Denna uppsats har både styrkor och eventuella svagheter som är värda att uppmärksamma. En eventuell svaghet i uppsatsen är att analysmetoden förändrades under datainsamlingen. Detta kan ha orsakat att materialet som samlats in kan ha sett annorlunda ut, ifall frågorna formulerats för att samla lärares berättelser. Med tanke på att föreliggande uppsats endast har fyra deltagare, kan inga
generaliseringar dras. Dock syftar inte uppsatsen till att kunna generalisera, utan att endast ge lärare en plattform att kunna berätta om sina upplevelser och erfarenheter. Vidare kan uppsatsens resultat endast antyda om att det råder en problematik i elevhälsoarbetet i de skolor lärarna arbetar på, samt att arbetet bör undersökas i fler skolor. Detta kan framtida forskning ta avstamp ifrån och undersöka vidare.
En tydlig styrka i uppsatsen är att den lyfter upp ett perspektiv som inte ofta har satts under strålkastaren när det kommer till elevhälsoarbetet. Föreliggande undersökning placerar lärarens roll i centrum och lyfter fram deras personliga upplevelser kring det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. En studie som utförts utrikes, betonade hur väsentligt det var att lyssna och se lärarens perspektiv och poängterade att om läraren inte inkluderas i forskningsarbetet, kommer klyftan mellan forskning och praktik att kvarstå (Reinke et al., 2011, ss. 11–12). På detta vis är denna uppsats ett steg närmare för att synliggöra lärares perspektiv. Även om undersökningen endast lyfter fyra lärares upplevelser, är det ett brett spann på deltagarna. Detta är ytterligare en styrka i uppsatsen, då lärarna som har intervjuats befinner sig i olika årskurser och skolformer i grundskolan, samt är på olika platser i sin lärarkarriär: från en som nyligen tagit examen till en som har arbetat som lärare i flera decennier. Uppsatsens deltagare är även i olika åldrar, vilket har gett denna undersökning ett bredare perspektiv, som är en ytterligare styrka i denna uppsats.
9 Konklusion
Uppsatsen ämnar att undersöka lärares upplevelser kring arbetet med elevers psykiska hälsa, ur ett salutogent perspektiv. Det uppsatsen har kommit fram till är att lärarna upplever att elevhälsoarbetet kan förbättras, samt att en stor del av arbetet kring elevers psykiska hälsa har hamnat på lärarna istället för elevhälsan. Vidare visar undersökningen att på papper är det salutogena perspektivet i centrum, men att i praktiken är det patogena perspektivet mer aktuellt.
Lärarna som deltagit i uppsatsen lyfter flera punkter som tyder på att arbetet med elevers psykiska hälsa bör förbättras. Därmed bör ytterligare undersökningar med ett större urval utföras, för att kunna uttala sig med säkerhet om förekommande brister som råder i elevhälsoarbetet. Med vidare studier kan även förbättringsområden redas ut och kartläggas. Det vore även intressant att undersöka huruvida lärare upplever att lärarutbildningen förberett dem för det arbete som förväntas av dem. Likväl att se vad lärare anser att de skulle ha behövt för att besitta kunskapen om hur de konkret kan utföra ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Vidare anser författarna att det inte är hållbart att ansvaret gällande elevhälsoarbetet hamnar på lärarna, på grund av en bristande ledning, frånvaro av elevhälsoteamet samt avsaknad av utbildade stödfunktioner. Därmed anser uppsatsens författare att andra åtgärder måste genomföras för att minska på lärarnas arbetsbelastning, samt för att bibehålla både elevernas och lärarnas välmående.
De åtgärder som författarna anser är nödvändiga kan inte endast genomföras av lärarna på skolnivå, utan det kräver en förändring från ett högre politiskt plan.
Referenslista
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.
Antonovsky, Aaron. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur.
Backlund, Åsa (2007). Elevvård i grundskolan: Resurser, organisering och praktik. Doktorsavhandling. Diss.
Stockholms universitet. Stockholm: US-AB Print Center.
Bohnenkamp H., Jill; Stephan H., Sharon & Bobo, Nicole (2015). Supporting Student Mental Health: The Role of the School Nurse in Coordinated School Mental Health Care. Psychology in the Schools, vol. 52(7), ss. 714–727.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
CES (2019). Skolans arbete med elevers psykiska hälsa. Stockholm: Folkhälsoguiden.
DeSocio, Janiece & Hootman, Janis (2004). Children’s Mental Health and School Success. The Journal of School Nursing, vol. 20(4), ss. 189–196.
Folkhälsomyndigheten (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?
Utvecklingen under perioden 1985–2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten (2018). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018 Grundrapport. Stockholm:
Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten (2021). Vad är psykisk hälsa? Stockholm: Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se [2021-02-01].
Graham, Anne; Phelps, Renata; Maddison, Carrie & Fitzgerald Robyn (2011). Supporting children's mental health in schools: teacher views. Teachers and Teaching, vol. 14(4), ss. 479–496.
Gustafsson, Jan-Eric; Allodi Westling, Mara: Alin Åkerman, Britta; Eriksson, Charli; Eriksson, Lilly; Fischbein, Siv; Granlund, Mats; Gustafsson, Per; Ljungdahl, Sophia; Ogden, Terje;
Persson, Roland S.; Alin Åkerman, Britta; Ljungdahl, Sofia & Gustafsson, Jan-Erik (2010). School, Learning and Mental Health: A systematic review. Stockholm: Kungl.
Vetenskapsakademien.
Guvå, Gunilla (2014). Elevhälsans retorik och praktik. Stockholm: Skolverket.
Hall, Sara (2010). Supporting Mental Health and Wellbeing at a Whole-school Level: Listening to and Acting upon Children's Views. Emotional and Behavioural Difficulties, vol. 15(4), ss. 323-339.
Holmström, Malin Rising; Häggström, Marie & Lisbeth Kristiansen (2015). Skolsköterskans rolltransformering till den nya hälsofrämjande positionen. Nordic Journal of Nursing Research, vol. 34(4), ss. 210–217.
Hjörne, Eva (2018). Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. I Löfberg, C. (red.).
Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi. Kalmar: Lenanders Grafiska AB, ss. 19–44.
Hylander, Ingrid & Guvå, Gunilla (2017). Elevhälsa som främjar lärande, om professionellt samarbete i retorik och praktik. Lund: Studentlitteratur AB.
Kickbusch, Ilona (2017). The Application of Salutogenesis in Schools. I Bjarne Bruun Jensen, Wolfgang Dür och Goof Buijs (red). The Handbook of Salutogenesis. Oklahoma: Springer, ss.
225–235.
Langford, Rebecca; Bonell, Christopher P; Jones, Hayley E; Pouliou, Theodora; Murphy, Simon M; Waters, Elizabeth; Komro, Kelli A; Gibbs, Lisa F; Magnus, Daniel & Campbell, Rona (2014). The WHO Health Promoting School framework for improving the health and well-being of students and their academic achievement. Cochrane Database of Systematic Reviews, vol.4(4), ss. 1–247.
Milerad, Josef & Lindgren, Carl (2017). Evidensbaserad elevhälsa. Lund: Studentlitteratur AB.
Reback, Randell (2010). Schools’ Mental Health Services and Young Children’s Emotions, Behavior, and Learning. Journal of Policy Analysis & Management, vol. 29(4), ss. 698-725.
Reinke, Wendy M.; Stormont, Melissa; Herman, Keith C.: Puri, Rohini & Goel, Nidhi (2011).
Supporting Children’s Mental Health in Schools: Teacher Perceptions of Needs, Roles, and Barriers. School Psychology Quarterly, vol. 26(1), ss. 1–13.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolinspektionen (2015). Elevhälsa, elevers behov och insatser. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2014). Kunskapsöversikt för kvalitetsgranskning av elevhälsans arbete. Stockholm:
Skolinspektionen.
Skolverket (2019). Hälsa för lärande - lärande för hälsa. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket.
Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2018 - Elevhälsoundersökning 2018. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.
Socialstyrelsen (2016). Vägledning för elevhälsan. Falun: Socialstyrelsen.
Thornberg, Robert, (2008). Multi-professional Prereferral and School-Based Health-Care Teams, A Research Review. (Fog-rapport nr. 62). Linköping: Linköpings universitet.
SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa, Slutbetänkande av Elevvårdsutredningen. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Thornberg, Robert, (2009). Ett resursteams samverkan med skola, elever och föräldrar förtjänster, hinder och utmaningar. (PiUS nr. 252). Linköping: Linköping University Electronic Press.
UNICEF Sverige (2018). Barnkonventionen. FN:s konvention om barnets rättigheter.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistiska. samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
WHO (2005). Mental health declaration for Europe: Facing the challenges, building solutions. Köpenhamn:
World Health Organization.