7. Resultat och analys
7.1 Uppfattningar om hälsofrämjande och förebyggande arbete
I intervjuerna framkommer det tre olika sätt att se på begreppen hälsofrämjande och förebyggande arbete. De sex respondenterna fördelar sig jämnt mellan de tre alternativen. Respondenterna väljer antingen att:
• Skilja på begreppen och tydligt beskriva vad de anser är hälsofrämjande respektive förebyggande arbete. ”Det hälsofrämjande arbetet är egentligen det som handlar om det vi vet blir bra för barn. /…/ Förebyggande arbete utifrån verkligheten och praktiken är ju våra egentligen identifierade hinder i vår lärmiljö, baserat på kartläggningar.” (Specialpedagog).
• Inte göra någon skillnad mellan begreppen utan att slå ihop dem till ett och samma begrepp. ”Jag har nog sett det som ett.” (Pedagog B).
• Markera att det är två olika begrepp, men mena att de är starkt sammankopplade till varandra. ”Alltså det är väl, jag tror nog man skulle kunna säga att det är två olika saker som ändå hör samman. /…/ de håller handen så att säga.” (Kurator).
De uppfattningar respondenterna har om vad hälsofrämjande respektive förebyggande arbete innebär, kommer nedan att redovisas utifrån deras sätt att definiera dessa begrepp.
7.1.1 Hälsofrämjande och förebyggande arbete som två olika begrepp
Specialpedagog och Speciallärare skiljer tydligt på de två begreppen både i teori och praktik. De klargör begreppen var för sig och ger exempel som tydligt kan kopplas till antingen det hälsofrämjande eller det förebyggande arbetet.
Hälsofrämjande arbete, beskriver både Specialpedagog och Speciallärare, utgår från det man vet är bra för barn. Specialpedagog uttrycker att: ”Vad mår ett barn bra av att ha runt sig i sin miljö och se till att de värdena, alltså vi bevakar de värdena, att de på olika sätt finns i deras skolvardag.”. Vidare säger de att hälsofrämjande arbete handlar om att arbeta tillsammans runt eleverna. Speciallärare menar att: ”Hälsofrämjande tänker jag mer är när vi jobbar mer som ett
35
team. /…/ Hälsofrämjande är också att vi har ett nära samarbete, jag sitter nära kuratorn, vi pratar varje dag.”. Båda ser vikten av att jobba tillsammans kring elever, att bidra med sin tårtbit för att skapa en helhetsbild av elevens situation. Specialpedagog uttrycker det som att: ” /…/ tillsammans med mina kollegor i teamet så blir det en helhet som oftast blir bra kring barnet.”
Andra exempel på hälsofrämjande arbete som de nämner gäller elevernas möjlighet till rörelse under skoldagen, både under lektionstid och i form av meningsfulla raster. I samband med rasterna nämner de också elevernas behov av att tillhöra ett sammanhang, att ha kompisar och goda relationer med vuxna på skolan, för att må bra. Specialpedagog säger: ”/…/ t.ex. så är det ju schemalagt nu med powerwalks och pausrörelse och vi har tipsrundor och vi har tillsammansgruppen.”.
Specialpedagog och Speciallärare säger även att det är viktigt att eleverna får göra sin röst hörd i olika sammanhang. Detta kan gälla trivselenkäter, kränkningsanmälningar, utredningar om särskilt stöd och andra former av kartläggningar samt i möten med vårdnadshavare. I detta sammanhang, avseende barnets röst, nämner båda arbete kring Barnkonventionen som en viktig del i det hälsofrämjande arbetet.
När det gäller det förebyggande arbetet menar både Specialpedagog och Speciallärare att det handlar om att genom kartläggningar identifiera hinder i lärmiljön som ska förebyggas på olika sätt. ”Det här är identifierat, det här vet vi, /…/ det här behöver vi förhålla oss till.” uttrycker Specialpedagog det. Båda nämner vikten av att, utifrån de identifierade behoven, handleda personal för att förbättra och utveckla elevernas lärandemiljö och kunskapsutveckling. En viss skillnad framgår mellan Specialpedagog och Speciallärare gällande förebyggande arbete i form av att Speciallärare är mer inriktad mot tidiga, individuella insatser.
Tidigt in, snabbt ut. När vi tar de senare ser vi att de går här sen kontinuerligt. De kommer och går här hela tiden. Skönare in en period och sen ut igen. Det anser jag är det förebyggande, när vi tar dem tidigt. (Speciallärare)
För att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande krävs det, enligt Specialpedagog och Speciallärare, framförallt tid och en stöttande ledning som prioriterar tid för pedagogiska samtal.
Men när vi har de djupare pedagogiska samtalen, där vi pratar innehåll och kvalitet och där vi pratar hur viktig barnkonventionen är och så, så finns det extremt mycket kunskap. /…/ Pedagoger läser mycket och tar del av mycket, men de har ingen mottagare. (Specialpedagog)
36
Specialpedagog och speciallärare ser det som sitt uppdrag att bevaka att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet är levande i verksamheten och detta gör de genom observationer och verksamhetsbesök.
7.1.2 Hälsofrämjande och förebyggande arbete som samma begrepp
Pedagog A och Pedagog B ser hälsofrämjande och förebyggande arbete som ett och samma begrepp. ”Jag har nog sett det som ett. Jag har inte tänkt så mycket.” uttrycker sig Pedagog B. De menar att detta arbete handlar om att skapa trygghet för eleverna och att jobba med relationsbygge. ”Göra så bra som möjligt tidigt så alla trivs för bättre resultat och relationer. Om du trivs och är trygg, då hittar du motivation.” säger Pedagog A. Som exempel på detta arbete nämner de båda två grupper som gynnar social utveckling, som faddergrupper och tillsammansgruppen, som ordnar olika evenemang för hela skolan i form av ”Tomtelopp” och Alla-hjärtans-dagpyssel.
Vidare lyfter de värdegrundsarbete som en viktig del av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. ”Man hör hur det varit på någon rast, fångar upp, gör case. Man försöker prata med eleverna som varit delaktiga, kan vi använda detta? Diskuterar hur vi kan undvika dessa situationer.” berättar Pedagog A.
Ytterligare en sak de tar upp är klassrumsstrukturen.
/…/…men mycket handlar om strukturen /…/ hur vi sätter struktur för klassen, alla vet hur det ska gå till, jag vet var jag hör hemma, vad jag ska göra, finns inga andra vägar att gå. Där ligger mycket hälsofrämjande arbete. (Pedagog B).
Ingen av pedagogerna använder begreppet förebyggande arbete under intervjuernas gång, men är inledningsvis tydliga med att hälsofrämjande och förebyggande arbete är synonyma.
För att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande krävs det, enligt Pedagog A och Pedagog B, stöttning från ledning och elevhälsoteam.
7.1.3 Hälsofrämjande och förebyggande arbete som diffusa begrepp
Kurator och Pedagog C pratar om hälsofrämjande och förebyggande arbete som två olika begrepp, men är inkonsekventa i hur de använder begreppen. På frågan om respondenterna skiljer på hälsofrämjande och förebyggande arbete svarar Pedagog C: ”Det är svårt att säga, det är nog lite olika från situation till situation skulle jag nog säga.”. Kurator svarar: ”Jag tror nog man skulle kunna säga att det är två olika saker, som ändå hör samman.”. Eftersom dessa två
37
respondenter varit otydliga i vad de menar är hälsofrämjande respektive förebyggande arbete så görs heller ingen åtskillnad mellan begreppen i denna del.
Pedagog C talar om närvarofrämjande arbete som en viktig del i att gynna hälsa och mående. För att eleverna ska vilja komma till skolan lyfter hon fram vikten av att eleverna ska känna sig sedda under skoldagen i allmänhet och direkt på morgonen i synnerhet. ”Vi har en plansch som man får checka in sig när man kommer och så får man berätta om sitt eget mående just då när man kommer.”
Pedagog C poängterar också rörelse av olika slag som betydelsefullt i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vidare tar hen upp vinster med att arbeta aktivt med arbetsro, tydlig lektionsstruktur, tydliga förväntningar samt samarbetsinriktat arbetssätt i form av kooperativt lärande.
Just för att elever lär sig samarbeta och prata med varandra. Och har man jobbat med varandra på lektionen är det nog enklare att ta hand om varandra ute, se varandra där ute, få nya kompisar och nya relationer. (Pedagog C)
Pedagog C menar att tid, resurser och ett aktivt elevhälsoteam i ett tidigt skede är förutsättningar för ett välfungerande hälsofrämjande och förebyggande arbete.
När Kurator pratar om hälsofrämjande och förebyggande arbete så nämner hen tillgänglighet som en viktig faktor.
/…/ i och med att jag jobbar med en öppen dörr, vilket innebär att jag har mycket individer här, där man hör liksom saker som dom säger, som jag snappar upp och som sen kanske kan leda till fortsatta samtal, kontakt med föräldrar, lärare kanske. /…/ Jag vill alltid vara tillgänglig. Det är svårt, men rent fysiskt tänker jag att det representerar någonting. (Kurator).
Ytterligare saker som Kurator nämner är skolsköterskans hälsosamtal och elevhälsoteamets verksamhetsbesök, där gruppen och samspelet mellan pedagog och grupp observeras och återkopplas. Hen lyfter också olika insatser som görs på gruppnivå som samtal om nätetik, källkritik och pubertet.
Kurator anser också att arbete på det relationella planet är viktigt ur ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv.
Att faktiskt ta sig tid att faktiskt fråga och bry sig, hur är det idag? /…/ Ja okej, du spelar fotboll, hur gick matchen i lördags? /…/ och att man visar att man bryr sig. Där vinner du mycket, tänker jag. (Kurator)
38
För att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande krävs det, enligt Kurator, tid till och en vilja att prioritera detta arbete.
7.1.4 Delanalys
Ett mönster som framkommer i intervjuerna är att de som har lång erfarenhet av arbete inom skolans värld och dessutom arbetar inom elevhälsan, skiljer på de båda begreppen och har en tydligare bild av vad de anser är hälsofrämjande och förebyggande arbete. De två som är relativt nya i sitt yrke, ser begreppen som ett och samma. Det innebär att man inte har samma utgångspunkt när man pratar om hälsofrämjande och förebyggande arbete, vilket Medin och Alexanderson (2000) menar är viktigt för att kunna planera och genomföra en hälsofrämjande verksamhet. Redan för 20 år sedan, när Medin och Alexanderson gjorde sin litteraturstudie, såg de att en sammanblandning av begreppen var vanligt förekommande eftersom begreppen sällan definieras. Detta faktum instämmer Guvå och Hylander (2011) i.
Även i de fall då respondenterna inte gör någon skillnad mellan begreppen hälsofrämjande och förebyggande, utan ser dem som samma eller har en diffus uppfattning om dem, ser vi att de tar upp exempel som skulle kunna definieras som antingen hälsofrämjande eller förebyggande. Detta är samma upptäckt som Guvå och Hylander (2011) gjorde i sina studier.
I samband med att respondenterna nämner aktiviteter som är hälsofrämjande eller förebyggande, så gör de också en tydlig och medveten uppdelning utifrån individ-, grupp- och organisationsnivå. Detta menar Öquist (2008) är att ha ett systemtänkande. De respondenter som tydligt gör åtskillnad mellan begreppen hälsofrämjande och förebyggande kopplar aktiviteter på grupp- och organisationsnivå till det hälsofrämjande arbetet och aktiviteter på individnivå till det förebyggande arbetet. I de fall respondenter inte skiljer på eller är diffusa i definitionen av begreppen hälsofrämjande och förebyggande, kan vi ändå se att de gör en likadan uppdelning. När vi utifrån vår definition av hälsofrämjande och förebyggande arbete har delat upp aktiviteterna, som dessa respondenter nämner, ser vi att det finns en tydlig koppling mellan hälsofrämjande arbete och aktiviteter på grupp- och organisationsnivå samt mellan förebyggande arbete och individnivå. Samtliga respondenter kopplar alltså, medvetet eller omedvetet, grupp- och organisationsnivå till det hälsofrämjande arbetet och individnivå till det förebyggande arbetet.
Det hälsofrämjande arbetet beskrivs handla om att skapa ett bra klassrumsklimat präglat av elevinflytande, arbetsro och goda relationer mellan elev-elev och elev-lärare. Just goda relationer mellan elev-elev och elev-lärare, är något som också Frelin (2010) menar gynnar
39
elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling. Respondenterna nämner även samtalsgrupper kring nätetik, källkritik och pubertet, fysisk aktivitet både under lektionspass och raster samt god samverkan mellan elevhälsa och pedagoger kring elever som exempel på hälsofrämjande arbete. Här ser vi en koppling till Hjörne (2018), som menar att rasten är en viktig arena i det hälsofrämjande arbetet samt lyfter fram vikten av att ha en samsyn mellan pedagoger och elevhälsopersonal.
Det förebyggande arbetet beskrivs oftare som aktiviteter på individnivå som tidig kontakt med vårdnadshavare kring frånvaro, kartläggning av elever och tidiga insatser. Detta är i linje med vad Skolverket (2014) säger, nämligen att det förebyggande arbetet handlar om att tidigt identifiera utsatta elever och stötta dem samt att skapa goda relationer med deras vårdnadshavare. Det mer smala perspektivet med fokus på enskilda, avgränsade problem, som det förebyggande arbetet representerar, framkommer också hos Nilsson (2014).
När det gäller förutsättningar för att kunna arbeta hälsofrämjande och förebyggande är alla respondenter rörande överens om att dessa ligger på organisationsnivå. De exempel som nämns handlar framförallt om tid för pedagogiska samtal, personalresurser och att ledningen stödjer arbetet. I von Ahlefeld Nissers (2017) studie framkom också tid för samtal som en viktig faktor och Langelotz (2014) lyfter, precis som våra respondenter, fram ledningens inställning som avgörande och meningsfull.