Uppfattningar om besöket i säkerhetshall

Vid eftermätning 2, dvs. ca 4½ månad efter genomförd halkutbildning, har försöksgruppen fått bedöma utbildningen i säkerhetshallen. Även här har de bedömt de olika områdena bilbälte, däck, sittställning, last, airbag och hastighet och angett på en skala om de fått nya fakta, lärt sig något nytt, påverkats något och förändrat något i sitt beteende.

1 2 3 4 5 6 7

Bilbälte Däck Sittställning Last Airbag Hastighet Totalindex

Mede

lv

ä

rde

Ny fakta Lärdom Påverkan Förändrat beteende

Figur 30 I vilken utsträckning deltagarna i försöksgruppen (n=658) i genomsnitt

tycker sig ha fått nya fakta, lärdomar, blivit påverkade och förändrat något i sitt beteende för de sex områdena samt totalindex. Skala 1–7, där 1 = Inte alls och 7 = Mycket stor.

Genomgående har utbildningen i säkerhetshallen fått en tydligt positiv bedömning (figur 30). Den genomsnittliga totalbedömningen ligger på över 5 (av möjliga 7) med undantag för bedömningen om man förändrat något i sitt beteende där genomsnittet ligger något lägre, ca 4,3. Ser man till de enskilda områdena så har hastighet fått den bästa bedömningen genomgående. Man ser även att områdena bilbälte, sittställning och hastighet genomgående fått en bättre bedömning än områdena däck, last och airbag.

Deltagarna har dessutom fått ge ett slutbetyg för varje enskilt område, dvs. bilbälte, däck, last, sittställning, airbag och hastighet.

8,3 7,32 7,88 7,27 7,56 8,66 7,83 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Bilbälte Däck Sittställning Last Airbag Hastighet Totalindex

M

e

del

värd

e

Figur 31 Det slutbetyg deltagarna i försöksgruppen (n=658) i genomsnitt gett

den information de sammantaget fått om de olika områdena under sitt besök i säkerhetshallen samt totalindex. Skala 1–10, där 1 = Dåligt och 10 = Bra.

Figur 31 visar att deltagarna var mycket positiva i det slutbetyg som man gav utbildningen. Genomsnittsbedömningen låg på knappt 8 av 10 möjliga. Momenten om däck och last fick lägst (drygt 7) medan bälte och hastighet fick högst (8,3 resp. 8,7).

För att närmare utreda om det är några speciella elever som bedömer utbildningen på ett annat sätt än övriga har svaren på slutbetygsfrågans totalindex analyserats mot bakgrundsvariablerna kön, högsta utbildning i familjen, föräldrars ursprung och om man bor i tätort/landsbygd. Inga signifikanta skillnader har kunnat påvisas i dessa analyser.

4 Diskussion

4.1 Metod

Designen har fungerat tillfredställande, t.ex. när det gäller den slumpvisa fördel- ningen av elever till försöksgrupp och kontrollgrupp. Resultaten visar att det finns en god jämförbarhet mellan grupperna i utgångsläget, dvs. innan de fick någon utbildning. Det fanns i princip inga skillnader mellan grupperna när det gäller bakgrundsdata. De två fall där det förekom signifikanta skillnader mellan grupperna, har skillnaden i ett fall (antal teorilektioner på trafikskola innan man gjorde sin halkutbildning) bedömts vara väldigt liten och borde därför rimligtvis inte ha påverkat de funna resultaten. I det andra fallet (om man besökt en säker- hetshall vid ett tidigare tillfälle) har analyser genomförts där de som tidigare besökt en säkerhetshall exkluderats. Resultaten från dessa analyser skilde sig inte åt jämfört med analyserna av de totala grupperna. Förmätningsdata när det gäller kunskaper, inställning och självrapporterat beteende skilde sig inte heller åt mellan grupperna för någon variabel. Dessutom visar kontrollfrågan i den sista enkäten att de som haft försöksgruppen som tillhörighet har besökt säkerhetshall och att de i kontrollgruppen inte besökt en säkerhetshall när de gjorde sin halk- utbildning. Allt ovanstående sammantaget är positivt, eftersom detta minskar risken för att de signifikanta skillnader som presenterats i rapporten skulle bero på någonting annat än själva åtgärden, dvs. ett besök i säkerhetshall.

Man kan diskutera det tämligen stora bortfallet vid den sista mätningen, men det bör inte vara så kritiskt för hur skillnader mellan grupperna tolkas, eftersom det är god jämförbarhet mellan grupperna hos dem som har svarat.

En brist är att man kan hävda att detta egentligen är en utvärdering av kombinationen säkerhetshall och den ordinarie halkutbildningen. Det är ju möjligt att man fått andra resultat om försöksgruppen endast fått ett besök i säkerhetshall som åtgärd och kontrollgruppen inte hade fått någonting. Å andra sidan bör den nu utvärderade kombinationen vara den mest relevanta jämförelsen, eftersom normalläget i dagens obligatoriska förarutbildningssystem är enbart halkkörning. I dagens system är därför en design med en kontrollgrupp utan någonting (varken halkutbildning eller besök i säkerhetshall) egentligen inte aktuellt.

Dessutom borde frågorna om självrapporterat beteende varit utformade så att man vid alla mättillfällen hade efterfrågat deltagarnas intention, istället som det nu var, dvs. faktiskt beteende (vid första mättillfället), intention (vid andra mättill- fället) och faktiskt beteende (vid tredje mättillfället).

4.2 Resultat

Som nämnts i föregående avsnitt förekom det inte några signifikanta skillnader mellan grupperna vid förmätningen. Detta tillsammans med det faktum att grupperna i princip inte skilde sig åt vad gäller bakgrundsfrågorna, gör att de effekter som visats uppstå hos försöksgruppen efter utbildning i säkerhetshallen rimligen bör vara ”sanna”, dvs. kunna tillskrivas det som skett i säkerhetshallen som helhet. Därmed inte sagt att alla delmål med säkerhetshallsutbildningen är uppnådda.

Kunskap

När det gäller kunskapsfrågorna har försöksgruppen oftast förbättrat sina kunskaper signifikant mer jämfört med kontrollgruppen direkt efter utbildningen (eftermätning 1). Det gäller för 6 av 11 frågor samt på det totala kunskapsindexet. Det är visserligen positivt att de som genomgått utbildningen i säkerhetshallen fått nya kunskaper i högre utsträckning än de som inte fått motsvarande utbildning. Frågan är dock om man från utbildarnas sida alltid är nöjda med den kunskapsnivå som uppnåtts direkt efter genomgången utbildning. För vissa av frågorna – där försöksgruppen har signifikanta förbättringar jämfört med kontroll- gruppen – har runt 80 % av deltagarna i försöksgruppen korrekta kunskaper vid eftermätning 1. I andra fall rör det sig om runt 60–70 % och i ett fall endast om ca 25 %. En rimlig slutsats av detta blir att det trots allt finns utrymme för förbätt- ringar av den nu gällande utbildningen. En förbättring kan vara att ta bort vissa saker från utbildningen. Exempelvis visar resultaten att eleverna, oberoende av grupptillhörighet, redan har mycket goda kunskaper om vissa frågor (t.ex. vissa frågor som rör bilbälte och frågorna om airbag) när de kommer för att göra sin halkutbildning. Man bör därför rimligen lägga ned mindre ansträngningar fram- över på dessa frågor. I andra fall kan det vara lämpligare att sammanställa fakta- uppgifter i ett häfte som eleverna får med sig hem vid utbildningens slut än att ägna någon större tid åt frågorna i säkerhetshallen (t.ex. mycket av informationen kring däck). Detta kan t.ex. gälla information om hur man ser när ett däck är tillverkat och hur man ser att det är ett vinterdäck. Denna information är dels väldigt detaljerad, dels säsongsbetonad varför det är tveksamt om informationen har förutsättningar för att finnas kvar hos eleverna när den dessutom inte hålls aktuell (det är ju inte kunskaper man behöver använda sig av dagligen när man kör bil). Det bör därför vara mer lyckat om eleverna istället får med sig ett faktahäfte (som de kan ha liggande i sin bil) med information om dessa frågor.

När det gäller mer långvariga effekter på kunskaper visar resultaten från den sista mätningen, 4½ månader efter genomförd utbildning, fortfarande på positiva effekter av utbildningen i säkerhetshall. Försöksgruppen har en signifikant förbätt- ring jämfört med kontrollgruppens resultat på 6 av 11 frågor samt på det totala kunskapsindexet. Däremot kan man konstatera att kunskaperna generellt försäm- rats något jämfört med nivån direkt efter utbildningen. På vissa frågor är försäm- ringen betydande. Däremot ligger kunskaperna generellt på en högre nivå 4½ månad efter genomförd halkutbildning, jämfört med utgångsläget vid förmät- ningen. Även kontrollgruppen har förbättrat sina kunskaper 4½ månad efter halkutbildningen jämfört med innan utbildningen. Förändringen är dock större hos försöksgruppen. Dessa resultat betyder rimligtvis att halkutbildningen i sig förbättrar en elevs kunskaper, men att ett tillägg med säkerhetshall ökar effekten.

Inställning

Analysen av de frågor som rör försökspersonernas inställning till olika påståenden visar ett liknande mönster som för kunskapsfrågorna. Direkt efter utbildningen (eftermätning 1) har försöksgruppen signifikant förbättrat sin inställning jämfört med kontrollgruppen på alla områden (utom airbag) samt index för total inställ- ning. Detta är ett positivt resultat, men även här skiljer sig nivåerna åt. Inställningen till bilbälte, sittställning och hastighet är mycket positiv (över 6 i genomsnitt på en 7-gradig skala) medan nivån är lägre för däck och last. Försöks- personernas (gäller båda grupperna) inställning till området airbag var redan vid förmätningen mycket bra och denna inställning höll i sig även i studiens två sista

mätningar. Resultaten för eftermätning 2 visar även de positiva mer långvariga effekter av utbildningen när det gäller inställning till olika påståenden. Försöks- gruppen uppvisar vid detta mättillfälle en signifikant bättre inställning till områdena bilbälte, sittställning, last, hastighet samt index för total inställning jämfört med kontrollgruppen. Precis som för kunskapsfrågorna har dock försöks- gruppens resultat minskat vid eftermätning 2 jämfört med eftermätning 1. När det t.ex. gäller hastighet så har försöksgruppen samma inställning vid eftermätning 2 som vid förmätningen. Effekten blir dock ändå signifikant eftersom kontroll- gruppen försämrat sin inställning till hastighet under motsvarande period. Generellt ligger dock oftast båda gruppernas resultat på en högre nivå 4½ månad efter genomförd halkutbildning, jämfört med utgångsläget vid förmätningen. Försöksgruppen, som även fått utbildning i säkerhetshall, har dock bättre resultat. Även dessa resultat betyder rimligtvis att halkutbildningen i sig förbättrar en elevs inställning, men att ett tillägg med säkerhetshall ökar effekten.

Beteende

Man kan konstatera att direkt efter utbildningen har försöksgruppen en signifikant högre intention att bete sig trafiksäkert de kommande månaderna jämfört med kontrollgruppen när det gäller beteenden som rör områdena bilbälte, däck och last. De två sistnämnda områdena har dock de lägsta resultaten om man ser till medel- värdena och det finns därför en potential att ytterligare öka försökspersonernas behållning av den information som man ger dem om dessa områden i säkerhets- hallen. Man kan naturligtvis diskutera om de signifikanta skillnader som visats när det gäller intention verkligen stämmer. Eftersom frågorna vid förmätningen rörde hur eleverna faktiskt betett sig fram till att de skulle göra sin halkutbildning, så är frågorna vid eftermätning 1 på en annan dimension (intention istället för faktiskt beteende) och därför finns det inget utgångsläge att jämföra med. Vi vet därför inte om gruppernas intention skilde sig åt vid förmätningen. Då gruppernas uppgivna faktiska beteende inte skilde sig åt vid förmätningen samt det faktum att inga andra frågor i enkäterna skilde sig åt vid förmätningen är det dock rimligt att anta att skillnaderna i intention vid eftermätning 2 beror på utbildningen i säker- hetshall.

Bilbälte

Informationen som ges om bilbälte ger signifikanta förbättringar när det gäller kunskaper (ej på de två frågor som över 95 % av deltagarna redan i utgångsläget hade korrekt kunskap om), inställning och intention att efter genomförd utbildning använda bilbälte i olika situationer. Dessutom ligger elevernas resultat på en hög nivå direkt efter genomförd utbildning, men även efter 4½ månad. Man kan därför konstatera att den information som ges om bilbälte i säkerhetshall ger goda effekter på elevernas kunskaper, inställning samt intention att använda bilbälte i olika situationer. Informationen om bilbälte har även enligt elevernas egna upp- fattning i hög grad bedömts ge dem nya fakta, lärdomar, påverkan och lett till ett förändrat beteende om man jämför med många av de andra områdena. Elevernas samlade slutbetyg om informationen om bilbälte visar även att informationen uppskattats.

Däck

Informationen som ges om däck ger signifikanta förbättringar när det gäller kunskaper (ej vid eftermätning 2), inställning (ej vid eftermätning 2) och intention att efter genomförd utbildning kontrollera att däckens mönsterdjup är tillräckliga. Resultatens nivå ligger dock på en lägre nivå jämfört med t.ex. bilbälte och det finns därför anledning att se över den information som idag ges om området däck i säkerhetshallar. Detta underbyggs dessutom av det faktum att elevernas bedöm- ning av informationen om däck hör till de lägre av samtliga områden.

Sittställning

Informationen som ges om sittställning ger signifikanta förbättringar när det gäller kunskaper (ej vid eftermätning 1) och inställning. Däremot verkar inte informa- tionen göra att man får en högre intention att köra bil med korrekt sittställning om man jämför med kontrollgruppens resultat. Dock har båda grupperna en god intention (endast områdena bilbälte och airbag har högre medelvärden) när det gäller sittställning. Det bör dock finnas utrymme att förbättra utbildningen som rör området sittställning, även om eleverna själva redan nu ger den befintliga informationen ett gott betyg.

Last

Informationen som ges om last ger signifikanta förbättringar när det gäller kunskaper, inställning och intention att efter genomförd utbildning behandla last på ett trafiksäkert sätt. Resultaten ligger dock på en tämligen låg nivå och det finns därför anledning att se över den information som idag ges i säkerhetshallar om området last, för att öka effekten av utbildningen ytterligare. Detta underbyggs av det faktum att eleverna bedömt informationen om last lågt jämfört med de flesta andra områden.

Airbag

Informationen som ges om airbag ger inga signifikanta förbättringar hos försöks- gruppen jämfört med kontrollgruppen. Detta gäller för alla mättillfällen och för alla typer av frågor, dvs. kunskaper, inställning och intention. Däremot visar resultaten att eleverna (gäller båda grupperna) redan vid förmätningen har goda kunskaper, bra inställning och trafiksäkra beteenden när det gäller området airbag. Faktum är att resultaten gällande området airbag (om man ser till andelen personer som har korrekta kunskaper och medelvärden för inställning och intentioner) genomgående ligger på den högsta nivån jämfört med övriga områden. Elevernas bedömning av informationen om airbag hör dock genomgående till de lägre. En trolig orsak är att eleverna redan anser att de kan det som har med airbag att göra, vilket också resultaten tyder på. Resultaten och deras bedömningar av informa- tionen gör att man bör diskutera i vilken utsträckning man framöver behöver ha med information om airbags i utbildningen i säkerhetshall.

Hastighet

Informationen som ges om hastighet ger signifikanta förbättringar när det gäller inställning, men inte när det gäller kunskaper och intentioner. Nivån på inställ- ningen är dock tämligen låg och detta gäller speciellt för resultaten vid den sista mätningen 4½ månader efter genomförd utbildning. Att försöksgruppen vid detta tillfälle har en signifikant förbättring beror till största delen på att kontroll- gruppens inställning försämrats i så hög grad jämfört med resultatet vid förmät-

ningen. Däremot har eleverna bedömt informationen de fått om hastighet som klart bäst. Detta gäller för alla bedömningar, dvs. i vilken utsträckning de ansett att de fått nya kunskaper, lärdomar, blivit påverkade, förändrat sitt beteende samt sitt samlade slutbetyg om området hastighet. Man kan konstatera att den extra information som berör hastighet i säkerhetshallen ökar elevernas behållning av budskapet som förmedlas i den ordinarie halkutbildningen (dvs. de praktiska kör- övningarna) något, men att förändringar måste göras för att nivån dels skall höjas, dels finnas kvar under en längre period.

Sammantagen diskussion

Generellt kan det konstateras att utbildning i säkerhetshallar ger en god effekt direkt efter genomförd utbildning, men att förbättringar krävs inom vissa områden dels för att höja nivån på effekterna, dels för att ”långtidseffekterna” skall bli bättre. Man kan alltid diskutera nivån på de uppnådda förbättringarna och med tanke dels på att utbildningen är kort, dels att den genomförs i samband med den obligatoriska halkutbildningen (vilket är ett stressande moment i sig för många elever, se t.ex. Engström et al., 2001), kan man hävda att det är orimligt att en så kort utbildning skall ge bra ”långtidseffekter”. Utvärderingen av PILOT-projektet, visade dock att effekter från den utbildningen fanns kvar upp till två år efter genomförd insiktsutbildning (Nolén et al., 2002). Å andra sidan var detta dels en längre (i tidsåtgång räknat) vidareutbildning för personer som redan hade körkort, dels var hela upplägget koncentrerat till att motivera förarna att köra med stora säkerhetsmarginaler.

Med tanke på vad som framkommit i föreliggande studie är det dock rimligt att anta att man även kan uppnå starkare långtidseffekter av utbildning i säkerhetshall i samband med halkutbildningen, bara man gör vissa förändringar. Det är mycket möjligt att effekterna skulle kunna bli ännu större om utbildningen i säkerhetshall sker separat från halkutbildningen, eftersom eleverna då enbart skulle kunna koncentrera sig på det förmedlade budskapet, utan att också lägga sin kraft på den praktiska körningen ute på halkbanan. Som nämndes i inledningen av rapporten har tidigare intervjuer (Nyberg & Engström, 1999) visat att körkortselever kan uppleva att det blir för mycket information på för kort tid under besöket i en säkerhetshall. Eftersom dagens säkerhetshallar innehåller ännu mer information än vad fallet var vid tidpunkten för nyss nämnda intervjustudie, är det rimligt att denna upplevelse av för mycket information snarare ökat än minskat. Detta kan möjligen vara en av orsakerna till att effekterna för vissa områden inte är så stora eller långvariga.

En annan förändring skulle vara att i ännu högre grad än vad som görs idag, försöka knyta ihop det som förmedlas i säkerhetshallarna med det som eleverna får uppleva under sin halkkörning.

En väsentlig fråga är om det är rimligt att förvänta sig att de effekter som fram- går av studien även leder till att eleverna faktiskt förändrar sitt beteende när de själva kör bil eller att utbildningen t.o.m. skulle leda till färre olyckor. Det är naturligtvis mycket svårt att kunna mäta detta och denna studie har inte haft vare sig faktiskt beteende eller olycksinblandning som effektmått. Men om utbild- ningen t.ex. leder till att fler använder bilbälte och på ett korrekt sätt, så bör skadeutfallet vid ett stort antal olyckor med unga nyblivna förare inblandade bli lägre än vad fallet är idag (se t.ex. Vägverket, 2003; Nilsson, 2004).

En tidigare intervjustudie visade att elever 4–6 veckor efter ett besök i en säkerhetshall, uppgav att de förändrat sitt beteende när det gällde bältesanvänd-

ning (Nyberg & Engström, 1999). Även intervjusvar från utvärderingen av den nya kursplanen för halkutbildning visade att elever som besökt en säkerhetshall uppgav att det påverkat dem till att använda bilbälte mer regelbundet (Engström et al., 2001). Resultat från PILOT-projektet visade på signifikant positiva effekter för exempelvis självrapporterad bältesanvändning så långt som två år efter genomförd utbildning (Nolén et al., 2002). Den troligaste orsaken till dessa resultat i PILOT-projektet är den information och upplevelser som deltagarna fått om bilbälte i det som kom att bli ursprunget till säkerhetshallar. Detta tyder på att det går att förändra vissa beteenden med den typ av information som förmedlas i säkerhetshallar.

Man kan även diskutera vilka områden som är mest lämpliga att satsa på om man vill få trafiksäkerhetseffekter, även om alla områden naturligtvis är viktiga.

Som nämndes redan i inledningen av denna rapport så är unga förare (framför allt män) överrepresenterade bland dem som inte använder bilbälte. Kan man genom utbildning öka bilbältesanvändningen så bör detta få genomslag i olycks- fallstatistiken, då vissa av de personer som varje år omkommer i trafiken (både förare och passagerare som inte har haft bilbältet fastspänt) skulle överleva. Kan man dessutom få så många som möjligt att använda bilbältet på ett korrekt sätt (t.ex. att man drar åt bältet, att det sitter nära halsen, att midjebältet sitter mot höftbenet m.m.) skulle även skadeutfallet vid många olyckor bli lindrigare. Detta sammantaget skulle minska både det personliga lidandet och de vårdkostnader som samhället har för trafikskador. Resultaten från föreliggande studie samt från tidigare (Nyberg & Engström, 1999; Engström et al., 2001; Nolén et al., 2002) gör