Utmaningar i samband med EHM

En del utmaningar kopplat till EHM framkommer i intervjuerna.

Samtliga respondenter påtalar bristen i att all personal kopplat till en årskurs inte kan delta i EHM. Detta handlar i första hand om fritidspersonal, som är knuten till gruppen. Det framkommer också från elevhälsoteampersonal att förskoleklassen inte är delaktig och att det hade varit önskvärt. Kurator påtalar: ”Så det är vi och sedan är det pedagogerna, inte tillsammans med fritidspedagogerna, vilket vi anser är synd. Vi hade velat se det också, för de har ju samma elever.”. Pedagog B ger ett samstämmigt intryck: ”Det är jag och mina två kollegor som är med, ingen från fritids, det hade varit bra.”. Anledningen till att det är på detta

Upphov till nya tankegångar

Tidiga insatser Kollegialt lärande Tvärprofessionella

perspektivet utnyttjas Pedagogerna bestämmer dilemma Minskar stressen bland pedagoger

Skapar vi-känsla Gemensamt ansvar för eleverna

43

vis, menar respondenterna, beror på tidsaspekten. Det är svårt att kontinuerligt hitta tid då all personal kopplat till en elevgrupp är tillgänglig.

Ytterligare en faktor som anses vara en utmaning, framförallt från pedagoghåll, är att det är för långt mellan gångerna. Två gånger per termin upplevs som för få tillfällen från början och om något möte ställs in på grund av personalbortfall blir det ännu längre mellan mötestillfällena. ”/…/ men det är lite för långt mellan gångerna och just när det försvinner tillfällen, det är inte bra.”, säger Pedagog C.

Pedagogerna upplever det som negativt att ingen uppföljning av det som diskuterats under EHM sker. ”/…/ och sedan är det det här med, vad händer faktiskt med det här sen. Förutom att vi har fått sitta och berätta och vi har fått lite tips. Hur följs det upp?” undrar Pedagog C. Pedagog B är inne på samma sak: ”Det följs inte upp jättenoga. Det tas inte upp gången efter, det kommer inte ut i vardagen, tycker jag inte.”. Elevhälsan däremot, som har en uppföljning av elevhälsomötet dagen efter, lyfter inte detta som ett problem. I figur 4 sammanfattar vi de utmaningar som framkommit.

Figur 4 Utmaningar i samband med EHM.

7.2.4 Delanalys

I studien framkommer att respondenterna upplever att EHM bidrar till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på den aktuella skolan. Hjörne (2018) pekar på sju hållbara strategier för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Flera av dessa nämner respondenterna att EHM innehåller. En av strategierna handlar om att det finns ett forum där elevhälsa och pedagoger möts. Detta sker, men utan fritidspedagoger, vilket både Hjörne (2018) och våra respondenter menar hade varit en fördel.

Genom EHM skapas möjlighet att få nya tankegångar, vilket Bladini (2004) menar är en av vinsterna med handledande samtal, nämligen att få pedagogerna att tänka annorlunda, se situationer utifrån samt motivation till att förändra deras arbets- och förhållningssätt. Elevhälsomötet är i första hand inte en rådgivande mötesform utan beskrivs, med ett systemteoretiskt begrepp, mer som en katalysator (Öquist, 2014). Målet är att få pedagogerna

All personal kan inte delta

För långt mellan

44

att tänka till och själva hitta lösningar, genom de delar av mötet då EHT ställer klargörande frågor eller reflekterar högt.

Tvärtemot vad som framkommer i Hjörne och Säljös (2013) studie, så upplever deltagarna i vår undersökning, att de olika tvärprofessionella kompetenserna används på ett relevant sätt under mötet. De delar Granberg och Ohlssons (2005) syn, att de genom gruppens sammantagna kompetens lättare hittar nya vägar att lösa utmaningar på, än vad en ensam pedagog skulle kunna göra. Att på detta sätt söka information utanför det egna systemet, kallar man inom systemteorin för att ha ett öppet system (Ahrenfelt, 2013). Här menar vi att pedagogerna och elevhälsan representerar två olika system. Fritidspedagoger och förskoleklasspersonal som inte kan delta i elevhälsomötena, riskerar i detta avseende att bli det som Ahrenfelt (2013) kallar för ett slutet system, ett system som saknar interaktion med kontext och omvärld. Dessa båda grupper av professioner får inte samma möjlighet till input och därmed utebliven chans till utveckling, som de undervisande lärarna i årskurserna ett till sex får.

Att ha makt över sin egen situation, att kunna påverka densamma, är något som Medin och Alexanderson (2000) menar är en del av ett hälsofrämjande och förebyggande arbete och denna känsla av påverkansmöjlighet är viktig i alla delar av ett system. Respondenterna i vår studie lyfter fram möjligheten att välja vilka dilemman som lyfts och fördjupas, som en positiv faktor av EHM.

EHM bidrar till att möjliggöra att tidiga insatser sätts in eftersom elevhälsans personal, genom lyfta dilemman, blir medvetna om saker som ännu inte vuxit sig så stora att de hamnat på deras bord. Att involvera elevhälsan i ett tidigt skede anser Guvå (2014) vara viktigt för att undvika missförstånd och för att gynna helhetssynen av eleven. Helheter, mönster och sammanhang är enligt Öqvist (2013) viktiga parametrar inom det systemteoretiska perspektivet. Han säger vidare att med det systemiska tänkandet riktas blicken mot helheten, vilket ökar möjligheten att agera förutseende och ligga steget före.

Genom mötesstrukturen i EHM får skolpersonal möjlighet att delge och bidra med sin kunskap, en tårtbit som tillsammans med de övrigas, hjälper till att skapa en helhetsbild av ett lyft dilemma. Tillsammans får de en bild av hur delarna hänger samman och påverkar varandra ömsesidigt. Man utgår från det Öquist (2013) kallar en cirkulär syn. EHM skapar en vi-känsla och tydliggör det gemensamma ansvaret för eleverna. Ett synsätt som krävs för att kunna skapa en miljö som utgår från ett relationellt och salutogent perspektiv, vilket skapar förutsättningar för det som Ahrenfelt (2013) benämner förändring av andra ordningen, då hela systemet förändras.

45

Precis som Bengtsson, Kempe Olsson och Necovski (2019) uppmuntrar till, så har elevhälsans personal på den aktuella skolan valt att anpassa EHM utifrån sina förutsättningar och behov. Nulägesrundan är bortplockad, faserna ser något annorlunda ut och spindeln med tillhörande spindeldokumentet finns inte med. Pedagogerna upplever att det inte finns en tydlig återkoppling kring det som tas upp på EHM. Att inte ha med rollen som spindel samt att inte göra upp en plan som förs in i ett spindeldokument, påverkar detta.

46