte är särskilt vana att reflektera kring frågor som handlar om genus och att ämnet eventuellt kräver tid för begrundan. Hur de valde att svara på frågor om hur flickor och pojkar är eller anses ska vara innebar också att de positionerade sig själva som flickor. När de beskrev hur flickor rör sig beskrev de inte sig själva och det egna sättet att röra sig utan talade om hur ”de”, andra flickor, går och kastar. Kanske behövdes en distansering för att enklare tala om det i fokusgruppens konstellation, men tänkvärt är att fundera kring om fokusgruppdeltagarna själva och jag som moderator utgör typexempel på flickors rörelsesätt eller om de presenterade en stereotyp bild av hur flickor förväntas röra sig. Det kan relateras till att genus är något konstruerat och inte självklart. Frågan är således om flickor rör sig eller uppfattar sig själva och omvärlden på det sätt som exempelvis Young (2000) menar eller om vi lär oss att vi förväntas vara på ett visst sätt för att vara feminina och passa in, och därför också är så. Om vi lär oss att flickor är svaga får flickor heller inte vara alltför starka eftersom det då skulle kunna innebära att man inte passar in i rollen som flicka. Genom genusmedvetet arbete i skolan kan elever börja reflektera kring de normer som råder, vilket är en förutsättning för att kunna utmana genusordningen.
Införandet av samundervisning innebar att de aktiviteter som präglade flickornas undervisning försvann och dagens danslärare vittnar om att dansundervisning idkas i ”pojkarnas anda”, genom val av exempelvis rörelser (Lindqvist 2010 s.92, 127). Om
aktiviteter som i större utsträckning bedrivs av flickor aldrig bedrivs inom skolidrottsundervisningen sänder det ut signaler om att de inte är lika viktiga. Samtidigt får dessa flickor heller inte möjlighet att visa sina färdigheter inom ämnet. Som lärare anser jag det vara värdefullt att värdera det som anses vara feminint respektive maskulint lika och det kan vara betydelsefullt att bekräfta eleverna som individer och inte främst som flickor eller pojkar. En flicka menade i enkätundersökningen att skillnaden mellan den ordinarie undervisningen i idrott och hälsa och nycirkuslektionerna var att det var fler ”tjejsaker” inom nycirkusen. Samtidigt menade alla flickor som besvarade enkäten att de upplevde nycirkusundervisningen som rolig och lärorik. Kanske var de positiva till lektionerna för att aktiviteter mer förknippade med ”flickors rörelsesätt” gavs företräde, vilket innebar att de fick briljera med sina kunskaper.
Vid undervisningsförsöken kände jag mig frustrerad och upprörd över att några få pojkar krävde så mycket tid och uppmärksamhet att övriga elevers behov åsidosattes. Trots att dessa pojkar utgjorde enbart ett litet antal elever fick de stort inflytande, såväl på undervisningen som på oss alla som var i rummet. Samtidigt som jag som lärare arbetade för att skapa ordning och samtliga flickor och några få pojkar tvingades vänta definierade dessa pojkar vad det kan innebära att vara pojke. Bilden blir att pojkar är stökiga och flickor skötsamma. Vid undervisningsförsöken gjorde flickorna det de uppmanats att göra och samtliga flickor som besvarade enkätundersökningen uppgav att de tyckte att nycirkusundervisningen var rolig, intressant, lärorik etc. Att ställa upp för läraren och följa instruktioner, inte opponera sig och vara positivt inställd kan ses som exempel på uttryck för vad det kan innebära att vara flicka. Fokusgruppsdeltagarnas uppfattningar om att pojkar i större utsträckning än flickor använder svordomar mer frekvent och inte tänker sig för innan de talar tyder på att det för flickor finns något kontrollerat i hur de tillåts bete sig. De stökiga pojkarnas sätt att vara har till stor del präglat resonemangen i min uppsats, fastän de egentligen utgjorde en liten grupp av alla deltagande elever och således var en liten del av det verkliga arbetet. Det visar exempel på hur stökiga pojkar ges företräde och stjäl uppmärksamhet från lugna klasskamrater, i olika led.
Det genusmedvetna arbetet måste börja hos läraren och ske kontinuerligt, eftersom de krav och förväntningar som ställs på flickor och pojkar har betydelse i formandet av deras uppfattningar om vad som är kvinnligt respektive manligt (Lgr 11 2011 s.8). Det
vara så högljudda. De flickorna var inte mer högljudda eller okoncentrerade än de stökiga pojkarna, men mina förväntningar på dem som flickor innebar att de skulle uppföra sig på ett mer önskvärt sätt. Min förhoppning var att de skulle lugna sig när jag bad dem, vilket de också gjorde till skillnad från pojkarna. Vidare tog jag för givet att de två pojkarna som efterfrågade en fotboll att trixa inte skulle göra vad de instruerats att göra, och fick dem därför att lova att inte spela med bollen. Det är exempel på vikten av att som lärare hela tiden förhålla sig kritiskt till sina egna förväntningar, förutfattade meningar och ageranden.
Något att ta i beaktande är att de flesta elever upplevde att de lärde sig en mängd olika saker, trots att jag som lärare upplevde att många av dem hade behov som åsidosattes. Det visar att det som jag definierade som kaos inte verkar ha stått i vägen för att lärande kunde äga rum. Dock tror jag att eleverna hade utvecklat den kroppsliga kompetensen och fördjupat sina kunskaper i idrott och hälsa i större utsträckning ifall de inte tvingats vänta in de okoncentrerade klasskamraterna. Intressant att fundera vidare kring är om undervisning sker på lärarens villkor, att lärare och elevers önskningar och behov eventuellt krockar när det gäller exempelvis vad som är ett gott klassrumsklimat. Om jag hade utformat undervisningsförsök som hade tilltalat de okoncentrerade pojkarna och på så sätt bedrivit undervisningen på deras villkor hade det eventuellt blivit lugnare i idrottshallen. Jag ställer mig dock undrandes inför om en sådan undervisning skulle utveckla vare sig de pojkarna eller de andra eleverna. Jag tror inte det. Flera av flickorna nämner att nycirkus var roligt för att de fick samarbeta och arbeta tillsammans med hela gruppen. De anser också att samarbete var något som de lärde sig under lektionerna. Att ingen av pojkarna skriver något om samarbete är förvånansvärt. Värdesätter flickorna samarbete mer för att det eventuellt underlättar undervisningen ifall de samarbetar med pojkarna? Om så är fallet är det intressant att reflektera kring om undervisningen sker utifrån stökiga pojkars behov för att de lugna, skötsamma eleverna ändå finner sig i det och följer ledarens instruktioner. Kan det vara så att i en värld där vissa pojkars och mäns intressen ges tolkningsföreträde och således värderas högre innebär att flickorna ser större fördelar i att samarbeta med pojkarna än tvärtom?
Nästan alla elever svarar i enkätundersökningen att de inte har provat på nycirkus tidigare. Dock tror jag att de alla någon gång har balanserat på bom eller hoppat hopprep, men kanske inte under samlingsnamnet nycirkus. Intressant är att fundera kring hur gamla redskap kan användas på nya sätt och hur elevers hälsa och kroppsliga kompetens kan utvecklas genom experimenterande med det material som vanligtvis
finns i idrottshallar. Då få elever har förkunskaper i nycirkus, en aktivitet som inte innebär några givna ramar för rätt och fel och där normbrytande ofta krävs, kan nycirkus vara ett verktyg i arbetet att förverkliga skolans intentioner om att motverka traditionella könsmönster. Då eleverna menar att alla nycirkusens discipliner passar för flickor kan nycirkus som genusöverskridande företeelse bli en möjlighet framför allt för pojkar då de får pröva på aktiviteter som de annars eventuellt inte hade mött. Det är intressant att reflektera kring hur ämnet idrott och hälsa sedan införandet av samundervisningen har gett företräde åt aktiviteter som präglade pojkarnas undervisning och på vilket sätt det kan påverka eleverna i deras identitetsskapande. Jag anser det vara synnerligen anmärkningsvärt att fjortonåriga flickor säger att de aldrig sett pojkar rocka rockring innan undervisningsförsöken i nycirkus då det finns en klassuppsättning rockringar i gemene idrottshall i Sverige, ett land som ofta anses vara ett av de mest jämställda i världen. Hur går det egentligen till när idrottsmaterial blir könsklassat?
Skolan är ingen ensam ö i arbetet att utmana de rådande genusnormerna. Om barn och ungdomar inte tillåts vara individer utan tvingas vara representanter för kön på övriga arenor riskerar skolans genusarbete att stagnera. Därför måste medvetenhet kring genusfrågor förankras även hos andra aktörer i vårt samhälle. Flickorna i fokusgruppen menar att en pojke som rockar rockring ser komisk ut. Min förhoppning är att kontinuerligt genusarbete med nycirkusundervisning som metod inom ämnet idrott och hälsa ska leda till att den pojkens sätt att gå utanför de normaliserade föreställningarna kring vad det innebär att vara flicka eller pojke inte ses som något komiskt. Vid den traditionella cirkusens framväxt skapade kvinnor iförda knälånga kjolar kalabalik, men idag är det en accepterad och självklar klädsel i västvärlden. Jag hoppas att det inom en snar framtid anses lika självklart med rockringsrockande pojkar, då val av aktiviteter och rörelser inte bör begränsa människor utan snarare skapa möjligheter för individen att känna frihet och att få vara den den är.
Som vidare forskning skulle jag vilja undersöka om nycirkusaktiviteter kan bidra till ökat intresse för fysisk aktivitet och fungera hälsofrämjande bland elever som inte är motiverade att delta i undervisningen i idrott och hälsa.
7 Slutsats
Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur nycirkusundervisning kan se ut och fungera i praktiken och hur nycirkus kan användas för att förverkliga läroplanens intentioner att motverka traditionella könsmönster och att stimulera elevers kreativitet. Genom att utforma undervisning som presenterade ett flertal discipliner inom nycirkus fick eleverna en bild av vad nycirkus kan vara och hur redskap som finns i idrottshallen kan användas på nya sätt. Studien visar att eleverna upplevde det roligt att pröva på nycirkus då det innebar nya aktiviteter. Jag som lärare upplevde de två första undervisningsförsöken som relativt kaotiska, då några få pojkar störde ordningen på flickornas och ett fåtal pojkars bekostnad. Trots det upplevde de flesta eleverna att de lärde sig flera olika saker. I arbetet framkommer att flera av eleverna upplever att det finns skillnader mellan vad det innebär att vara flicka eller pojke, när det gäller vad man är bra på, hur man rör sig och vilka aktiviteter som är mer typiska för ettdera könet. Hopprep och rockring anses vara mer typiska aktiviteter för flickor. En elev menar att flickor och pojkar har skilda intressen och andra åsikter som framkommer är att det egentligen är okej för pojkar att hoppa hopprep och rocka rockring, men då det är så sällsynt ser det komiskt ut när pojkar gör det. Studien visar således att de deltagande eleverna agerar utifrån rådande genusordning och att nycirkusundervisning kan fungera genusöverskridande, framför allt genom att pojkar får pröva på aktiviteter som anses vara typiska för flickor. Tack vare det kan nycirkus som aktivitet vara ett sätt för skolan att verklighetsförankra intentionerna i läroplanen om att motverka traditionella könsmönster och möjliggöra för eleverna att utveckla förmågor och intressen oberoende av könstillhörighet.
Frågeställningen gällande hur nycirkus kan användas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck kan inte besvaras. Nycirkusundervisningen hade behövt pågå en längre tid och eventuellt fordrat ett annat innehåll för ett eventuellt besvarande.
Studien är begränsad till att omfatta enbart en skolklass på en skola och syftar inte till att dra några generella slutsatser. Trots detta kan det resultat som framkommit väcka nya tankar och inspirera till vidare diskussion om vad ämnet idrott och hälsa syftar till och hur undervisning kan bedrivas.
Källförteckning
Litteratur
Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Beijer, Linda & Wergel, Karin (2011). Cirkus Cirkör flyttar in. En rapport om
pedagogiskt och konstnärligt arbete i Järfälla, Landskrona och Lund. Norsborg: Cirkus
Cirkör.
Björfors, Tilde & Lind, Kajsa (2009). Inuti ett cirkushjärta. Norsborg: Cirkus Cirkör. Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber Ekonomi. Connell, R. W. (2002). Om genus. Göteborg: Daidalos AB.
Davis, M. Janet (2002). The Circus Age. Culture and society under the American big
top. Chapel Hill: University of North Carolina Press.
Grundskolan: kursplaner och betygskriterier. 1. uppl. (2000). Stockholm: Statens
skolverk.
Gustafsson, Bengt; Hermerén, Göran & Pettersson, Bo (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hedenborg, Susanna & Pfister, Gertrud (under publicering). Écuyères and “doing
gender”. Presenting femininity in a male domain. Female circus riders 1800–1920.
Larsson, Håkan (2007). Lika för alla – om likabehandling i idrott och hälsa. I Larsson, Håkan & Meckbach, Jane, red (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. Larsson, Håkan & Fagrell, Birgitta (2010). Föreställningar om kroppen – kropp och
Lindqvist, Anna (2010). Dans i skolan – om genus, kropp och uttryck. Umeå: Umeå universitet.
Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Lundvall, Suzanne (2005). På vems villkor? – en pilotstudie om ungdomar från etniska minoritetskulturer och deras syn på idrott, fysisk aktivitet och skolämnet idrott och hälsa. I Redelius, Karin & Larsson, Håkan, red (2005). Leve idrottspedagogiken! En
vänbok tillägnad Lars-Magnus Engström. Stockholm: HLS Förlag.
Tait, Petra (2005). Circus Bodies. Cultural identity in aerial performance. London: Routledge.
Trost, Jan (2001). Enkätboken.. Lund: Studentlitteratur.
Redelius, Karin (2002). Ledarna och barnidrotten: idrottsledarnas syn på idrott, barn
och fostran. Stockholm: HLS Förlag.
Redelius, Karin (2007). Betygsättning i idrott och hälsa – en didaktisk utmaning med pedagogiska konsekvenser. I Larsson, Håkan & Meckbach, Jane, red (2007).
Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber.
Rönnerman, Karin (1998). Utvecklingsarbete – en grund för lärares lärande. Lund: Studentlitteratur.
Wahl, Anna; Holgersson, Charlotte; Höök, Pia & Linghag, Sophie (2001). Det ordnar
sig – teorier om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.
Whitehead, Margaret (2010). Physical Literacy. Throughout the lifecourse. London: Routledge.
Elektroniska källor
Lpo94 (2011). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Kursplan för Idrott och hälsa. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135. (Hämtad 2011-09-06).
http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kurs planer_for_grundskolan_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2F d%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursplan%2Fid%2F3872%2FtitleId%2FIDH1
010%2520-%2520Idrott%2520och%2520h%25E4lsa
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (2011). Stockholm:
Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 (Hämtad 2011-09-06). Nycirkus. http://www.ne.se.support.mah.se/lang/nycirkus, Nationalencyklopedin (Hämtad 2011-08-31).
Rörelse. http://www.ne.se.support.mah.se/lang/rörelse/298119, Nationalencyklopedin (Hämtad 2011-09-08).
Övriga källor
Undervisningsförsök 2011-09-22 Undervisningsförsök 2011-09-26 Undervisningsförsök 2011-10-03 Enkätundersökning 2011-10-04 Fokusgruppsmöte 2011-10-06Bilagor
Bilaga 1: Undervisningsförsök 1 Bilaga 2: Undervisningsförsök 2 Bilaga 3: Undervisningsförsök 3 Bilaga 4: EnkätundersökningBilaga 5: Underlag inför fokusgruppsmötet Bilaga 6: Brev till rektor
Bilaga 1
Undervisningsförsök ett, nycirkus Matilda Lindberg Introduktion
Presentation av mig. Samtal om vad cirkus är. Elever som vill får berätta om de har varit på cirkus någon gång och om de i så fall har något cirkusminne de vill dela med sig av. Prata om cirkus och nycirkus, och vad som skiljer dem åt.
Namnlek med rockring: gruppen står i ring och håller varandra i händerna. En rockring
förs runt och varje person kliver igenom och säger sitt namn.
Uppvärmning: Leken rörelsekull med syfte att värma upp kroppen och att själv hitta på
och imitera varandras rörelser. Den som blir kullad gör en rörelse som en kamrat imiterar för att frigöra den kullade.
Samarbetsövning: Att förflytta sig med tändstickor mellan fingrarna i par och i
grupper om fyra personer.
Jonglering med en ärtpåse:
Ställ denna fråga till eleverna: Hur kan en ärtpåse kastas och fångas? Det skapar
förhoppningsvis möjlighet för eleverna att använda sin kreativitet och testa olika sätt att kasta och fånga. Om jag inte får något gehör från gruppen föreslår jag följande: kasta upp och…
Klappa händerna Snurra runt
Fånga under benet, fånga på nacken Kasta bakom ryggen
Öva kasta fånga med varandra i grupper om två personer. Progression: jonglera med tre ärtpåsar.
Akrobatikinspirerade stödjeövningar (här övas samarbete och tillit):
Axel mot axel Hand mot hand
Håll i varandras händer och luta ut från varandra.
Stå rygg mot rygg och prova sätta sig och resa sig tillsammans. En person håller i en annan persons fötter och vice versa.
En person står på en annan persons lår, prova släppa en hand. Tänk på att luta bakåt för att hitta balansen.
Bygga en pyramid
Samarbete: I leken Knuten står deltagarna i en stor ring, korsar sina armar samtidigt
som de går inåt för att finna två händer att greppa. Gruppen ska sedan trassla ut den knut som bildats.
Akrobatisk stödjeövning i grupp: Alla deltagare står i en stor ring. Varannan person
lutar inåt och varannan utåt, och försöker finna balans. Här övas samarbete, balans och tillit.
Bilaga 2
Undervisningsförsök två, nycirkus Matilda Lindberg Uppvärmning och introduktion till att jonglera tillsammans:
Resonera med eleverna om hur ett bra kast i dessa kommande övningar ser ut: var beredd, ta ögonkontakt, kasta underhandskast. Bra kast är nämligen en förutsättning för övningarna, som främjar närvaro och samarbete.
Alla rör sig runt i rummet. En ärtpåse kastas, om den faller ska alla lägga sig ner. Stå i ring, kasta en ärtpåse och spring runt ringen.
Gruppjonglering: Deltagarna står i ring och kastar en ärtpåse i ett bestämt mönster,
från person till person och säger samtidigt namnet på den som man kastar till. När mönstret blivit invant involveras ytterligare ärtpåsar.
Balans: Deltagarna utmanar sin balans på olika sätt, t.ex. på uppochnervända bänkar,
utlagda hopprep, bommar. Gå framåt/bakåt Vänd ett halvt varv Gå igenom en rockring Kasta och fånga
Knäböj
Snurra rockring på armen
De balanserar något i handen, på hakan eller huvudet, t.ex. en innebandyklubba eller ärtpåse.
Rockring:
Rockringsgång: en person står i en rockring som en kamrat håller i. Utan att personen i ringen nuddar vid ringen ska de röra sig runt i rummet (samarbete, samspel).
Prova rocka på olika sätt, handen, midjan, halsen, armen, hoppa igenom ringen, snurra den på foten och hoppa över. Snurra ringen på golvet och spring runt den, byt med varandra. Jobba enskilt och tillsammans.
Hopprep:
Olika trick i korthopprep, t.ex. kors, sidsväng, bakåt, dubbelsnurr, armhävning Två personer hoppar tillsammans i ett korthopprep
Halva gruppen hoppar tillsammans i ett långrep (samarbete)
Samling sittandes i ring. Säga några ord om dagens lektion. Den som håller i ärtpåsen får prata.
Bilaga 3
Undervisningsförsök tre, nycirkus Matilda Lindberg Uppvärmning: Leken rörelsekull med syfte att värma upp kroppen och att själv hitta på
och imitera varandras rörelser. Den som blir kullad gör en rörelse som en kamrat imiterar för att frigöra den kullade.
Fördjupad träning:
Friska upp minnet om de olika cirkusgrejer som de provade på under de två första lektionerna.
Placera ut redskap i idrottshallen och eleverna får öva mer på det de vill: Jonglering
Parakrobatik Hopprep
Balans – balansera på saker eller balansera saker Rockring
Material: ärtpåsar, rockringar, hopprep, tändstickor, bänkar, bom, innebandyklubbor. Musik som används under lektionen: Circusmusik Edition Roncalli av Georg Pommer, 1988.
Bilaga 4
Enkätundersökning om nycirkus
Efter att ha deltagit i nycirkusundervisning vid idrottslektionerna kommer här en enkätundersökning om dina tankar kring lektionerna och allmänt kring nycirkus och idrottsundervisning. Du är anonym och dina svar kommer inte att kopplas till dig. Svara